Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Kungl. Tekniska högsk. / Härtill 6 uppsatser.

Zugl.: Göteborg, University, Diss., 2008.

Undersökningen har syftat till att beskriva en lärares syn på hur hon gör när hon arbetar med att skapa, bevara och fördjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. För att nå syftet har jag intervjuat två instrumentallärare på en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen för arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fältet. Det är med hjälp av dessa som jag beskriver vad lärarna säger att de gör, som leder till att kontakt skapas, bevaras och fördjupas.De tendenser som jag tycker mig se, är att de verktyg lärarna mest använder sig av, är de som handlar om att vara en vanlig och ansvarsfull medmänniska, som har ett intresse av att bidra till andra människors växande. De första gångerna de träffar en elev inriktar de sig på att skapa en kontakt. De ser att denna kontakt är inkörsporten till själva undervisningen. Lärarna beskriver att de lägger mycket tid på samtal med eleverna i syfte att lära känna dem. De letar efter gemensamma nämnare, exempelvis en gemensam bekant, i syfte att skapa kontakt. Att bjuda på sig själv och personlig information är också ett sätt att söka kontakt. De lyssnar noga efter något intresse som eleven har och följer upp det. Oftast är det inte något som har med musik att göra som skapar kontakten utan något personligt. Elever är olika konstaterar lärarna. Några får man kontakt med snabbt och några får man aldrig kontakt med. Lärarna slutar dock aldrig att försöka. När kontakt sedan finns och undervisningen är i full gång behöver man tänka på att bevara och ibland fördjupa kontakten. Lärarna beskriver då att de fortsätter lyssna och minns informationen för att sedan kunna återkoppla till sådant som eleven vid ett tidigare tillfälle har berättat om, exempelvis ett kalas, och fråga hur det var osv. Att inte döma eller kommentera uppenbara tecken på att en elev mår dåligt och relationen då blir osäker, är ett sätt att bevara relationen. I diskussionen tas några verktyg upp som, om lärarna hade tillgång till dem, skulle kunna öka kvaliteten i relationen. Exempel på ett sådant är verktyget, att förvänta sig lite mer än eleven själv. Detta verktyg skulle kunna tänkas göra att eleven känner sig sedd utifrån sin fulla potential och därmed leda till en djupare relation. Gemensamma samtal i kollegiet kring teoretiska begrepp och hur man arbetar med relationen till sina elever, är vidare ett verktyg som inte används. Att ha sådana samtal på agendan skulle kunna leda till att relationerna till eleverna förbättras och därmed gör undervisningen mer effektiv.

Denna studie har som syfte att undersöka möjligheten att komponera musik som skapar lugn och därmed indirekt minskar stress och lindrar oro. Vidare är syftet att fördjupa kunskapen om musikens roll för den positiva patientupplevelsen och ge inblick i vilka individuella, kulturella och musikaliska preferenser som kan finnas hos olika individer som kan påverka musikupplevelsen. I studien ingår en genomförd kvalitativ intervjumetod med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en konstnärlig gestaltning i form av enmusikkomposition. Den konstnärliga gestaltningen har gjorts i form av ett musikstycke och intervjuerna har genomförts med 4 personer med olika sociala och kulturella bakgrunder. Kontakten med respondenterna i studien har upprättats genom personliga kontakter och vid intervjuerna har respondenter fått lyssna på det komponerade musikstycket och berättat om upplevelsen av den. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund om stress och oro, musikpsykologi, musikteori och hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet och analysen visar att den konstnärliga gestaltningen har den önskade lugnande effekten hos mina respondenter.

Anastasiia Andersson, en student vid Högskolan Dalarna inom Ljud- och musikproduktionsprogrammet, presenterar detta arbete. Studiens syfte var att undersöka effekterna av musik på bilförare, särskilt den lugna musikens påverkan under bilkörning. Därmed se om den lugna musiken kan minska stress nivån. För att stödja analysarbetet och svara på forskningsfrågorna integrerades tidigare forskning och teorier. Forskningsfrågorna var följande: Går det att minska på stress med hjälp av lugn musik? Hur uppnår vi en säkrare bilkörning med hjälp av lugn musik? Metoden involverade en egen undersökning där en enkät användes för att samla in data. Det deltog 81 deltagare inom enkäten. Resultaten av enkätundersökningen och den efterföljande analysen presenterades för att bidra med ny kunskap och stimulera reflektion hos läsaren. Resultatet tyder på problem utifrån enkätundersökningen kring stress som finns i trafiken och därmed föreslår källor som eventuella lösningar på det, utifrån tidigare forskning samt teorier. Resultatet representerade också andra aspekter vid bilkörning som koncentration, mående, trygghet/otrygghet, relation till de snabba/energiska musiken och långsamma/lugna musiken hos deltagare samt påverkan av musik. Forskningens huvudfokus var att öka förståelsen för hur musik påverkar bilförare samt att utforska hur lugn musik kan påverka körningen.

Syfte och Forskningsfrågor Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flygbolag, ur ett företagsperspektiv, kan arbeta med ljudsinnet i form av anpassad musik efter resenärers sinnesstämningar under en flygresa. Detta för att visa hur flygbolagen kan arbeta med musikpsykologi med hjälp av digitaliseringen och därmed skapa mer personliga reseupplevelser för sina konsumenter som även gynnar deras varumärke. Utifrån syftet har vi formulerat följande forskningsfrågor: 1. Hur arbetar flygbolag med ljudsinnet med hjälp av musik under en flygresa? 2. Hur kan flygbolag använda musik för att skapa en önskad sinnesstämning för sina resenärer? 3. På vilka sätt kan anpassad musik under en flygresa främja flygbolagen som varumärke? Metod Vår studie bygger på en kvalitativ undersökningsmetod med en deduktiv forskningsansats med induktiva inslag. Vårt empiriska material har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät med öppna frågor till två respondenter. Intervjuerna och enkäten har genomförts med personer inom både musikoch flygbranschen för att få en insikt i ämnet. Slutsatser Det är bevisat att musik kan påverka människors sinnesstämning samt ta bort fokus från oönskat ljud. Om flygbolagen har ett strategiskt arbete med musik under sina flygresor med framtagna spellistor efter sinnesstämningar som resenärerna kan lyssna på individuellt, kan kundvärdet öka. Det i sin tur kan gynna flygbolagets kundrelationer och varumärke. / Purpose and research questions The purpose of this thesis is to examine how airlines, from a business perspective, can benefit from working with sound consisting of music adjusted to fit the travellers mood during the flight. We want to show how airlines can use the digitalisation to work with music psychology and thereby create a more personal travel experience for their consumers, which also will favour them as a brand. From this purpose we aim to answer these research questions: 1. How does airlines work with sound by using music during a flight? 2. How can airlines use music to create a desired mood for their travelers? 3. In what ways can adjusted music during a flight benefit airlines as a brand? Method Our study is based on a qualitative research method. It has a deductive research approach with some incorporating inductive elements. Our empirical data is collected through six semistructured interviews and a qualitative questionnaire with two respondents. The interviews were done with people in both the music and the airline industry in order to gain insight in the subject. Conclusion It has been proven that music can affect people's mood and remove focus from unwanted sounds. If airlines have a strategic work with music during their flights with developed playlists for moods that travelers can listen to individually, the customer value can increase. This in turn can benefit the airline's customer relations and brand.

Syftet med undersökningen var att få en djupare förståelse för hur musiken skapar känslor hos oss människor. En kvalitativ enkät har genomförts där respondenterna fick besvara vilka musikval de gör för att framkalla ett visst sinnestillstånd men också besvara ett lyssningstest med sex låtar där de skulle välja en känsla som väcktes hos dem. Utifrån de musikaliska elementen rytm, tempo, harmoni, klangfärg, dur/moll, tonhöjd och situation så tenderade respondenterna att välja liknande musik med specifika element. Våra hjärnor bearbetar ljud genom dessa musikaliska element både instinktivt för att upptäcka faror men också för att musiken liknar språk som vi lärt känna igen redan i moderns mage. Musik och språk leder oss till tendenser att tolka musik på liknande sätt som vi tolkar språk och dess strukturer via syntax och semiotik. Slutsatsen av denna undersökning visar att musiken har en stark koppling till oss människor medvetet som omedvetet. De musikaliska elementen, situationen och individuella erfarenheter är bidragande faktorer som gör att vi tenderar att skapa vissa känslor när vi lyssnar på musik. Generaliseringsbarheten i undersökningen kan diskuteras då endast femtiofyra svarade på enkäten. I de öppet ställda frågorna visade sig att respondenterna hade svårt att analysera och förklara sitt vardagslyssnande.