Undersökningen har syftat till att beskriva en lärares syn på hur hon gör när hon arbetar med att skapa, bevara och fördjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. För att nå syftet har jag intervjuat två instrumentallärare på en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen för arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fältet. Det är med hjälp av dessa som jag beskriver vad lärarna säger att de gör, som leder till att kontakt skapas, bevaras och fördjupas.De tendenser som jag tycker mig se, är att de verktyg lärarna mest använder sig av, är de som handlar om att vara en vanlig och ansvarsfull medmänniska, som har ett intresse av att bidra till andra människors växande. De första gångerna de träffar en elev inriktar de sig på att skapa en kontakt. De ser att denna kontakt är inkörsporten till själva undervisningen. Lärarna beskriver att de lägger mycket tid på samtal med eleverna i syfte att lära känna dem. De letar efter gemensamma nämnare, exempelvis en gemensam bekant, i syfte att skapa kontakt. Att bjuda på sig själv och personlig information är också ett sätt att söka kontakt. De lyssnar noga efter något intresse som eleven har och följer upp det. Oftast är det inte något som har med musik att göra som skapar kontakten utan något personligt. Elever är olika konstaterar lärarna. Några får man kontakt med snabbt och några får man aldrig kontakt med. Lärarna slutar dock aldrig att försöka. När kontakt sedan finns och undervisningen är i full gång behöver man tänka på att bevara och ibland fördjupa kontakten. Lärarna beskriver då att de fortsätter lyssna och minns informationen för att sedan kunna återkoppla till sådant som eleven vid ett tidigare tillfälle har berättat om, exempelvis ett kalas, och fråga hur det var osv. Att inte döma eller kommentera uppenbara tecken på att en elev mår dåligt och relationen då blir osäker, är ett sätt att bevara relationen. I diskussionen tas några verktyg upp som, om lärarna hade tillgång till dem, skulle kunna öka kvaliteten i relationen. Exempel på ett sådant är verktyget, att förvänta sig lite mer än eleven själv. Detta verktyg skulle kunna tänkas göra att eleven känner sig sedd utifrån sin fulla potential och därmed leda till en djupare relation. Gemensamma samtal i kollegiet kring teoretiska begrepp och hur man arbetar med relationen till sina elever, är vidare ett verktyg som inte används. Att ha sådana samtal på agendan skulle kunna leda till att relationerna till eleverna förbättras och därmed gör undervisningen mer effektiv.

Musik är inte längre ett gymnasiegemensamt ämne och arbetet för musiklärare på gymnasienivå är i förändring. Denna studie undersöker hur ramfaktorer påverkar de lärare som undervisar i musik som individuellt val i svenska gymnasieskolor. Studien är byggd på kvalitativa intervjuer med några av dessa lärare och beskriver deras syn på de ramar som påverkar deras undervisning. Studien presenterar lärarnas syn på lektionssalarna, undervisningstiden och undervisningsmaterialet. Resultatet av studien visar att tiden är det som lärarna anser sig mest påverkade av men att det samtidigt finns en väldig dubbelhet i tankarna om tiden. I resultatet tas också upp hur ramar påverkar andra aspekter av lärarnas arbete och deras professionella relationer.

Syftet med undersökningen är att studera hur föräldrar med olika sociala bakgrunder uppfattar och upplever samverkan mellan förskola och hem. I undersökningen har vi valt att utgå från ett maktperspektiv med utgångspunkt från Dolk (2013) tolkningar av Michel Foucaults teorier om makt. Genom arbetet har vi följt vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer. En kvantitativ forskningsansats där föräldrars upplevelser av samverkan i förskolan ligger till grund för undersökningen. En digital enkät som metod vid datainsamlingen skickades ut via Facebook till utvald målgrupp (föräldrar med barn i förskolan). Resultatet visar att många, framförallt resursstarka föräldrar upplever att det finns brister vad gäller samverkan mellan hem och förskola. Det blev också tydligt att föräldrar som är förskollärare “bemöts” olika jämfört med andra föräldrar. Slutsatsen av studien är att det krävs att förskollärare skapar goda relationer med alla föräldrar, där förskolan från början behöver tydliggöra vad samverkan mellan hem och förskola innebär.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2023 Författare: Alicia Ketabati Augustinsson och Ida Johansson Handledare: Annika Schilling Examinator: Mikael Lundgren Titel: Sprudlande ambassadör eller nitisk kritiker - En studie hur rekryteringsprocessen kan användas för att utveckla en organisation i offentlig sektor   Syfte Syftet med studien är att öka förståelsen för hur undersökning av kandidatupplevelsen kan ligga till grund för utveckling av rekryteringsarbete och employer brand i offentlig sektor. Syftet nås genom att samla in information om kandidaters upplevelse av rekryteringsprocessen i en kommun under en specifik tidsperiod.  Metod En tvärsnittsstudie som med hjälp av en parallell användning av kvantitativ och kvalitativ metod undersöker kandidaters uppfattning om rekryteringsprocess de varit delaktiga i för att genom dessa mätningar öka förståelsen för hur organisationer kan utveckla sin rekryteringsprocess och sitt employer brand.  Slutsats Från mätning av kandidatupplevelsen kan organisationen skapa index och mål att arbeta mot för att utveckla organisationen. Mätningarna kan mynna ut i nyckeltal för organisationen att använda i utvecklingsarbetet för att lättare se förändringar. Arbetsgivare i offentlig sektor bör få en helhetsbild av hur det egna varumärket uppfattas av inte bara arbetsgivarrepresentanter utan även externa parter som exempelvis kandidater. Nyckelord Rekryteringsprocess, employer branding, rekrytering, kandidatupplevelse, net promoter score, index, professionella relationer, förväntningar, offentlig sektor / Abstract Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar, Spring 2023 Authors:  Alicia Ketabati Augustinsson och Ida Johansson Advisor: Annika Schilling Examinator: Mikael Lundgren  Title: Exuberant ambassador or zealous critic - A study of how the recruitment process can be used to develop an organization in public sector    Purpose The aim of the study is to increase the understanding of how examination of the candidate experience can form the basis for the development of recruitment work and employer brand in the public sector. The purpose is achieved by collecting information about candidates' experience of the recruitment process in a municipality during a specific period of time. Method A cross-sectional study which, with the help of a parallel use of quantitative and qualitative methods, examines candidates' perception of the recruitment process they have been involved in in order to increase the understanding of how organizations can develop their recruitment process and their employer brand through these measurements. Conclusion From measuring the candidate experience, the organization can create indexes and goals to work towards to develop the organization. The measurements can result in key figures for the organization to use in development work to more easily see changes. Employers in the public sector should get an overall picture of how their own brand is perceived by not only employer representatives but also external parties such as candidates. Key words Recruitment process, employer branding, recruitment, candidate experience, net promoter score, index, professional relationships, expectations, public sector