Populärmusiken existerar idag på sociala medieplattformar där vem som helst kanuttrycka sig – och använda sig av alla andras material. Studien berörmeningsskapande inom konvergenskulturen kring det australienska bandet KingGizzard & The Lizard Wizard. Arbetet fokuserar på rörlig bild och musik inomden kulturella kontexten. Syftet med studien är att bidra med förståelse för hurmedieproduktioners kommunikationssätt samspelar och formas av nämndakonvergenskulturen. Studien gjordes genom multimodala analyser avaudiovisuellt material på en remix av ett fan till bandet samt material från bandetsjälva. Resultatet visade att betydelsepotentialen är kopplat till teman omdigitalisering och undergång som inbjuder fans till att vara med och delta.

Studiens syfte var att undersöka hur dirigenter för symfoniorkester och storband använder olika tecken i sin kommunikation samt att se om det fanns tydliga likheter och skillnader mellan de olika orkesterformerna. I studien har ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv använts. Dirigenterna har analyserats utifrån bland annat vilka teckensystem de använder i sin kommunikation med musikerna. Videoobservation har använts som metod och materialet har tagits från siten www.youtube.com Urvalet har bestått i inspelningar av världskända professionella dirigenter som dirigerar professionella orkestrar, några av de bästa inom sitt fält. Resultatet påvisar att dirigenterna ofta använder många teckensystem simultant. Dirigenterna använder en del gemensamma tecken men även många personliga tecken för sin kommunikation. Det framkom vissa skillnader mellan genrerna men då resultaten även skiljde sig mellan dirigenterna inom samma genre krävs mer studier för att ge ett slutgiltigt resultat. Överlag behövs fler studier på dirigering inom storbandsorkester. / The aim of this study was to investigate how conductors representing two different orchestral traditions - the symphony orchestra and big band- use different signs for communication and to explore whether there are any clear differences and similarities between them. Throughout the analysis, a social semiotic and multimodal perspective was applied. The conductors have been analysed by which signs they use when communicating with the musicians. Video observation was used as a method and the material has been retrieved from www.youtube.com. The selection contains recordings of professional and world-famous conductors, working with world renowned orchestras. The result of the study seems to reveal that the conductors utilize and communicate with many sign systems simultaneously and that they use mutual signs as well as personal signs when communicating. There were differences between the two genres but also between conductors within the same genre so further studies are needed to establish a more thorough conclusion. Overall, there is a need for further and larger studies regarding big band orchestras.

I den här uppsatsen undersöks två begravningsbyråers externa kommunikation med språkvetenskapliga och multimodala metoder för att belysa vad det är för bild av begravningar som de vill förmedla till sina mottagare. Analysen fokuserar på texernas och bildernas ideationella metafunktion, det vill säga, hur språkliga och visuella resurser används för att konstruera gemensamma bilder och mentala föreställningar om verkligheten.                                                                                            Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik analyseras propositioner, processer och deltagare för att visa hur begravningsbyråerna använder språkliga resurser i ett varumärkesstärkande syfte och för att positinera siig själva som en expert eller auktoritet inom områdena döden och begravningar. Den multimodala analysen används för att underaöka hur bilderna fungerar som en semiotisk resurs som förstärker det budskap som finns i texterna. Genom bilder och texter påbjuder begravningsbyråerna hur mottagaren bör tänka och agera kring begravningar.                                                                                                                                                                                                  Det analyserade materialet kan knytas till flera diskurser, men i första hand till en marknadsekonomisk diskurs som syftar till att positionera ett varumärke på en marknad med liten eller ingen efterfrågan. Genom analysen av processer och deltagarroller i materialet kan också en diskurs om makt och inflytande urskiljas, där begravningsbyråernas övertag gentemot de anhöriga ger goda möjligheter för de förstnämna att forma, påverka och upprätthålla idéer om hur vi tänker och agerar kring döden och begravningar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musikteoretiska läroböcker är designade med avseende på praktiskt och kreativt omsättande av musikteori. Forskning om musikteoretisk undervisning visar att elever och studenter uppskattar när teoretiska kunskaper omsätts till något praktiskt och kreativt som dessutom relaterar till deras egen musikaliska praktik. Elever och studenter har uppfattat vissa problem med musikteori som ämne, exempelvis överdrivet fokus på piano samt bristande mångfald och exklusivt fokus på europeisk musik. Andra studier antyder att både studenter och lärare har upplevt bristande integration mellan musikteori och andra ämnen. Denna studie utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och ett socialsemiotiskt perspektiv. Studien analyserar två musikteoretiska läroböcker som behandlar harmonilära ur västerländsk tradition. Resultatet visar att böckernas huvudsakliga resurser är text, notskrift och textrutor. Dessa resurser har regelbundna relationella funktioner med varandra och läsaren eftersom flera praktiska uppgifter ska utföras. Studien identifierar också flera textuella funktioner hos resurserna som förmedlar olika budskap, nämligen de pianocentrerade, not- och begreppscentrerade samt konventionscentrerade funktionerna. Resultatet diskuteras sedan i förhållande till tidigare forskning inom området. Kopplingar görs exempelvis till tidigare forskning kring studenters upplevda problem med musikteoretisk undervisning, däribland pianocentrism och överdrivet fokus på särskilda genrer, samt till tidigare forskning om praktiskt omsättande av musikteori. / The purpose of this study is to analyse how music theory textbooks are designed regarding practical and creative use of music theory knowledge. Research into music theory education suggests that students and pupils appreciate when theoretical knowledge is put into practical and creative activities that also relate to their own musical practices. Pupils and students have perceived problems with music theory as a subject, including excessive piano centrism as well as lacking diversity and exclusive focus on European music. Other studies suggest that both students and teachers have perceived lacking integration between music theory and other subjects. This study uses a qualitative research strategy as well as a social semiotic perspective. The study analyses two music theory textbooks teaching harmonic theory from a Western perspective. The results show that the books’ main modes are text, musical notation, and text boxes. These modes have regular relational functions with each other and the reader since multiple practical exercises are to be accomplished. Additionally, the study identifies several textual functions that convey different meanings, namely the piano centric, the notation and term centric, and the convention centric functions. The results are discussed with regards to previous research in the field. For example, parallels are drawn between this study and previous research into students perceived problems with music theory education, including piano centrism and excessive focus on specific genres, as well as previous research into practical activities based on music theory.

Syftet med denna studie är att analysera de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest, för att se om det föreligger återkommande mönster, normativa könsstereotyper och hur makt uttrycks i tävlingen. Genom multimodala analyser av dessa bidrag med fokus på kön och makt, kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur ser den multimodala gestaltningen ut inom de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest? Samt: Hur representeras kvinnor respektive män i de olika bidragen? Som material för analyserna har Youtube-klipp på samtliga bidrag använts, där det multimediala har analyserats genom multimodala analyser. Efter dessa analyser blir sammanfattningen att det finns återkommande mönster och könsstereotyper inom ESC, där männen ofta tilldelas makt medan kvinnor i stället är den mer försumbara. Dessa mönster och stereotyper ser vi inte givetvis vid första inblicken av ett bidrag, utan genom att göra djupare multimodala analyser. / The primary aim of this study is to examine and analyze how different media (multimedia or mixed media) in the Eurovision Song Contest work togheter when combined. The expectation is to see if there are reocurring themes and patterns in the representation of the Nordic countries in the ESC with a main focus on gender bias and authority. Four different winning entries from the Eurovision Song Contest performed by the Nordic countries have been chosen and analyzed. The thesis in this essay is that there are patterns in the representation of different countries in the ESC, and that there also may occur stereotypical gender bias. Therefore the key questions have been the following: What does the multimodal impersonation of the latest four Nordic winners in the ESC look like? And: What does the representation of men and women look like? Youtube-videos have been used as material to analyse these performances by doing multimodal analyses. This study indicates that there are occuring gender bias and stereotypes in the ESC, and also reoccuring patterns in the representation of the Nordic countries as a geographical area. We can not see this by the first glimpse, but through deeper multiodal analyses.

Den här uppsatsen handlar om hur Volvo konstruerar svenskhet och sin egen identitet i deras reklamfilm Made by Sweden – Vintersaga. Med tanke på hur olika uppfattningar kring vad som är svenskt florerar fritt i både Sverige och världen så är det intressant att undersöka hur en svensk symbol och ett multinationellt företag som Volvo väljer att reproducera denna. Detta är en språkinriktad undersökning som använder sig av en multimodal analys för att synliggöra vem som gör vad i reklamfilmen och hur den inkluderar och engagerar tittaren. Den multimodala analysen bygger på Michael Hallidays systemisk-funktionella grammatiska analysmodell och förklaras sakligt hur den används för att tjäna syftet. I resultatet dyker stora deltagargrupper upp som är människor, element och Volvo själva. Dessa engagerar och inkluderar tittaren på olika sätt vilket skapar en kontakt och ett meddelande mellan Volvo som är sändare och tittaren som är mottagare. Symboliskt sett så gestaltas en kamp mot det stora vemodet som består av svåra svenska förhållanden i form av kyla, blåst och väta. Tittaren och de mänskliga deltagarna i reklamfilmen blir svenska och uppmanas implicit att använda en Volvo i sin kamp för att fortsätta vara svenska. För det är bara de med rätt vilja och rätt val av utrustning som blir svenska och kan tåla kampen. Fälttåget leds av världsliga representanter som Timbuktu och Börje Salming, starka individer som samarbetar i grupp med Volvo som sin kuse. Kampen finns i språket som Volvo har valt i bild och sång.

Bakgrund I slutet av 2019 började spridningen av SARS-CoV-2 i Kina. För a; förhindrasmi;spridning har myndigheterna i Sverige stå; inför en utmaning a; förmedlakrisinforma<on på e; effek<vt sä;. E; sä; de når många är genomsociala medier där bild och text oTa kombineras för a; förmedla e; budskap.Syfte SyTet är a; analysera hur tre regioner använt Instagram för a; förmedlainforma<on om pandemin <ll sina medborgare, samt vilken strategi somfungerat bäst.Metod Undersökningen använde intervjuer för a; se hur regionerna såg på si; arbeteoch mål med Instagram. DäreTer en enkätundersökning för a; kollamålgruppens aVtyd <ll regionernas inlägg. Inläggen jämfördes även mot enmul$modal analys för a; kunna klassificera och analysera dem.Resultat Undersökningen visade a; regionerna hade olika målgrupper och syTenmed Instagram, och a; de;a speglades i inläggen. Undersökningen visadea; vissa mul<modala u;ryck som kulturella symboler, analy$ska processeroch textuella metafunk$oner kan ha posi<v inverkan på medborgarnas upplevelseav Instagraminläggens informa<onsförmedling. Undersökningen visadeäven a; det är en utmaning för regionerna a; få medborgarna a; viljaläsa hela inläggen. I synnerhet om kulturella symbolerna används på e; felak<gt sä; eller om bildens budskap uppfa;as vara irrelevant. Undersökningenvisade a; regionerna ämnar följa myndigheternas skrivregler mena; det i prak<ken inte all<d uXörs.Slutsatser Undersökningen visade a; vissa mul<modala val kan leda <ll både posi<vaoch nega<va effekter på medborgarnas aVtyder <ll informa<onen som förmedlas.Regionerna behöver vara medvetna om a; inläggens budskap ochhur användandet av kulturella symboler kan ha en nega<v påverkan påmedborgarnas vilja a; ta <ll sig e; inläggs informa<on. / Background At the end of 2019 the spread of the SARS-CoV-2 virus began in China. Inorder to stall the spread of the virus, government agencies in Sweden havefaced a challenge with communica<ng informa<on in an effec<ve way. Oneway to reach a large number of people is through social media.Aim The study analyzed how three local government agencies had used Instagramto convey informa<on about the pandemic to their ci<zens. As well aswhat strategy has worked the best.Method Interviews were conducted in order to find out how the regions saw theirown work and goal with their use of Instagram. To accompany the interviews,an online form was used to pinpoint the target audience's aVtudetowards different types of Instagram posts. Together with a mul<modalanalysis of the posts, a triangula<on of the results was made.Results The strategies, target groups and goals with Instagram varied between theregional government agencies. Certain mul<modal strategies like culturalsymbols, analy<cal processes and textual metafunc<ons can have a posi<veimpact on the ci<zens aVtude towards the posts. It also showed the difficultywith designing informa<on for Instagram in a way that encourages citizensto read the post in its en<rety. This was especially prominent whenusing cultural symbols in a careless way or the message conveyed by theimage was perceived to be irrelevant. Finally, it showed that the local governmentsaim to follow the governmental wri<ng guidelines but don’t alwayssucceed.Conclusions The target audience and purpose of using Instagram varies between the regionalgovernment agencies and this is reflected in their mul<modal execu-<on of Instagram posts. Regional governments need to be aware that themessage of the image and the use of cultural symbols can have a nega<veimpact on the ci<zens' will to understand the content of the post.

No description available.

Denna studie har som syfte att analysera vilka klasskildringar som görs i filmen “Parasite” (2019) med fokus på semiotiska element, metaforer och stereotyper. Förhoppningen med studien är att bidra till allmänhetens kunskap om hur visuella resurser som kameravinklar, miljöer, kroppsspråk, kläder, ljus och färgsättning kan användas vid produktioner för att påverka publikens åsikter och uppfattning. Parasite blev av intresse då filmen har fått ett så stort genomslag internationellt, bland annat genom att vara den första icke-engelsktalande filmen som vunnit en Oscar för “best picture”. Filmen har också blivit väldigt omtalad för just hur regissören Bong Joon-ho har lyckats att föra berättelsen om samhällsklassernas skillnader på ett kraftfullt sätt.  Studiens frågeställningar blev: Hur representeras makt och klasskillnader i filmen? Med vilka semiotiska resurser (färgsättning, ljus, kameravinklar, miljöer, kläder och kroppsspråk) reproduceras eller utmanas klasskillnader i filmen? Metodvalet är en visuell multimodal analys där tre filmsekvenser har analyserats. Fokus i studien låg på visuella element och andra icke-visuella delar som kommunicerar filmens handling. De teoretiska ramverken bygger på representationsteori, socialsemiotik och teorin om stereotyper. Dessa har hjälpt studien att ta hänsyn till de kulturella tolkningar och underliggande meningar som finns i filmen vilket blir ett underlag till denna studies analys. Tidigare forskning inom ämnet har fokus på representation, stereotyper, metaforer och ledtrådar då dessa är fenomen som frekvent uppkommer i Parasite.  Resultaten av studien visade att representationen makt och klasskillnader framställdes genom designval som miljöer, kroppsspråk, kläder m.m. Stereotyper om de rika och fattiga användes också, där fattiga är oärliga, bor trångt och saknar formell utbildning medan rika bär lyxiga kläder och bor glamoröst. Men filmen bryter även dessa stereotyper när en fattig person börjar bära kostym och upplevs då som framgångsrik. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur visuella medier kan påverka människors synsätt. / This study aimed to analyze the portrayal of class in the film “Parasite” (2019) with a focus on visual elements, metaphors and stereotypes. The aim of the study is to contribute to the public's knowledge of how visual resources such as camera angles, composition, settings, body language, clothing, lighting and coloring can be used in productions to influence the audience's opinions and perceptions. Parasite was of interest because of its international impact, including being the first non-English speaking film to win an Oscar for best picture. The film has also been highly publicized for how director Bong Joon-ho has managed to tell the story of social class differences in a powerful way.  The questions of the study were: How are power and class differences represented in the movie? With which semiotic resources (coloring, lighting, camera angles, environments, clothing and body language) are class differences reproduced or challenged in the film? The chosen method is a visual multimodal analysis where three film sequences have been analyzed. The focus of the study was on visual elements and other non-visual elements that communicate the film's plot. The theoretical frameworks include the theory of representation, social semiotics and the theory of stereotypes. These have helped the study to take into account the cultural interpretations and underlying meanings in the film, which supports the analysis of this study. Previous research on the subject focuses on representation, stereotypes, metaphors and clues used in 'Parasite'.  The results of the study showed that the representation of power and class differences were portrayed through design choices such as settings, body language, clothing etc. Stereotypes of the rich and poor were also used, where the poor are dishonest, live in cramped conditions and lack formal education while the rich wear luxurious clothes and live glamorously. But the movie also breaks these stereotypes when a poor person starts wearing a suit and is perceived as successful. The study contributes to a better understanding of how visual media can influence people's perceptions.

The study aims to analyze how user-generated content contributes to the representation ofcompanies in the context of digital trends. Digital marketing has become a norm forbusinesses in all fields and is a constantly changing phenomenon. Due to the overwhelminguse of influencer-marketing, trust in influencers has decreased. This has contributed to agrowing demand for authentic and relatable material on social platforms. Because of this,user-generated content is on the rise, especially on platforms like TikTok, which has becomean arena for digital marketing. This study examines how the brand Normal is portrayedthrough user-generated content through the TikTok-trend “Run, don’t walk to”. Normal is acompany that has become successful through user-generated content and electronic Word ofMouth (eWOM) on Tiktok, especially via the TikTok-trend “Run, don’t walk to”.We have used a qualitative multimodal analysis to study how the company Normal isportrayed in the trend “Run, don’t walk to”. The analysis examines several semioticresources: linguistic, auditory, visual and gestural and the interaction of the semioticresources. To understand the trend, the way users participate and interact is also studied. Wediscovered that Normal is portrayed in a positive way through user-generated content onTikTok. This is due to users' ambitious and authentic videos that load the brand withfavorable value and attributes. Users participate and interact primarily through archivingpurposes that include liking and archiving. Users' participation in the trend manifests itself ina similar way across all videos. The result is consistent with Dallas Smythe's theory ofaudience commodity, as users do not perceive the production of videos as a burden eventhough they contribute to the free marketing of the brand Normal. Users' participation in thetrend and the calls for consumption can be seen as a transaction and payment for an entry intothe consumer society.