Nyhetsmedia har en stor påverkan på samhället, det är till dem vi med största sannolikhet vänder oss till när en stor händelse drabbar oss. Under de senaste åren har nyhetsmedia fått motstå kritik för hur de särbehandlar olika fall och händelser beroende på vem gärningsmannen är. Vi ville utforska om det faktiskt stämde att vita gärningsmän blir klassificerade som psykisk sjuka, när icke-vita gärningsmän blir beskrivna som terrorister. Genom att fokusera på representation, gestaltningsteorin och attributdagordningen utfördes en multimodal analys på Aftonbladets och Dagens Nyheters rapportering kring händelsen i Trollhättan respektive Drottninggatan. Målet var att se om det fanns några tendenser för särbehandling vid rapporteringen och porträtteringen av gärningsmän och deras dåd. Studien gav inte några definitiva resultat, däremot lade vi bland annat märke till att det fanns nyanser i artiklarna som kunde peka på särbehandling. Vi märkte bland annat att porträtteringen av gärningsmännen skilde sig drastiskt, när Rakhmat Akilov beskrivs som den invandrade brutala gärningsmannen med IS-sympatier, gestaltas Anton Lundin Pettersson som den tillbakadragne, svenska killen som tyckte om hårdrock OCH Nazityskland. / The influence news media has on society is huge, we most certainly turn to the news media whenever a big event affects us. For the last couple of years critique has been directed towards the news media concerning the coverage of crime and how some cases get special treatment depending on who the perpetrator is. We wanted to investigate if it actually is true that white criminals get described as ‘mentally ill’, while non white criminals are categorized as ‘terrorists’. By focusing on representation, the Attribute framing theory and the Framing theory, we did a multimodal analysis on the Swedish newspapers Aftonbladet's and Dagens Nyheter’s coverage of the events in Trollhättan and at Drottninggatan. Our goal was to distinguish if there actually are any tendencies for special treatment while covering a case and portraying a perpetrator within the news media. With this study, we weren’t able to come to any conclusions, but the study did show that there were some nuances which pointed towards special treatment in the news articles. For instance we discovered that there were some differences in the portraying of the perpetrators; while Rakhmat Akilov was described as the immigrating veil criminal who shared sympathies with ISIS, Anton Lundin Pettersson was portrayed as the shy guy from Sweden who was passionate about metal AND Nazi Germany.

Syftet med den här studien är att analysera vilka initiala och operationella normer som har använts vid översättningar till tyska av sångboksuppslag till visor skrivna av Astrid Lindgren. Modellerna som har använts är hämtade från Franzon (2009), Franzon (2016) och van Meerbergen (2010). Frågeställningarna berör musikalisk rytm, retoriska stilmedel inom texterna samt interaktionsgraden i text och bild med läsaren. Syftet är även att se hur aktiva respektive passiva huvudpersonerna i böckerna är. Resultaten visar att översättningarna av beskrivande visor med långa verser tenderar att bli kortare och mycket förändrade i jämförelse med översättningarna av visor med korta verser och en mindre beskrivande natur. Interaktionsgraden med läsaren är för det mesta låg i både text och bild i käll- och måltexterna. Huvudpersonerna i de tyska översättningarna är även mer aktiva i det tyska översättningarna än i de svenska originalen. / The aim of this study is to analyse which initial and operational norms that were used in the German translation of pages from a songbook written by Astrid Lindgren. The models that are used are taken from Franzon (2009), Franzon (2016) and van Meerbergen (2010). The research questions concern musical rhythm, rhetorical methods within the text, the interaction level between images and text and the reader. The purpose is also to see how active or passive the main characters in the books are portrayed. The results show that translations of describing songs with long verses tend to become shorter and very changed compared to translations of songs with short verses and with a less describing nature. The interaction level with the reader is mostly low in both source and target texts and images. The main characters are also more active in the German translations than in the Swedish originals.

The aim of the study is to analyse how LoveNepal, a non-governmental organization, communicates to create engagement among their audience on Facebook. The theoretical framework is obtained from multimodal and sociosemiotics theory, with focus on different semiotic resources that LoveNepal communicate to engage their receivers. The results show that LoveNepal use different semiotics resources in images and texts to create proximity and relationship to their receivers. LoveNepal use visual and linguistic resources that can arouse deeper feelings like compassion and empathy, but also a feeling of credibility and trust in the organization. The study also shows that LoveNepal often combine different semiotics resources, that balances and reinforce each other – this is also a way for the organization to engage their audience and make feel that they want to join LoveNepal and save more lives.

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 – 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes. Relationen mellan dem framställs som dialogisk. Syftet är dessutom att undersöka de identiteter som kampanjen erbjuder läsaren. Detta utifrån resultatet av den språkliga analysen och genom begreppet modelläsare. Berättelser och bilder erbjuder en trygg uppväxtmiljö och ekonomisk trygghet till läsaren. Den dialogiska relationen presupponerar att det finns en god relation mellan kommunen och invånarna. / This bachelor's essay is about the stories and images that appear in the campaign Bo i Nyköping on the website boinykoping.nu during the campaign period 2011-2012. The aim is to examine how the municipality and citizens that appear in the campaign are described in the campaign texts and associated images. The methods applied in the linguistic analysis are an ideational and an interpersonal analysis, an attitude analysis within the method appraisal and a visual analysis of the ideational and interpersonal grammar of images. The results show that the citizens are described as active and the municipality as informative and knowing. The relationship between them is presented as dialogical. The aim is also to investigate the identities that the campaign offers the reader. This is based on the results of the linguistic analysis and the concept of the model reader. The campaign stories and the images provide a safe environment to grow up in and an economic security to the reader. The dialogic relationship that appears in the campaign between the municipality and the citizens show a presumptive good relationship between them.

Den här uppsatsen undersöker hur tre av de största internationella barnrättsorganisationerna porträtterar karaktärer, i synnerhet barn i reklamfilm med sociosemiotiken som teoretiskt ramverk. Materialet som analyseras består av nio utvalda filmer från Unicef, SOS Barnbyar samt Rädda Barnen som publicerats under tidsperioden 2015–2020. Följande tre frågeställningar har formulerats för att besvara studiens syfte: Hur framställs barnen visuellt, hur porträtteras de i relation till vuxna karaktärer och speglar framställningen av barn i filmerna organisationernas kärnvärden? För att kunna genomföra en strukturerad analys delades materialet initialt in i en tabell med tre variabler där förekomsten av barn och vuxna noterades översiktligt i samtliga filmer. Följande kunde därmed tre kategorier utläsas innehållande filmer med dominerande vuxna karaktärer, dominerande barnkaraktärer samt en sista kategori med både vuxna och barn i relativt jämn fördelning sett till antal karaktärer. Resultatet visade att barn övergripande framställs på ett passivt vis, tillskrivs färre repliker och används som symboler för att tillskriva vuxna karaktärer egenskaper. Studien påvisar även ett fenomen där barn i flera filmer framställs i liggande och bärande positioner vilket ytterligare förstärker antagandet om en passiv framställning i relation till vuxna karaktärer som inte i något fall syntes i dessa positioner. Sammanfattningsvis kan studiens resultat påvisa vikten av att organisationer som åsyftar att kämpa för mänskliga rättigheter, som i denna studie specifikt barns rättigheter, bör vara måna om att framställningen av karaktärer i den egna kommunikationen speglar deras kärnvärden. Detta då en icke rättvis framställning av människor påverkar vilka normer och värderingar som upprätthålls i samhället i stort och således kan kollidera med organisationernas syfte.

Syftet med studien är att utifrån hur återkoppling beskrivs i litteraturen, undersöka effektiv återkoppling i verkligheten för att beskriva återkopplingssituationer. Arbetet genomfördes genom att idrottslektioner med undervisning i dans i åk 7-9 observerades och interaktionen analyserades. Det är en fallstudie, med en lärare, under en dansperiod i idrottsundervisningen, i en mellanstor stad. Analysen är multimodal som innebär analys av både dialog och aktiviteter, den grundas på ljud-, filminspelningar och fältanteckningar.   I studien framkommer att moment som återkoppling och en inlärningspakt är viktiga för lärande, beskrivet som ett förändrat deltagande. Resultatet pekar på att den uppgiftsorienterade återkopplingen är framgångsrik och effektiv. Den uppgiftsorienterade återkopplingen sker på en rad olika sätt och förekommer i alla beskrivna situationer. Andra effektiva typer av återkoppling som beskrivs är; bekräftande återkoppling, instruktion som återkoppling, tillsägelse, omformulering, reparationer och processinriktad återkoppling. Resultatet visar att det är flertalet former av återkoppling och olika sätt att ge den som sammantaget har effekt. De kontextfulla excerpten kan generaliseras naturalistiskt. Det betyder att exemplen kan överföras till andra situationer då de tydligt visar på former av återkoppling som tillsammans är effektiva vid genomförande av dansundervisning på idrottslektioner.

Studien har till syfte att undersöka och jämföra Folkhälsomyndighetens multimodala kommunikations material gällande allmänna råd och rekommendationer i förhållande sjukvårdssektorn material i samma underliggande kategorier. Förhoppningen är att studien ska skapa en medvetenhet om lagar och förordningar som myndighetstexter måste förhålla sig till men även påvisa ett behov för fortsatt klarspråksarbete och granskning av multimodala myndighetstexter. De kategorier som valts ut att undersökas av kärnmaterialet är råd och rekommendationer gällande resor och bärande av munskydd. Studien tar ansats i sociosemiotiska antaganden och använder sig av den systemisk-funktionella grammatikens och multimodala analysens metoder för analys. Resultatet visar på vissa likheter men även på många skillnader hur de olika organisationerna språkligt formulerar sig för att nå fram till individen och påbjuda handlingstagande. Studien visade att Folkhälsomyndigheten främst påbjuder handling genom att informera hur saker och ting förhåller sig, medan sjukvårdssektorn talar till individens känslomässiga plan både i verbaltext och visuell text.

Sociala medier har blivit en integrerad del av vår vardag och profiler arbetar ständigt med skapandet av identitet, representation och interaktion. Efter sökandet av tidigare forskning uppfattades en avsaknad för studerandet av utformning och påverkan i kommunikationen på Instagram. Främst vad gäller en intim och emotionell sådan, som sänds ut via influencers. Studien syftar till att ge förståelse av de självrepresentativa aspekterna, men också hur emotion och förmänskligandet av kanalen bidrar till den annars distanserade närkontakten med följarna. Uppsatsen ska belysa vikten av interaktion i relation mellan sändare och mottagare samt studera modaliteter som språkhandlingar och tilltal med dess eventuella betydelser för den upplevda påverkan på en tänkt publik.   För att få ett rättvist kvalitativt resultat har en multimodal analys använts med inslag av den kritiska lingvistiken. Materialet har samlats in digitalt och utgörs av tre influencers två olika instagraminlägg, där utformandet av inläggen granskas utifrån ett kodschema med stödfrågor, innefattande både text- och bildelement. Även samspelet mellan bild och text studeras.   Resultatet pekar på de återkommande begreppen av identitetsskapande och bekräftelse, som verkar vara avgörande för den symboliska interaktionen och bibehållandet av kanalen. Självpresentationen är vital och den intima, emotionella kommunikationen bidrar till en allt närmare, personligare kontakt med den tänkta publiken. Kommunikationen spelar en viktig roll främst vid skapandet av mening och till eftersträvat budskap kopplat till emotion.

Employable humanists. A qualitative study on humanist students' views on employability. The crisis of the humanities is a controversial debate in the media and within academic settings. Because of lack of request for humanists in the labor market, the question of humanistic skills and employability is becoming increasingly important. The concept of employability importance not only echoes within the economic discussions, but also on everyday agenda in the academic world and takes a large part in the communication between the university and the students. It is therefore important to get answers to the question whether there is conformity in the interpretation of this concept between the university and the students. The aim of this desk study is to examine how the concept of employability has its significance in the academic communication and how the responsibility for employability is portrayed. This is done by studying how the concept of employability is formed and how the responsibilities outlined in texts from Career Center at the University of Umeå, and by comparing study results with the students' perceptions of the concept of employability and responsibility. The study has a qualitative disposition and consists of two main methods: qualitative interviews with focus groups to explore students' views, and critical linguistic analysis of texts with a focus on metaphor analysis and syntax analysis which are also supplemented by the multimodal text analysis. Results of this study indicate that the concept of employability takes a central part of the university’s communication. There are many common starting points in the interpretation of the concept and the responsibility between the university and students. Both the Career Center at Umeå University and students believe that actual knowledge, skills, experience as well as network forms the meaning of the concept of employability, and has a big importance in the student’s position on the job market. However, because the students look at the use of the concept of employability in the texts as acceptance to the social ideological perception of the individual as objects, there is some criticism of the use of the term employability in the university’s communications.