In this artistic master’s degree project, I have explored different ways of relating to each other in improvisatory interplay, with a focus on cyclicity and distributed phrases. Through rehearsing and recording with a small acoustic ensemble, I have shown how I can achieve these ways of interplay through the use of enabling constraints. In turn becoming a basis for a composition in the form of a structured improvisation that moves between, and mixes, different ways of interplay that add extra qualities of indeterminacy to the music.     Through contextualising with among other things Deleuze and Guattari's ideas of "the molecular" and Zen Buddhism, different areas of tension that this music operates within has caught my attention. Two of these stand out: the first is the tension between a linear sense of time and the cyclic sense of time that this music can evoke. The other is the area of tension between the collectivity in the distributed phrases vs. individual trajectories. Seeing through these perspectives also point to how the music in this work, and other music and art, may involve non-dualistic experience. The composition contains various layers of cyclicity. Its form is cyclic; a macro circle divided into four micro cycles. Distributed phrases come and go repeated with difference. Individual patterns are repeated in superimposed loops.    I hope that this thesis can serve as an inspiration for anyone interested in structured group improvisation.

Den här texten diskuterar mina ljudande upplevelser och hur dessa relaterar till tankar kring vad som är verkligt och vad som virtuellt. Detta görs genom att jämföra skillnader mellan upplevelser av dels akustiskt och elektronisk ljud, dels analogt och digitalt ljud. Dessa tankar tar avstamp i James J. Gibsons och Eric Clarkes respektive teorier om ekologisk perception, samt Casey O'Callaghans tankar om ljudontologi. Slutligen diskuteras två av mina elektroakustiska musikstycken: Alienated II (2019), som är den konstnärliga delen av detta examensarbete, och Walls of Amber (2018). / <p>Konserten var två kombinerade examenskonserter, där den andra var del av Fredrik Mathias Josefsons masterexamen i elektroakustisk komposition på Kungliga Musikhögskolan.</p>

Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollärares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgår från ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lärandet. Förskolebarns musikaliska utveckling påverkas av förskollärares musikaliska kompetens och didaktiska förmåga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resväska fylld med ordinära och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lådan. Metoden gav mig också möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sångsamlingarna. Barnens lust och förmåga att utforska den ”hemliga lådan” var påtagligt stark och öppnade upp för ett mer ostrukturerat handlande. Barnen kunde röra sig fritt och inspirerades av varandra. Något som inte visade sig var pedagogernas förmåga eller vilja att ge sig hän i det kreativa musikskapandet, samtidigt såg jag många exempel på när en öppen och bejakande inställning hos pedagogerna möjliggjorde för musikalisk kreativitet. Studien visade även exempel på pedagogers bristfälliga förståelse för meningen med denna typ av ljudligt och kreativt musikutforskande. Barnens handlingsutrymme och deras nöje av att befinna sig i ”flow” kunde bryskt avbrytas av vuxnas behov av kontroll. Förhållandet mellan det lekfulla musikutforskandets ljudliga, intuitiva och ostrukturerade form och förskoleverksamhetens syn på uppförande och ordning verkar vara problematisk. Bristen på kreativt ljudskapande i förskolans verksamhet ska kanske inte enbart tolkas som en musikpedagogisk fråga. / The thesis aims to develop knowledge about the connections between preschool teachers’ didactic interventions and preschool children’s opportunities to creatively explore and express music. The research is based on a cultural-psychology perspective, which emphasizes interaction and individual creative experimenting in musical learning. Preschool children’s musical development is affected by preschool teachers’ musical competences and didactic abilities to notice and support the children’s own musical expressions. In order to observe children’s and teachers’ relations to spontaneous music creation, I brought three preschool teachers, and their classes of children, a surprising item: a suitcase full of home-made musical instruments, which I called “The Secret Box.” In addition to being able to observe spontaneous music creation, bringing The Secret Box made it possible for me to investigate musical-didactic alternatives to preschool’s traditional musical activity, which is adult-directed group singing. The children’s lust and ability to explore The Secret Box was apparent, and it enabled more non-structured activity. The children moved freely and inspired each other. Unfortunately, most teachers did not interact with the children’s creative music making – they merely let them experiment on their own. Furthermore, my investigation included examples of teachers’ inabilities to perceive any meaning with the discussed types of creative music making and musical exploration. The children’s opportunities of expression and their “flows” were occasionally abruptly put to an end because of adults’ wants of control. The contrast between playful, noisy, and spontaneous music exploration, and teachers’ conceptions of order and children’s proper demeanor, appeared problematic. One conclusion of this thesis is that lack of creative music making in preschool might be caused by organizational factors beyond the scope of music didactics.