Denna studie utgår från målet för hur sexualundervisningen ska förmedla information om sexualitet och reproduktion, samtidigt som läroplanen ska vara icke-diskriminerande. Detta gör det intressant att se hur läromedel förmedlar normer och värden i text. Det är lärare själva som bör granska de läromedel som används i undervisningen, vilket gör det viktigt med reflektion över vilka normer som speglas i innehållet. Studiens syfte är att undersöka huruvida normer reproduceras i samband med sexualundervisning. Studien grundas på en analys av fem läromedel för årskurserna 4-6 och avgränsas till innehåll rörande människans reproduktion. Analysen baseras på en socialkonstruktionistisk teori, idéen om att den sociala verkligheten är en produkt av mellanmänsklig interaktion och gemensamma handlingar i olika kontexter. Analysen utgår även från ett genusteoretiskt perspektiv på familjen som praktik där familj och familjekonstellationer betraktas som varierande och föränderliga. De metoder som använts är multimodal sociosemiotisk analys samt kvalitativ diskursanalys. Analysens visade en form av heteronormativitet och de familjekonstellationer som varierade från kärnfamiljen beskrevs på ett marginaliserande sätt.. Analysen visar dessutom på en övergripande brist på representation av varierande sexualiteter i de flesta av läromedlen. Sammantaget pekar detta mot en övergripande heteronormativ syn på familj och familjebildning i de undersökta läromedlen.  Vår slutsats är att rådande heteronorm reproduceras i läromedlen, om än i olika utstäckning.

Studien fokuserar på problemlösning inom matematik. Studien åskådliggör tillgängligheten av olika modaliteter i problemlösningsuppgifter inom två läromedel för årskurs 6. En jämförelse och analys besvarar vilka modaliteter som finns tillgängliga och dess roll samt på vilket sätt eleverna uppmanas att använda modaliteterna i problemlösningsprocessen. För att förenkla studien har en analysmodell använts med fokus på det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Inom socialsemiotiken finns begreppet multimodalitet som tar sin utgångspunkt i olika slags modaliteter, exempelvis ord, symboler och gester som behövs för att tolka världen och skapa mening. Resultatet visar att det finns ett flertal modaliteter som är tillgängliga i problemlösningsuppgifterna och att dess roll ser olika ut. Diskussionen visar att läromedlen ofta ger en given modalitet och att eleven inte uppmanas att välja. Det behövs därför större utrymme för eleven att själv välja modalitet.

I denna studie har vi analyserat barnlitteratur som läses i förskolan. Vi har haft både ett genus- och ettmultimodalt perspektiv. Syftet var att analysera barnlitteratur, som används inom förskolan, för attundersöka hur genusstereotyper framställs i både bild och skrift. Urvalet av böcker utgick från applikationen Polyglutt som används i en stor del av Sveriges förskolor och således når många barn. Vid analysen av böckerna användes Hirdmans (1988) genusteorier och Nikolajevas (2007) schema förgenusstereotyper. I resultatet så framkom en tudelad bild gällande genusstereotyper. Karaktärerna i böckerna framställs på ett genusstereotypt vis när det kommer till deras utseende, men deras handlingar är mer komplexa och går ibland emot det stereotypa. Vidare framkom också att det var en övervägande andel manliga karaktärer i de böcker som analyserats, vilket överensstämmer med tidigare forskning. I diskussionen lyfts den viktiga roll som pedagoger har när det kommer till atthjälpa barn att tolka karaktärerna i litteraturen. Barn som tittar i böckerna själva och mest fokuserar på bilderna nås enbart av en genusstereotyp bild, för att komma åt den mer komplexa bilden krävs en medveten pedagog. Slutsatsen är att barnlitteratur innehåller komplexa karaktärer som kan framställas olika i bild och skrift. Detta gör pedagoger, deras kunskap om genusstereotyper och deras arbete vid läsning av barnlitteratur till mycket viktiga faktorer i ett proaktivt arbete mot genusstereotyper. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

I samhället finns delade åsikter gällande könsnormer och eftersom förskolan är en del av samhället där barn spenderar mycket tid var det intressant att undersöka vad för könsnormer barnlitteratur gestaltar. Barnlitteratur är en stor del av förskolans vardag och genom undersökning av könsnormer i barnlitteratur kan pedagogers kunskap och medvetenhet utvecklas för att främja barns identitetsskapande. Tidigare forskning har visat att barn genom barnlitteratur kan uppfatta könsnormer och skapa förståelse för vilka roller flickor och pojkar bör ha i samhället, en ensidig bild av könsnormer kan därmed påverka barn i deras identitetsskapande (Nair &amp; Talif, 2010). Denna studie har undersökt barnlitteratur med syfte att beskriva och analysera samt bidra med kunskap om barnlitteraturens gestaltningar av könsnormer. Studien har utgått från multimodal analys (Björkvall, 2019) av sju stycken populära barnlitteraturer inom förskolan. Fokus var att beskriva feminint och maskulint kodade könsnormer utifrån karaktärernas utseenden, beteenden och aktiviteter. Studiensresultat visade skillnader samt variationer mellan kvinnliga och manliga karaktärer i barnlitteraturen, detta med hjälp av feminina och maskulina markörer. Det framkom även i resultatet att barnlitteraturens karaktärer överskred samt förstärkte könsnormer, vilket kan ha betydelse för pedagogers arbete gällande gestaltningar av könsnormer samt barns identitetsskapande om könsnormer. Tidigare forskning gällande barnlitteratur framhävde att manliga karaktärer gestaltades oftare än kvinnliga karaktärer (Lynch, 2016), däremot visade denna studies resultat det motsatta. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur maskulint och feminint gestaltas i bilderböcker som förekom på en förskola. Tidigare forskning belyste att maskulina karaktärer kan gestaltas som modiga, aktiva och problemlösare (Filipović, 2018; Sciurba, 2017) medan feminina karaktärer gestaltas som omhändertagande och passiva (Adams et al. ,2014; Koss, 2015). För att analysera maskulina och feminina gestaltningar genomfördes en multimodal analys, där bilderbokens bild och skrift analyserades med hjälp av analysstrategier och analysmatris för maskulint och feminint. Studiens resultat visade att majoriteten av alla karaktärer i de utvalda bilderböckerna gestaltas med maskulina och feminina gestaltningar. Slutsatsen var att det maskulina och feminina inte behöver vara knutet till könade kroppar utan vara knutet till karaktärers handlingar och agerande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

No description available.

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori. Fyra olika skolors programbeskrivningar finns med i studien och dessa beskrivningar gäller fyra olika program uppdelade i två kategorier: Humanistprogrammet och Teknikprogrammet, tillhörande den studieförberedande kategorin, och Vård- och omsorgsprogrammet och El- och energiprogrammet, tillhörande den yrkesförberedande kategorin. Kategoriernas modelläsare jämförs i studien. Undersökningens resultat visar på modelläsaren som i en karriärsinriktad valprocess på de studieförberedande programmen och på Vård- och omsorgsprogrammet. På El- och energiprogrammet kan modelläsaren förstås som i en yrkesinriktad valprocess. Vidare diskuteras även konstruerandet av dessa modelläsare, som den blivande gymnasieeleven måste förhålla sig till vid ett möte, som en möjlig bidragande faktor till en fortsatt snedrekrytering.

The airline sector is facing a new reality post-covid, where leisure travel is increasing around the world. Furthermore, there is a change which permeates the entire western world, where the postmodern society increasingly advocates emotional qualities over rational qualities in organizations. Furthermore, external communication in the form of ad campaigns plays an important role in not only establishing grounds for legitimacy, but also establishing a projected image for organizations. Regarding the shift to an emotional and charismatic based reality, as well as the new trend in air travel, the aim of this study is to investigate how Scandinavia's flag carrier SAS expresses its image in ad campaigns, and to seek how they attempt to obtain charismatic legitimacy. We analyze five multimodal texts from two different ad campaigns to conduct a social semiotic multimodal comparative study. The multimodal texts are retrieved from SAS 2014-campaign “We Are Travelers”, and their latest campaign “Journeys That Matter”, launched fall of 2022. The analysis is backed by Michael Halliday’s theory on social semiotics, and it also operationalizes a postmodern take on attribution theory, which seeks implementations of charismatic legitimation in both ad campaigns. Based on attribution theory, as well as the multimodal analysis, we identify themes within “We Are Travelers” of business travelers being collectivized, and themes in “Journeys That Matter” of human diversity and warmth. Furthermore, none of the ad campaigns portray the qualities needed to consider SAS as being charismatically legitimate, although “Journeys That Matter” reaches closer in that regard.

No description available.

Över tid har det skett en enorm förändring gällande medieutvecklingen, som påverkat sättet att kommunicera. Där användningen av sociala medier är ett exempel kopplat till denna utvecklingen och där Instagram kommit att bli en av de mest använda sociala kanalerna. Vidare finns det flera exempel där just sociala medier har spelat en viktig roll och blivit allt mer vanligt kopplat till humanitära ändamål. Unicef är kända för sin goda kommunikation samt att de innehar ett av de främsta Instagramkonton i Sverige i denna genre. Organisationer som Unicef är beroende av finansiering för att kunna bedriva sitt arbete. Syftet med denna studie är att granska samt analysera hur organisationen Unicef använder sig av texter, bilder samt videoklipp för att förmedla ut sina budskap på deras svenska Instagramsida unicefsverige. Därtill undersöka hur Unicef samverkar med välkända personer, för att beröra och skapa engagemang. Denna studie är av vikt då den analyserar Unicefs kommunikation i syfte att sprida kunskap och skapa engagemang för att rädda liv, där värde kan skapa om fler tar efter så att fler liv kan räddas. Metoden som tillämpats är kvalitativa metoder, dels i form av en kvalitativ intervju, samt multimodala analyser av fem bilder med tillhörande text samt två videoklipp. Intervjun gjordes med en enskild person som är PR ansvarig för Unicef Sverige. Teorier som använts i studien är tvåstegshypotesen, målgruppsanalys samt integrerad marknadskommunikation. Resultatet av studien visar att när text och bild samverkar med varandra kan en enhetlig betydelse skapas, där de båda kompletterar varandra. Vidare kan bilder och berättelser framkalla en känslomässig reaktion hos publiken genom hur de framställs utifrån blickar, vinklar samt språkhandlingar. Ambassadörer används för att de ska sprida organisationens budskap. Dels genom uppmaningar och kunskapsspridning men också genom att känslomässigt tala om olika händelser, där det finns en bakomliggande koppling mellan de behövande och ambassadörerna i syfte att beröra publiken.