This thesis gives the reader my view of what it’s like to be a leader of a big band, an arranger of big band music, and the difference in playing in an ensemble compared to being a soloist in front of the band.The process of planning the whole project, choosing musicians, rehearsing and the final concert is described in the text, and I also write about each composition that I chose, and the arrangements that i made on these compositions.In the last part of the text, I reflect on about how each part of the project panned out, and I go deeper in the difference in how I think about timing in music when I play in an ensemble as opposed to when I play an improvised solo, as well as the difference in sound, and I describe the difficulties with switching between these playing styles.

I detta arbete har jag undersökt hur kompositioner skrivna för mindre ensembler kan arrangeras om till en storbandssättning. Målet har varit att hitta sätt att lösa de problem som kan uppstå inom exempelvis instrumentering, karaktär, och spelbarhet. Fokuset i arbetet har legat på arrangeringsprocessen snarare än resultatet. Jag har under arbetets gång bland annat analyserat kompositionerna för att fastställa vilka musikaliska element som är viktiga att överföra till de nya arrangemangen. Arbetet har resulterat i tre arrangemang för storband och har hjälpt mig upptäcka ett antal metoder för att förenkla arrangeringsprocessen och lösa vanliga problem som man kan stöta på. Det har även hjälpt mig skapa nya tankebanor kring vad som definierar en kompositions karaktär och hur man kan bevara den i ett nytt arrangemang.

Fritid beskrivs av ungdomar som något som skapar mening i tillvaron. Musiken är en stor del av denna fritid. Många ungdomar lyssnar på musik, och en del lägger fritiden på att själva musicera. Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur ungdomar talar om vilka faktorer som påverkar deras deltagande i en musicerande grupp. För att få fram ett resultat valde vi att göra gruppintervjuer med ungdomar ur en kör, en orkester samt ett storband. I varje gruppintervju deltog mellan två och fyra ungdomar, samtliga i gymnasieålder. I dessa gruppintervjuer fick vi fram flera olika faktorer som motiverar ungdomarna att hålla på med gruppmusicerande. Trots gruppernas olikheter har de största faktorerna som framkommit som viktiga varit aktuella i samtliga tre grupper. Dessa kan enkelt sammanfattas i tre kategorier; det sociala, den musikaliska upplevelsen, samt personlig utveckling. Inom det sociala ingår faktorer som att träffa vänner, att skapa nya vänskapsrelationer samt att vara en del av en gemenskap. Under den musikaliska upplevelsen ingår faktorer som att skapa musik tillsammans med andra, att vara en del av en musikalisk helhet samt att uppleva starka musikaliska ögonblick. Under den tredje kategorin, personlig utveckling, ingår faktorer som att bli bättre på sitt eget instrument, att växa som människa, samt att lära sig om musikteori, bland annat notläsning, tempo, nyanser och gehör.

<p>Bilagor: 1 partitur, 1 CD</p>

Denna uppsats har formen av en essä. Syftet var att inom kompositionsprocessen synliggöra och studera viktiga parametrar och utvecklingsområden, samt jämföra resultatet mellan avsikten, slutresultatet av kompositionen och det som hände där emellan. Kompositionerna som har legat till grund för arbetet är två stycken för storband och ett stycke för tenorsaxofon och kammarensemble. Styckena och den kreativa processen analyseras utifrån ett personligt kompositionsperspektiv och resultatet visar att det genom målmedvetet arbete är möjligt att utveckla sin teknik och speciella beståndsdelar. Slutsatsen är att det går att förändra väl rotade vanor om man önskar det men att det kräver tid, mod och engagemang. / This master thesis has been written in the form of an essay. The purpose has been to unfold important parameters within the compositional process and to reflect upon how various parameters developed during this process. Additionally, it has been my aim to evaluate the results with respect to my intentions. Three compositions were analyzed. Two pieces for big band and one piece for tenor saxophone and chamber ensemble. The compositions and the creative process were analyzed from the composer's view. The result shows that it has been possible to develop my own compositional technique and various personal ingredients through deliberate practise of my compositional skills. My conclusion is, that if one wishes to change deep-rooted habits, it is possible to develop new habits, however, these matters require patience, commitment, as well as as fearlessness. / <p>Konserten blev uppskjuten pga coronaviruset (Covid-19)</p><p>Kompositioner för storband, Erika Hammarberg</p><p>Humboldt</p><p>The Crossing</p><p>Paso Doble </p><p>Berget</p><p></p><p></p>

Studiens syfte var att undersöka hur dirigenter för symfoniorkester och storband använder olika tecken i sin kommunikation samt att se om det fanns tydliga likheter och skillnader mellan de olika orkesterformerna. I studien har ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv använts. Dirigenterna har analyserats utifrån bland annat vilka teckensystem de använder i sin kommunikation med musikerna. Videoobservation har använts som metod och materialet har tagits från siten www.youtube.com Urvalet har bestått i inspelningar av världskända professionella dirigenter som dirigerar professionella orkestrar, några av de bästa inom sitt fält. Resultatet påvisar att dirigenterna ofta använder många teckensystem simultant. Dirigenterna använder en del gemensamma tecken men även många personliga tecken för sin kommunikation. Det framkom vissa skillnader mellan genrerna men då resultaten även skiljde sig mellan dirigenterna inom samma genre krävs mer studier för att ge ett slutgiltigt resultat. Överlag behövs fler studier på dirigering inom storbandsorkester. / The aim of this study was to investigate how conductors representing two different orchestral traditions - the symphony orchestra and big band- use different signs for communication and to explore whether there are any clear differences and similarities between them. Throughout the analysis, a social semiotic and multimodal perspective was applied. The conductors have been analysed by which signs they use when communicating with the musicians. Video observation was used as a method and the material has been retrieved from www.youtube.com. The selection contains recordings of professional and world-famous conductors, working with world renowned orchestras. The result of the study seems to reveal that the conductors utilize and communicate with many sign systems simultaneously and that they use mutual signs as well as personal signs when communicating. There were differences between the two genres but also between conductors within the same genre so further studies are needed to establish a more thorough conclusion. Overall, there is a need for further and larger studies regarding big band orchestras.