I denna rapport har tillgänglighetens påverkan på upplevelsen vid musiklyssning undersökts. Inspiration har till största del hämtats från tidigare forskning inom musikpsykologi. Insamling av empiri gjordes genom ett lyssningstest där två olika grupper fick höra ett och samma stycke musik på två olika vis. Ena gruppen fick musiken uppspelad från en dator och blev informerade om att musiken de skulle höra fanns tillgänglig, gratis, på internet. Den andra gruppen fick höra samma musik men uppspelad från kassett. De fick veta att musiken inte fanns tillgänglig på internet och att de bara skulle få höra musiken en gång, sen aldrig mer. Efter de hört musiken fyllde samtliga informanter i en enkät för att beskriva sin upplevelse. Den sammanställda datan visar på att upplevelsen såg något annorlunda ut mellan grupperna.

Music and aviation are two areas that are perhaps not compared to each other very often. Personally, I've had a strong passion for aviation since childhood and later also for music. I've heard my family and others argue that pilots often have a musical talent and wondered if this could be true. This thesis is my first step into examining the relationship between aviation and music further. In the thesis I use grounded theory and epistomological concepts to conduct interviews with people who are knowledgeable in one or both of the subjects. The results indicate that similarities exist between the two subjects, especially in terms of practical-productive knowledge. This seems to indicate that experience in one subject could be transferred to the other. Further, the study illustrates which knowledge and what abilities are deemed relevant to have in the two subjects by the interviewees, whereupon pedagogical conclusions can be drawn from this.

Johann Sebastian Bachs Chaconne är den sista satsen ur partita nr. 2 för soloviolin och anses som en av världens främsta kompositioner för violin. Inte enbart är själva musiken fängslande men tekniken kräver också mycket av solisten. Följande studie handlar om att undersöka uppkomsten kring verket, och genom detta uppnå en djupare interpretation inför ett framförande för publik. Detta genomfördes främst genom litteratur, internetkällor och notbilden. Genom notbilden har musiken analyserats på en musikteoretisk nivå samt en emotionell nivå grundad i psykologiska perspektiv. Följden av dessa analyser är en fördjupad uppskattning av musiken och intressanta insikter om musik och interpretation, både gällande Chaconne och övriga musikstycken. / <p>J.S. Bach, <em>Chaconne</em> ur partita No. 2 i d-moll (BWV 1004).</p><p>Bifogad ljudinspelning från examenskonsert.</p><p>Övriga verk i ljudinspelning: Beethoven vårsonat för piano och violin, Bruch violinkonsert i g-moll.</p><p>Medverkande i ljudinspelning: Susan Yondt - piano</p>

Den här texten diskuterar mina ljudande upplevelser och hur dessa relaterar till tankar kring vad som är verkligt och vad som virtuellt. Detta görs genom att jämföra skillnader mellan upplevelser av dels akustiskt och elektronisk ljud, dels analogt och digitalt ljud. Dessa tankar tar avstamp i James J. Gibsons och Eric Clarkes respektive teorier om ekologisk perception, samt Casey O'Callaghans tankar om ljudontologi. Slutligen diskuteras två av mina elektroakustiska musikstycken: Alienated II (2019), som är den konstnärliga delen av detta examensarbete, och Walls of Amber (2018). / <p>Konserten var två kombinerade examenskonserter, där den andra var del av Fredrik Mathias Josefsons masterexamen i elektroakustisk komposition på Kungliga Musikhögskolan.</p>

Denna undersökning handlar om hur en reharmonisering påverkar unga vuxna musikers känslomässiga uppfattning av låten ”Tryggare kan ingen vara”. För att få reda på vilka känslor deltagarna kände fick de fylla i ett formulär som var baserat på Geneva Emotional Music Scale (förkortat som GEMS). Utöver detta formulär fick de även svara på två korta frågor samt fylla i ett formulär om sin musikaliska bakgrund. Studien visar att unga vuxna musiker känslomässigt reagerar annorlunda på olika harmoniseringar av ”Tryggare kan ingen vara”. De mest intressanta skillnaderna presenteras och analyseras med hjälp av uträknade median- och medelvärden utifrån formuläret som är baserat på GEMS. Dessa siffror jämförs sedan med de andra frågorna som deltagarna fick svara på och det förs resonemang kring varför de möjligen svarade som de svarade.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på teorier kring människans tankar, känslor och beteenden. Det är ett samlingsbegrepp för metoder som utformats för att hjälpa människor att förändra problematiska beteenden. Inledningsvis sammanfattas de begrepp som är relevanta för studiens syfte. Statistik visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos klassiska musiker. Syftet med studien var att undersöka hur KBT kan användas för att uppnå ändamålsenliga beteenden i musikalisk övning och fungera som ett hjälpmedel för att hantera problem. Studien byggde på en hermeneutisk grund. Materialet bestod av självobservationer från instudering av Mendelssohns violinkonsert. Dessa tolkades ur ett KBT–perspektiv för att besvara syftet. I resultatet visas integrerandet av KBT–interventioner i form av konkreta exempel där interventionen utformats för att bemöta ett problem i instuderingen. I studiens diskussion analyserades resultatet i form av vilken effekt KBT–interventionerna haft i den musikaliska övningen. / Cognitive Behavioral Therapy (CBT) is based on theories about thoughts, feelings and behaviors. It’s a collective term for methods that serve the purpose of helping people with problematic behaviors. In the introduction the relevant concepts for the study are summarized. Statistics show that mental distress among classical musicians is common. The purpose of the study was to examine how CBT can be applied in order to reach effective behaviors in musical practice and serve as a tool for managing problems. The basis of the study was hermeneutic. The material consisted of self-observations from the study of Mendelssohn violin concerto. These were analyzed from a CBT-perspective to answer the purpose. In the result the integration of CBT-interventions can be viewed in terms of concrete examples where the interventions have been formed to respond to a problem in the practice. In the discussion of the study the result has been analyzed according to what effect the CBT-interventions have had in the musical practice.

I detta projekt behandlas ämnet misslyckande i relation till mitt framförande av stycket Failing: a very difficult piece for double bass, skrivet av Tom Johnson år 1975. Stycket består av musik för solokontrabas som även har en textrad som ska läsas samtidigt som musiken spelas. Detta med syftet att framföraren ska misslyckas med sitt framträdande. Stycket Failing sätter praxis för att spela musik på sin spets, då det blir oklart vad vi egentligen är ute efter i spelandet. I denna uppsats gör jag ett försök att reda ut hur musikaliska misslyckanden fungerar, samt hur min inställning till misslyckanden kan påverka mitt spelande. Detta sker genom reflektion och begreppsliga resonemang, med vissa referenser till litteratur inom psykologin. Slutsatsen är att jag så länge jag gör ett kvalificerat försök att spela Failing, så kan jag inte misslyckas med mitt framträdande. Detta synsätt leder till minskad prestationsångest vilket kan ge en förhöjd publikupplevelse. Det kan finnas värde i att applicera de begrepp jag kommit fram till på framtida framträdanden, eller fortsätta projektet att skapa tydliga begrepp kring musikaliska framträdanden. / <p><strong>Konsertprogram</strong></p><p>J.S. Bach: <em>Allemande</em> ur Cellosvit nr. 3</p><p>A. Desenclos: <em>Aria</em> ur Aria et Rondo</p><p>S. Koussevitzky: Konsert för kontrabas, Op. 3</p><p>T. Johnson: <em>Failing: a very difficult piece for double bass</em><em></em></p><p><strong>Medverkande</strong></p><p>Joel Hedtjärn, solokontrabas</p><p>Katarina Ström-Harg, piano</p>