Denna rapport redovisar en prototypframställning av ett rekreativt ljudrum och en undersökning baserad på denna prototyp. Detta rekreativa ljudrum har utvecklats i samband med utställningsprojektet "Det ligger i tiden" där Anna Hadders från Regionmuseet i Kristianstad är projektledare. Undersökningen fokuserar på personers upplevelse av denna ljudinstallation utifrån ljudperceptuella modeller och undersöker även hur rekreationskonceptet The Restorative Experience inom miljöpsykologi kan användas i skapandet och analysen av installationen. Undersökningen baseras på teorier och modeller inom ekologisk perception, ljudlandskapsforskning och miljöpsykologi. Undersökningen bygger på 8 testpersoner. Dessa testpersoner fick lyssna på ljudmiljön i fem minuter och fick sedan svara på frågor i ett formulär och sedan genomfördes en kort intervju. Medan de lyssnade kunde de även interagera med ljudmiljön via en iPad-app som skapade vågliknande ljud i realtid. Resultatet av formulärundersökningen visade att respondenterna beskrev de naturliga ljuden främst som behagliga och stilla men det visade sig också att de mänskliga/teknologiska ljuden fick en hög spridning av olika värderingar från respondenterna. Respondenterna tyckte också att installationen bidrog till en avkopplande stämning och många menade också att de även skulle vilja styra ljudmiljön på ett mer komplext sätt. Framtida arbete är att skapa mer valmöjligheter för besökarna att skräddarsy sin ljudmiljö själva genom att ange specifika ljudkällor som ska finnas i ljudmiljön. / "Det ligger i tiden"

Vilan är en vardaglig aktivitet på många förskolor men som det inte forskats så mycket omkring. Däremot så finns det en hel del forskning om barns delaktighet och inflytande i förskolans samlingar. Studiens syfte är att undersöka hur barn kunde vara delaktiga i vilan och dess innehåll samt pedagogers och barns egen upplevelse var av att vila och varför man vilade i förskolan. Undersökningen gick till så att jag observerade barns vila under tre tillfällen, intervjuade fyra pedagoger och hade samtal med åtta barn. Detta gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner. Det barn kunde vara delaktiga i var att göra olika val som t.ex. val av bok, var i rummet barnet ville ligga eller sitta och bredvid vem. Barnen kunde också ha olika önskemål t.ex. att få se en film, hur lång tid vilan skulle vara eller vilken bok de skulle läsa. Men det var inte alltid barnen fick igenom sina önskemål om vilan och barnen visste inte heller vad de kunde vara delaktiga i. Barnen blev också delaktiga i vilan genom att pedagogerna såg barnens intressen och behov, på så sätt kunde barnen påverka vilan på ett indirekt sätt. På en av förskolorna så röstade barnen om böcker som de skulle läsa vid vilan. Barnen upplevde vilan på olika sätt en del barn tyckte om vilan medan andra barn tyckte den var tråkig, något som pedagogerna också var medvetna om. Pedagogerna menade att vilan har en viktig funktion för att barnen ska få en paus under dagen som är lugnare och tystare. Både kroppen och hjärnan behöver en stunds avkoppling för att barnen ska kunna ladda sina batterier menade pedagogerna. Men vilan kunde också ses som ett tillfälle för lärandet som t.ex. vid högläsning så utökas barnens ordförråd och utvecklar barnens språk. Barnen själva uttryckte att vila är bra för kroppen. / <p>Godkännandedatum: 2016-03-27</p>

Anastasiia Andersson, en student vid Högskolan Dalarna inom Ljud- och musikproduktionsprogrammet, presenterar detta arbete. Studiens syfte var att undersöka effekterna av musik på bilförare, särskilt den lugna musikens påverkan under bilkörning. Därmed se om den lugna musiken kan minska stress nivån. För att stödja analysarbetet och svara på forskningsfrågorna integrerades tidigare forskning och teorier. Forskningsfrågorna var följande: Går det att minska på stress med hjälp av lugn musik? Hur uppnår vi en säkrare bilkörning med hjälp av lugn musik? Metoden involverade en egen undersökning där en enkät användes för att samla in data. Det deltog 81 deltagare inom enkäten. Resultaten av enkätundersökningen och den efterföljande analysen presenterades för att bidra med ny kunskap och stimulera reflektion hos läsaren. Resultatet tyder på problem utifrån enkätundersökningen kring stress som finns i trafiken och därmed föreslår källor som eventuella lösningar på det, utifrån tidigare forskning samt teorier. Resultatet representerade också andra aspekter vid bilkörning som koncentration, mående, trygghet/otrygghet, relation till de snabba/energiska musiken och långsamma/lugna musiken hos deltagare samt påverkan av musik. Forskningens huvudfokus var att öka förståelsen för hur musik påverkar bilförare samt att utforska hur lugn musik kan påverka körningen.

No description available.

No description available.

My project started with two words: Swimming Pool. They came to me through a song, Banshee Beat by Animal Collective (2005). To me, their music is mystical, abstract, unpredictable and also metaphorical. So I started to think about if a swimming pool could be something more than just an open container filled with water. After some thinking I came to the conclusion that it could be a metaphor for something calm, quiet and dreamy. However, I’m not sure but my aim is not to get to a specific answer through this project.  I’ll turn the metaphor into a textile work that portrays what you see when you’re standing at the edge of the swimming pool; a distorted picture of a grid, the bottom of the pool. I’ll be working with dyeing, patchwork and quilting. The textile craft is important in this project because of how relaxed and calm I get by doing things with my hands.  The questions I’m asking myself are how I can express the metaphor through my work? What if my interpretation is too wide? Is it possible for me to create a tactile and calm feeling without the physical touch?

Utifrån ett barnkulturellt perspektiv, som framhåller leken som ett kulturuttryck, är studiens syfte att undersöka och nå en djupare förståelse för den kommunikation vilken uppstår i möten mellan barn, som vårdas och/eller är inlagda under kortare eller längre tid på Astrid Lindgrens barnsjukhus, och Glädjeverkstans sjukhusclowner. Studien vilar på en barndomssociologisk grund och hämtar inspiration från psykoanalytiska, kommunikations-teoretiska och filosofiska synsätt på lek, vilka belyser lekens tillblivelse, innebörd och mening. I ett etnografiskt fältarbete, med observationer som huvudsaklig metod, har tio verksamma sjukhusclowner studerats i deras kommunikationer med barn som vårdas och/eller behandlas på barnsjukhuset. För att förstå mening och innebörder i den studerade kontexten har ett hermeneutiskt tolkningsförfarande tillämpats genom hela forskningsprocessen. Det insamlade materialet visar hur det uppstår ett symboliskt och skapande mellanområde i anknytningen mellan barnen och clownerna där fantasin dominerar och lekandet tar form. Leken framkommer som en livsform, en frizon, i vilken smärta, ångest och tristess ger intryck av att ersättas av glädje, skratt och avspänning för en stund. Utgångspunkten för kommunikationerna är clownernas lyhörda och empatiska inlyssnande av det unika barnets förmåga, villkor och önskemål i stunden. Studien synliggör vidare att den form av lek som uppstår har en estetisk form. Genom konstnärliga kommunikationsmedel; språk, musik, ljud, trolleri, sång, dans, mimik, rörelse, rytmik och clownernas rödmålade näsa, deras karaktäristiska kläder samt detaljerade och uttrycksfulla accessoarer skapas en lekfull dialog mellan barn och clowner. Clownernas sinnliga, kroppsliga och verbala metakommunicerande blir sålunda ett kreativt och fantasifullt förhållningssätt till verkligheten och vardagen på barnsjukhuset. Studien lyfter fram clownernas livsbefrämjande barnperspektiv med lekfullheten (fantasin), livsglädjen och hoppet som uttryckliga markörer. Utöver detta bidrar studien med en fördjupad förståelse om kommunikationernas barnkulturella värde genom att lyfta fram hur barnens egna villkor, uttryck och perspektiv bejakas i en improviserad, rörlig, överskridande och glädjefylld karnevalisk form av lek.

Rävstavik Health Hotel is a hotel complex which main focus is to offer the visitors opportunities for relaxation, recreation and exploration in direct contact with the peaceful nature of Stockholm archipelago. In such a sensitive environment it has been an important part of the project to integrate the building with the landscape as warily and consciously as possible. Throughout the project I have been investigating how I can combine my intentions of the spatial features and relationships, the use of the building and how to move within and around it, with the conditions of the site. Many decisions have been based on studies conducted in some form of visual media, such as plan and section drawings, perspective sketches and sketch models. This material has then been analyzed and processed for further development. The result is a hotel composed of two main buildings and fifteen separate units for accomodation spread across the site. Every building unit is placed on plinths above ground and to the greatest possible extent between the existing trees to minimize the physical impact on the site. The idea is that the buildings, theoretically, could be demolished without leaving any visible trace. / Rävstavik Hälsohotell är ett hotellkomplex vars huvudfokus är att erbjuda besökarna möjlighet till avkoppling, rekreation och upplevelser i direkt kontakt med den fridfulla naturen i Stockholms skärgård. I en sådan känslig miljö har en viktig del av projektet varit att integrera byggnaden med landskapet på ett så varsamt och medvetet sätt som möjligt. Under projektet har jag undersökt hur jag kan kombinera mina intentioner om rumsliga egenskaper och relationer, användandet av byggnaden och hur man rör sig i och omkring den, med platsens förutsättningar. Många beslut har baserats på studier utförda i någon form av visuell media, så som plan- och sektionsritningar, perspektivskisser och skissmodeller. Detta material sedan analyserats och bearbetats för vidare utveckling. Resultatet är ett hotell bestående av två huvudbyggnader samt femton separata enheter för boende utspridda över platsen. Varje byggnad är placerad på plintar ovan mark och mellan de befintliga träden till så stor utsträckning som möjligt för att mimimera den fysiska påverkan på platsen. Tanken är att byggnaderna, teoretiskt sett, skulle kunna rivas utan att lämna några fysiska spår efter sig.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad störning beror på enligt lärarna och hur lärarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta på vad lärarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i två olika skolor och intervjuat två pedagoger från vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning är att oro kan bero på en mängd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lärare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna. För att arbeta förebyggande organisationsmässigt i klassrummet ska man införskaffa rutiner, regler, berömma eleverna, skapa relationer, förankringar, möblering efter elevers behov och använda sig av avkopplingsövningar. Miljön man undervisar i ska hållas snygg och städad. Det lärarna anser om sina befogenheter är att de tycker de har för lite rättigheter att tillgå då det uppkommer störande moment i klassrummet