Det börjar med en ensam sinuston som försiktigt velar fram och tillbaka från en kvartston till en annan. Gradvis läggs fler toner till som vandrar uppåt i register, allt i bestämd numerisk ordning. Först en oktav, sedan en kvint, för att till slut vridas och vändas på vid den lilla och stora tersen. Ett område i övertonsserien som så mycket musik har baserats på genom tiderna. Ett rent spektrum blommar ut, en slags klanglig ouvertyr. Ett musikaliskt rum öppnas upp, och ljudets resa från en färg till en annan sätts i rörelse.  Följande text kan i sin helhet ses som en tidslinje att följa: från mitt första stycke komponerat under min masterutbildning till mitt sista, och hur mitt arbetssätt från föregående stycken har anpassats och modifierats för att fungera i en ny situation: musikdramatisk komposition. Mina två verk Penumbra och Umbral loops, som jag presenterar först i denna text, var under kompositionsprocessen präglade av en mycket specifik metodik, som jag utvecklade efterhand. Denna metodik är baserad på övertonsserien och styr harmonisk gestaltning. Medan dessa verk skrevs öppnades nya kompositionstekniker och gestaltningsmöjligheter plötsligt upp sig för mig, och jag kände att jag äntligen hade hittat ett uttryck som passade mig. När jag sedan skulle komponera kammaroperan Aquilegia ville jag pröva på att sätta detta arbetssätt i en helt ny situation: att skriva dramatisk musik. Jag ville kombinera de kompositionstekniker och gestaltningar som jag tidigare hade utvecklat och nu använda dem för att komponera opera, en kompositionsform som kräver tydliga förändringar för att helheten ska fungera. Var detta möjligt? Eller var mitt föregående arbetssätt dömt till att enbart existera inom ett specifikt medium? Vad jag hoppas att denna text kan ge läsaren är en inblick i olika kompositionstekniker och estetiska möjligheter. Jag vill visa på att de verktyg som jag tidigare hade tagit till mig faktiskt kan existera och ha en bärande roll i musiken, oberoende vilket medium de används inom. Texten handlar om skillnaden mellan att komponera konsertant och dramatisk musik, och hur jag själv har försökt att knyta de båda samman med ett och samma ord: klang. <img src="file:///page3image20416" />

<p>Bilagor: 1 partitur, 1 CD</p>

<p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar för, och effekter av, synergier i en gymnasial utbildning inom musik och teater där live-upplevelser är ett pedagogiskt inslag. Studien genomfördes via enkätundersökningar och en gruppintervju för att fånga både elev- och lärarperspektiv. Urvalsgruppen var besökare till den nyskrivna musikdramatiska föreställningen Om Människan som spelades i två etapper på två orter av olika storlek. Resultatet visade att live-besöket kan utgöra och främja flera av skolverkets examensmål och kunskapskrav i enskilda kurser samt utveckla elevens konstnärskap och vidga elevens syn på det givna konstnärliga mediet. I studien kan även konstateras att det från kulturinstitutioner och regering finns en önskan om att nå ut till barn och unga, samt att det hos urvalsgruppen finns behov för, och önskan om, live-besök i utbildningen. Studiens resultat kan öppna upp för vidare forskning kring estetiska gymnasieutbildningars integration i det samhälleliga kulturlivet.

I denna uppsats beskriver jag mitt arbete med en kortopera som heter Dags som jag skrivit under min masterutbildning i komposition på Kungl. Musikhögskolan. Jag använder en auto-etnografisk metod för att beskriva reflektioner kring olika aspekter av komposition. Jag vill blottlägga delar av mitt kompositionsarbete, de låsningar som kan uppstå när man komponerar och de strategier jag använder för att komma över låsningarna. En strategi som jag använder mig av är det jag kallar för stegvist komponerande, en term jag lånar från kontrapunkten. Jag kommer beskriva hur man som kompositör kan fokusera på flera små problem och lösa dem en efter en istället för att försöka lösa ett stort komplext problem direkt. Musikhistoria, tekniska synvinklar på musik samt citat är saker som inspirerar mig till att skriva musik. Jag kommer beskriva metoder för komposition samt historisk och nutida praxis för hur man kan komponera stegvis, och på så sätt skapa sitt eget flow. / In this thesis I describe my work with a short opera called Dags which I have composed during my master program in composition at Kungl. Musikhögskolan. I use an auto-ethnographic method to describe my reflections of different aspects of composition. I want to expose parts of my compositional work, the deadlocks that can arise when composing and the strategies I use to get out of the deadlocks. I call the strategy I have created step-wise composing, borrowing a term from the study of counterpoint. I will describe how one as a composer can focus on many small problems and solve them one by one instead of trying to solve a large complex problem instantaneously. Music history, technical aspects of music and quotations are things that inspire me to write music. I will describe different methods for composing and also historical and contemporary practices for how to compose step-wise, and create one’s own flow. / <p>Uruppförande av kortoperan Dags med text av Emma Palmkvist och musik av Johan Blixt</p>