Problemformulering: Runt hälften av världens befolkning består av kvinnor som har menstruation i sin vardag, men trots det är ämnet omringat av skam, tabu och stigma. Under de senaste åren, i samband med ett ökat menstruationsaktivism, har en ny era av menstruationsannonser dykt upp där man är mer villig att dela historier om menstruationsskam. Flickor får lära sig från tidig ålder att hålla en tystnad om menstruation: genom att det finns en tabu i samhället som gör att det är socialt oacceptabelt att prata om mens. Unga kvinnor, som ingår i Generation Z, är mer öppna när det kommer till att prata om menstruation till skillnad från andra generationer. Hur denna generation uppfattar budskap som företag sänder ut gällande menstruationtabu blir intressant i en fråga om såväl både samhällsnytta och företagsreklam. Syfte: Studien syftar till att se hur unga kvinnor uppfattar och upplever kampanjfilmer som rör tabu kring menstruation. Metod och material: Fört att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har den metodologiska ansatsen varit fokusgrupper för att kunna få fram unga kvinnors åsikter, upplevelser och tankar kring ämnet menstruationstabu. Tre fokusgrupper har genomförts med tre till fyra deltagare i varje. Stimulusmaterialet som exponerats för fokusgruppsdeltagarna är tre kampanjfilmer från företagen Always, Libresse och Deodoc. Huvudresultat: Vi har sett ett gäng kritiska deltagare som uttrycker sina åsikter och tankar om ett ämne som är omringat av i många fall skam. Deltagarna visar tydligt hur de värdesätter att budskap ska vara autentiskt och äkta. Respondenterna lägger mycket engagemang kring olika typer av förankringar som de uppfattar i kampanjfilmerna. Det kan vara allt från historier som de själva kan identifiera sig med eller den kända personen som frontar kampanjen. De vill gärna se att de själva pratar öppet om menstruation men kommer till insikt om att de fortfarande existerar en tabu, utan att de själva tänker på det. Detta kan vara allt från att de blir upplysta om det i samtal med det andra könet eller när de själva talar i negativitet om ämnet.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad störning beror på enligt lärarna och hur lärarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta på vad lärarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i två olika skolor och intervjuat två pedagoger från vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning är att oro kan bero på en mängd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lärare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna. För att arbeta förebyggande organisationsmässigt i klassrummet ska man införskaffa rutiner, regler, berömma eleverna, skapa relationer, förankringar, möblering efter elevers behov och använda sig av avkopplingsövningar. Miljön man undervisar i ska hållas snygg och städad. Det lärarna anser om sina befogenheter är att de tycker de har för lite rättigheter att tillgå då det uppkommer störande moment i klassrummet