This study examines if there is a difference to what degree the cognitive, affective and normative aspects of the country of origin effect influences the consumer in their evaluation of wine. Wine was the product chosen for this study because it is a product that often uses the country of origin effect as a tool in its marketing. The three aspects were divided into elements to be better suitable for measurement. A questionnaire was handed out to consumers outside liquor stores in Uppsala. The questions examined how much the elements influenced the consumer in their evaluation of wine. The results showed that there is a difference with the affective aspects having more influence than the normative aspects. When further tests were conducted, other results illustrate that cognitive aspects can have bigger influence than normative aspects as well. These results indicate that it is not the country of origin effect as a whole concept that is interesting when it comes to practical use. / Denna studie undersöker om det finns en skillnad i hur mycket de kognitiva, affektiva och normativa aspekterna av ursprungslandets effekt påverkar konsumenterna i deras utvärderingsprocess av vin. Vin valdes då det är en produkt där ursprungslandet tydligt används i marknadsföringen. De tre aspekterna delades sedan in i beståndsdelar för att kunna mätas. En enkätundersökning genomfördes utanför systembolaget i Uppsala. Frågorna undersökte till vilken utsträckning beståndsdelarna påverkade konsumenterna i deras utvärdering. Resultaten påvisade att det finns en skillnad mellan aspekterna. Den affektiva aspekten påverkar konsumenterna mer än den normativa aspekten. Vidare tester visade även att den kognitiva aspekten kan ha en större påverkan än den normativa aspekten. Sålunda påvisade forskningsresultatet att hela ursprungslandet i sig självt inte är av primärt intresse vid praktisk användning.

Denna uppsats undersöker hur efterfrågan av Chilenskt vin påverkas av importländernas inkomst, relativpriset på Chilenskt vin i förhållande till genomsnittspriset på den totala importen av vin, avståndet mellan handelsparterna och inhemsk vinproduktion i importlandet. Studien innefattar 15 OECD länder mellan åren 1998 och 2002. En utökad exportefterfrågefunktion ligger till grund för den empiriska undersökningen och resultaten visar signifikanta variabler med förväntade tecken. Vidare utvidgas ekvationen för att beakta tidseffekter, nämligen genom att inkludera genomsnittsvärdet på den beroende variabeln och dummy variabler för treårsperioder. Genom detta stiger förklaringsgraden i regressionen från 27,8 till 58,1 procent. De estimerade långsiktiga effekterna i efterfrågan för Chilenskt vin visar att en ökning med en procent av importörernas inkomst också ökar efterfrågan på Chilenskt vin med ungefär 0,8 procent. En lika stor ökning i relativpriset minskar efterfrågan med ungefär 0,3 procent. Ökat avstånd mellan handelsparterna med 1000 kilometer minskar efterfrågan med 16,6 procent. Om importören är ett vinproducerande land är efterfrågan 85 procent lägre än om landet inte producerar vin. Resultaten stämmer överens med teorierna om exportefterfrågan men skillnader mellan vinproducerande länder är i vissa fall stora. En anledning för detta kan vara skillnader i produktionsvolym av vin mellan länder, en annan att det finns starka kulturella associationer till inhemska produkter som gör att konsumenter föredrar inhemska produkter framför utländska. / This thesis examines how the export demand for Chilean wine is affected by importers income, relative prices, distance between trading partners and do-mestic wine production between 1988 and 2002 in 15 OECD countries. The empirical test is based on an extended export demand function, and the results show significant estimates with expected signs. Adjusting for time pe-riod specific effects by including dummy variables for three year periods and running the regression on the average values of Chilean export of wine in-creased the coefficient of determination from 27.8 to 58.1 percent. The long run effect on demand for Chilean wine indicates that a one percent increase in importers’ income raises demand for Chilean wine with about 0.8 percent. A similar increase in the relative price of Chilean wine to the world price of wine decreases demand with about 0.3 percent. Increasing distance with 1000 kilo-metres decreases demand for exports with approximately 16.6 percent. If the country is a wine producer demand is about 85 percent lower compared to non producing countries. The results are in line with the theories on export demand, however among the wine producing countries there are large differences among countries in their demand for Chilean wine. One reason could be different volume of own pro-duction, another cultural associations to domestic products making preferences biased towards the domestic variety.

<p>Denna uppsats undersöker hur efterfrågan av Chilenskt vin påverkas av importländernas inkomst, relativpriset på Chilenskt vin i förhållande till genomsnittspriset på den totala importen av vin, avståndet mellan handelsparterna och inhemsk vinproduktion i importlandet. Studien innefattar 15 OECD länder mellan åren 1998 och 2002.</p><p>En utökad exportefterfrågefunktion ligger till grund för den empiriska undersökningen och resultaten visar signifikanta variabler med förväntade tecken. Vidare utvidgas ekvationen för att beakta tidseffekter, nämligen genom att inkludera genomsnittsvärdet på den beroende variabeln och dummy variabler för treårsperioder. Genom detta stiger förklaringsgraden i regressionen från 27,8 till 58,1 procent. De estimerade långsiktiga effekterna i efterfrågan för Chilenskt vin visar att en ökning med en procent av importörernas inkomst också ökar efterfrågan på Chilenskt vin med ungefär 0,8 procent. En lika stor ökning i relativpriset minskar efterfrågan med ungefär 0,3 procent. Ökat avstånd mellan handelsparterna med 1000 kilometer minskar efterfrågan med 16,6 procent. Om importören är ett vinproducerande land är efterfrågan 85 procent lägre än om landet inte producerar vin.</p><p>Resultaten stämmer överens med teorierna om exportefterfrågan men skillnader mellan vinproducerande länder är i vissa fall stora. En anledning för detta kan vara skillnader i produktionsvolym av vin mellan länder, en annan att det finns starka kulturella associationer till inhemska produkter som gör att konsumenter föredrar inhemska produkter framför utländska.</p> / <p>This thesis examines how the export demand for Chilean wine is affected by importers income, relative prices, distance between trading partners and do-mestic wine production between 1988 and 2002 in 15 OECD countries.</p><p>The empirical test is based on an extended export demand function, and the results show significant estimates with expected signs. Adjusting for time pe-riod specific effects by including dummy variables for three year periods and running the regression on the average values of Chilean export of wine in-creased the coefficient of determination from 27.8 to 58.1 percent. The long run effect on demand for Chilean wine indicates that a one percent increase in importers’ income raises demand for Chilean wine with about 0.8 percent. A similar increase in the relative price of Chilean wine to the world price of wine decreases demand with about 0.3 percent. Increasing distance with 1000 kilo-metres decreases demand for exports with approximately 16.6 percent. If the country is a wine producer demand is about 85 percent lower compared to non producing countries.</p><p>The results are in line with the theories on export demand, however among the wine producing countries there are large differences among countries in their demand for Chilean wine. One reason could be different volume of own pro-duction, another cultural associations to domestic products making preferences biased towards the domestic variety.</p>