Bilaga 2 CD; Examensarbete (10 p.); Dubblett finns

Detta arbete handlar om algoritmiska kompositionstekniker och om hur de begränsningar som presenterar sig vid användandet av en sådan teknik påverkar min komposition- och produktionsprocess. Jag har undersökt hur jag kan skapa en komposition inom den elektroniska dansmusikgenren Detroit House genom att låta en algoritm generera förslag på låtstrukturer baserat på de fem musikaliska parametrarna, harmonik, taktart, antal takter, tonalt centrum ochmodalitet. Under mitt arbete har jag fört en loggbok för att dokumentera och reflektera över arbetsprocessen. Denna loggbok har senare, tillsammans med relevant litteratur, stått som grund för min reflektion över resultatet. Analysen av resultatet har lett till slutsatsen att den typ av algoritimisk kompositionsteknik jag undersökte lämpar sig bra för att generera, för användaren, nyskapande musikaliska idéer men också som ett introspektivt verktyg för att belysa moment i den musikskapande processen där jag som kompositör och producent ställs inför viktiga beslut. Jag har även observerat hur just den här typen av algoritm för den konstnärliga intentionen längre från mig som konstnär genom att flytta fokus från att skapa musik med ett syfte, till att lösa musikaliska pussel som uppstår av algoritmens material.

Det börjar med en ensam sinuston som försiktigt velar fram och tillbaka från en kvartston till en annan. Gradvis läggs fler toner till som vandrar uppåt i register, allt i bestämd numerisk ordning. Först en oktav, sedan en kvint, för att till slut vridas och vändas på vid den lilla och stora tersen. Ett område i övertonsserien som så mycket musik har baserats på genom tiderna. Ett rent spektrum blommar ut, en slags klanglig ouvertyr. Ett musikaliskt rum öppnas upp, och ljudets resa från en färg till en annan sätts i rörelse.  Följande text kan i sin helhet ses som en tidslinje att följa: från mitt första stycke komponerat under min masterutbildning till mitt sista, och hur mitt arbetssätt från föregående stycken har anpassats och modifierats för att fungera i en ny situation: musikdramatisk komposition. Mina två verk Penumbra och Umbral loops, som jag presenterar först i denna text, var under kompositionsprocessen präglade av en mycket specifik metodik, som jag utvecklade efterhand. Denna metodik är baserad på övertonsserien och styr harmonisk gestaltning. Medan dessa verk skrevs öppnades nya kompositionstekniker och gestaltningsmöjligheter plötsligt upp sig för mig, och jag kände att jag äntligen hade hittat ett uttryck som passade mig. När jag sedan skulle komponera kammaroperan Aquilegia ville jag pröva på att sätta detta arbetssätt i en helt ny situation: att skriva dramatisk musik. Jag ville kombinera de kompositionstekniker och gestaltningar som jag tidigare hade utvecklat och nu använda dem för att komponera opera, en kompositionsform som kräver tydliga förändringar för att helheten ska fungera. Var detta möjligt? Eller var mitt föregående arbetssätt dömt till att enbart existera inom ett specifikt medium? Vad jag hoppas att denna text kan ge läsaren är en inblick i olika kompositionstekniker och estetiska möjligheter. Jag vill visa på att de verktyg som jag tidigare hade tagit till mig faktiskt kan existera och ha en bärande roll i musiken, oberoende vilket medium de används inom. Texten handlar om skillnaden mellan att komponera konsertant och dramatisk musik, och hur jag själv har försökt att knyta de båda samman med ett och samma ord: klang. <img src="file:///page3image20416" />

In ”Gå på feeling – att ta det osäkra före det osäkra” guitar player Simon Löfstedt investigates intuitive musical composition with the guitar in focus. Löfstedt describes his previous compositions as detailed and complex. In this project het akes a step away from this, letting himself being ruled by intuition when composing music. He achieves this by using simple, short fragments of music, playing these with a selected group of musicians. A thorough description of the process describes choosing musicians, rehearsals and listening to recordings of these rehearsals. Here Simon outlines the fragments growth from embryos to full compositions during/post rehearsals and how the other musicians affect the final outcome. He also describes setbacks during the process in form of doubt and inner conflict. Simon describes himself being determined in finding a way of mixing different types of guitar techniques and genres while still maintaining a focused artistic approach. He also describes his musical background, which mainly derives from rock’n’roll, and how this has a major influence on the final outcome. Löfstedt’s focus on guitar sound is constantly present and he presents a thorough description of guitars, effects and amplifiers. Here he explains the choices that he makes when putting together his final setup, which is customized for the final musical result. In the final reflection Löfstedt describes his musical journey from past to present and the conclusions that he has made finishing this project. / <p>Repertoar:</p><p>Someday - Simon Löfstedt</p><p>Euphoria State - Simon Löfstedt</p><p>Lightspeed - Simon Löfstedt</p><p>Bells - Simon Löfstedt</p><p>Gold - Simon Löfstedt</p><p>Swan Song - Simon Löfstedt</p><p>Valley - Simon Löfstedt</p><p>Medverkande:</p><p>Ludwig Gustavsson - trumset</p><p>Gabriel Dahl - elbas</p><p>Simon Löfstedt - elgitarr</p>

Syftet med det här arbetet var att undersöka min konstnärliga process i skapandet av musik till rörlig bild. Detta genom att hämta en arbetsmodell från filmkompositören Katharina Nuttall och applicera den på min arbetsprocess.  Arbetsmodellen byggde på frågeställningar som: • Varför musik?• Vad berättar musiken?• Var ska musiken vara? • Vilken sorts musik?• Vem spelar? (instrumentering) Och en lista med filmmusikens huvudfunktioner: • Är att berätta vad för film vi tittar på• Förstärka stämning och känslor i scener• Följa berättelsens dramaturgiska förlopp• Visa musikaliskt vad för plats vi befinner oss på och vilken tid • Binda ihop en story samt skapa tempo i scenen• Funktion som rytmen i klipptempo Genom att arbeta utifrån dessa frågeställningar och syften kring musikens funktion i film satte jag musik till två olika filmsekvenser. Arbetet resulterade i att min konstnärliga process blev mycket mer effektiv än förr. Vikten av en god planering och förarbete tillsammans med en effektiv systematisering av arbetsprocessen framgick tydligt och blev en lärdom. Jag kunde slutföra två inplanerade projekt i tid och jag kom fram till ett färdigt resultat på ett effektivt sätt.

I detta självständiga arbete tog jag för första gången chansen att ägna mig åt komposition för kör. Jag iakttog och dokumenterade den initialt krävande processen att komma igång, men också känslan av att det lossnade efter att avgörande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och två tonsatta dikter av Catharina Östman. I arbetet har jag lärt mig att jag har mycket gemensamt med andra kreativa människor och att skaparprocessen är en ömtålig balansgång mellan strukturerat kämpande och inspirationsgivande ögonblick. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Johann Sebastian Bachs Chaconne är den sista satsen ur partita nr. 2 för soloviolin och anses som en av världens främsta kompositioner för violin. Inte enbart är själva musiken fängslande men tekniken kräver också mycket av solisten. Följande studie handlar om att undersöka uppkomsten kring verket, och genom detta uppnå en djupare interpretation inför ett framförande för publik. Detta genomfördes främst genom litteratur, internetkällor och notbilden. Genom notbilden har musiken analyserats på en musikteoretisk nivå samt en emotionell nivå grundad i psykologiska perspektiv. Följden av dessa analyser är en fördjupad uppskattning av musiken och intressanta insikter om musik och interpretation, både gällande Chaconne och övriga musikstycken. / <p>J.S. Bach, <em>Chaconne</em> ur partita No. 2 i d-moll (BWV 1004).</p><p>Bifogad ljudinspelning från examenskonsert.</p><p>Övriga verk i ljudinspelning: Beethoven vårsonat för piano och violin, Bruch violinkonsert i g-moll.</p><p>Medverkande i ljudinspelning: Susan Yondt - piano</p>

This text explores the process of composing three compositions using harmonic processes. The purpose is to see which characteristics the music will have due to this way of composing. Central questions are how the overall structure, and the composition process itself, are affected by process-based harmony. The harmonic process in the compositions is built on the principle of changing one note to another at a time between two harmonies, a progress governed from sequences following a constructed bassline. As a point of harmonic reference, I have used Steve Reich´s Music for 18 Musicians. Concerning rhythmic elements linked to the harmonic processes, I have partly used isorhythmic techniques. The investigation shows that harmonic processes facilitate the creation of overall structure and uniformity in the compositions. The overall form, especially of larger compositions, becomes more manageable. Furthermore, the composition process itself is shortened considerably. / Denna text undersöker kompositionsarbetet i tre av mina verk som bygger på harmoniska processer. Syftet är att undersöka hur dessa processer påverkar mitt komponerande. Centrala frågeställningar är hur övergripande strukturer, samt kompositionsarbetet i sig, påverkas av processtyrd harmonik.  Den harmoniska processen i de aktuella verken går ut på att byta ut en ton i taget i övergången mellan två harmonier, ett förlopp som styrs av sekvenser utifrån en konstruerad baslinje. I arbetet använder jag mig av Steve Reichs Music for 18 Musicians som harmonisk referenspunkt. Rörande rytmiska element kopplade till harmoniska processer utgår jag delvis ifrån isorytmiska tekniker. Undersökningen visar att de harmoniska processerna underlättar skapandet av övergripande strukturer och enhetlighet i verken. Formen på framför allt längre verk blir överblickbar och mer lätthanterlig. Vidare kortas kompositionsarbetet påtagligt. / <p>Flow (2021), Andreas Nilsson, Musica Vitae</p><p>Shards of Time (2022), Andreas Nilsson, KammarensembleN</p><p>Accordeonkonsert (2023), Andreas Nilsson, KTHs Akademiska Kapell och Andreas Nilsson accordeonsolist</p>

I have in this thesis composed music for a concert using a string quartet and a jazz quartet combined, which for me is an entirely new group of instruments put together. This thesis follows my process writing the compositions from the beginning until the end. The purpose of the thesis has been to explore how to integrate a string quartet and a jazz quartet combined in my compositions.  I have, while composing, examined how the double bass relates to the instrumentation and how the bass could be used in melodies, voicings and bass lines. The goal has also been to perform these compositions during my graduation concert.   In the thesis I describe the different methods I have used to fulfil the purpose; “learning-by-doing”, inspirations and interviews, and I tell the reader about the experiences made and the knowledge I have acquired by using these. Furthermore, I give an account of the concert-material made and explain how I merged the instruments together in the compositions. Towards the end of my thesis, I share the insights and understandings that has arisen along the composing process. I ascertain that I by doing the project have developed as a composer as well as a double bass player.  This thesis could be interesting for anyone who is involved or interested in music, composing, double bass or the creative process. / <p><strong>Repertoar under konsert:</strong></p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Interlude</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Patience</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Intro to Loyalty</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Loyalty</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Kindness</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Passion</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Your Inner Self</p><p></p><p>Medverkande musiker:</p><p>Sopransaxofon: Tom Gabrielsson</p><p>Violin 1: Lisa Chenver</p><p>Violin 2: Filip Magnusson</p><p>Viola: Madara Tupina</p><p>Cello: Erik Elvkull</p><p>Piano: Britta Virves</p><p>Kontrabas: Ingrid Schyborger</p><p>Trummor: Edvin Fridolfsson</p><p></p><p>Konserten tog plats den 2 mars på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Vi var en ensemble på åtta personer och musiken jag hade skrivit till den här konserten fokuserade på att interagera jazzkvartett och stråkkvartett. Temat på konserten var "Humane Strings" och ordet <em>Humane</em> betyder några av de fina egenskaper vi människor har. Så som; att vara medkännande, vänlig, godhjärtad, generös och att vara öppenhjärtad. Så ofta glömmer vi bort våra vackra egenskaper och vi tänker för mycket på de negativa karaktärsdragen vi har. Min idé var att om vi kunde förtstärka våra goda egenskaper så kanske världen skulle vara en bättre plats. Detta tema försökte jag gestalta i musiken skriven för konserten. </p><p></p>