Denna uppsats syftar till att undersöka en nutida ungdomsroman inom den realistiska genren för att se om det överensstämmer med den utvecklingspsykologiska teorin. Tiden som ungdom har ur ett historiskt perspektiv vuxit i antal år räknat och den har även kommit att bli alltmer komplex då det kommer till val av livsbana. Ungdomar idag är inte längre av tradition bundna till yrke, geografisk plats eller social klass, detta är ju givetvis positivt, men hur bidrar denna konturlöshet till vår utveckling?

I denna studie har vi analyserat barnlitteratur som läses i förskolan. Vi har haft både ett genus- och ettmultimodalt perspektiv. Syftet var att analysera barnlitteratur, som används inom förskolan, för attundersöka hur genusstereotyper framställs i både bild och skrift. Urvalet av böcker utgick från applikationen Polyglutt som används i en stor del av Sveriges förskolor och således når många barn. Vid analysen av böckerna användes Hirdmans (1988) genusteorier och Nikolajevas (2007) schema förgenusstereotyper. I resultatet så framkom en tudelad bild gällande genusstereotyper. Karaktärerna i böckerna framställs på ett genusstereotypt vis när det kommer till deras utseende, men deras handlingar är mer komplexa och går ibland emot det stereotypa. Vidare framkom också att det var en övervägande andel manliga karaktärer i de böcker som analyserats, vilket överensstämmer med tidigare forskning. I diskussionen lyfts den viktiga roll som pedagoger har när det kommer till atthjälpa barn att tolka karaktärerna i litteraturen. Barn som tittar i böckerna själva och mest fokuserar på bilderna nås enbart av en genusstereotyp bild, för att komma åt den mer komplexa bilden krävs en medveten pedagog. Slutsatsen är att barnlitteratur innehåller komplexa karaktärer som kan framställas olika i bild och skrift. Detta gör pedagoger, deras kunskap om genusstereotyper och deras arbete vid läsning av barnlitteratur till mycket viktiga faktorer i ett proaktivt arbete mot genusstereotyper. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

Detta arbete handlar om hur genus framställs i barnlitteratur med utgångspunkt i barns fria identitetsskapande, samt hur förskollärare arbetar med litteraturen i förskolan. I det här arbetet analyseras 9 populära bilderböcker från två olika förskolor, för att reda på hur genusstereotypa egenskaper framställs genom karaktärerna i bild och skrift. Samt analys av tre intervjuer med förskollärare från olika avdelningar på en förskola. Till hjälp har jag använt mig av ett analysverktyg som baseras på både genus och ett multimodalt perspektiv, för att komma åt samspelet mellan text och bild i analysen. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är Hirdmans (2003) genuskontrakt och Nikolajevas (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotypa egenskaper. Syftet med denna studie var att undersöka hur några av de mest lästa bilderböckerna från två förskolor framställer genusstereotypa egenskaper hos karaktärerna och undersöka om pedagogerna arbetar genusmedvetet kring litteraturen. Resultatet av studien visar att de analyserade karaktärernas genus är komplexa och samtliga 19 karaktärer hade både manliga och kvinnliga egenskaper. Det gjorde att begreppet performativt genus diskuterades, och ett flertal karaktärer hade ett annat performativt genus än det biologiska könet. Utifrån intervjuerna visade resultatet att pedagogerna arbetar brett och medvetet med litteraturen, och i diskussionsavsnittet går jag igenom hur viktigt det är med ett genusmedvetet arbete så att inte könsnormer reproduceras genom litteraturen utan att man samtalar kring ämnet med barnen. Slutsatsen som dras i det här arbetet är att det viktigaste av allt är inte hur böckerna är skrivna alla gånger, utan hur pedagoger i förskolan kan arbeta med litteraturen och skapa ett samtal även kring de mest stereotypa böckerna. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

This essay is a study of the Swedish author Amanda Svensson’s novel Hey Dolly (2008). The aim of the study is to investigate the conflict that occurs in the storytelling because of the untruthful narrator Dolly. Using the terms story and discourse, from a method of narratology by Maria Nikolajeva, the purpose is to analyze how the narrator manipulates the reader’s comprehension of what is real and not in the text. The term story represents the reality while discourse embodies the fantasy world, and by separating the two from each other and then comparing them the conflict clarifies as well as the understanding of Dolly. The results of the analysis show that there are several differences between the story and the discourse which various situations illustrate. It also becomes clear that Dolly only focalizes herself and thereby manages to control the reader’s perspective of the told story. But in the dialogue with other persons in the text it reveals that she is not being truthful. The conclusion is that Dolly lives her dream life through the fantasy and that the discourse is a way to defend her against situations she finds too hard to handle.

Den här undersökningen fokuserar på känslotolkning inom läsförståelse på gymnasiet. Arbetet utgår från en bedömningsmodell som Maria Nikolajeva presenterar i sin bok Reading For Learning (2014), som ämnar rangordna läsförståelse utifrån känslotolkning. Syftet med den här undersökningen var att undersöka vad gymnasieelever utgår ifrån när de avkodar känslor, samt att utvärdera potentialen för Nikolajevas bedömningsmodell när den används som ett komplement till ordinarie bedömning. Genom en studie i sex klasser i kursen Svenska 3 på gymnasiet där eleverna fick läsa en novell och tolka känslor visar det här examensarbetet vad de har tolkat in, varför de tolkade som de gjorde och vilken betydelse det har för läsförståelse. Resultatet visade på ett större antal respondenter i ett något lägre skikt av läsförståelse (12 individer i Grupp 1 och 25 individer i Grupp 2) än i det något högre skiktet (13 individer i Grupp 3 och 4 individer i Grupp 4). Slutligen presenteras en utvärdering av bedömningsmodellen, där det bedöms att Nikolajevas bedömningsmodell, trots brister, är ett gott komplement till ordinarie bedömning i och med det fokus det lägger på känslotolkning. Vidare rekommenderas det att undervisning i svenska i allmänhet på gymnasiet bör beakta känslor i skönlitteratur i högre grad än vad som nu är fallet.

Uppsatsen analyserar de tre bilderböckerna Kenta och barbisarna (2007) av Pija Lindenbaum, Mysteriet bland höghusen (2019) av Helene Forss och Bara Rumpor (2019) av Annika Leone ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Syftet med uppsatsen är att se hur bilderböcker kan användas som ett verktyg för att skapa förståelse för varandras olikheter. Uppsatsen utgår huvudsakligen från Maria Nikolajevas bilderboksanalys och motsatsschema samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet i analysen visar att bilderböcker kan agera som ett nyttigt verktyg för att bidra till uppfyllanden av värdegrundsarbetet i LGR22. Däremot är det viktigt att förstå hur olika former av normbrytning presenteras gentemot elever för att inte förstärka befintliga normer som är i behov av att utvidgas.

Denna komparativa studie analyserar och jämför Gösta Knutssons originalbok Pelle Svanslöspå äventyr (1968) med dess lättlästa version Här kommer Pelle Svanslös (2001). Syftet medstudien är att undersöka om båda böckerna förmedlar samma budskap, detta genom attsynliggöra likheter och skillnader mellan karaktärer, miljö och händelser. Syftet är också attundersöka hur böckerna kan användas av lärare i skolans värdegrundsarbete. Studien utgårfrån en kvalitativ komparativ metod och den narratologiska teorin, genom att använda sig avMaria Nikolajevas redogörelser av historiens huvudkomponenter. Analysen visar på bådelikheter och skillnader mellan böckerna, där den främsta skillnaden är att händelserna somhuvudpersonen Pelle Svanslös är med om är olika efter det fjärde kapitlet i båda böckerna.Trots att historien till stora delar skiljer sig åt förmedlar båda böckerna ändå till största delsamma budskap om vänskap, snällhet, allas lika värde och avståndstagande från mobbning.Det innebär att lärare kan använda sig av antingen originalboken eller den lättlästa versionen iarbetet med skolans värdegrund.

This essay aims to examinate how the dead woman is described in three swedish crime fiction- novels. The novels included in my study is Stieg Larsson ́s Män som hatar kvinnor, Mons Kallentoft ́s Den femte årstiden and Lars Kepler ́s Stalker. The purpose of this study is to examine these questions: how is the dead woman described, how does the woman relate to prevailing norms in a sex-normative context, who is the dead woman based on socio-cultural identity and how can the killer ́s identity be understood in relation to the victim? Inspired by Judith Butler ́s performativity theory I assume a gender constructivist perspective, that gender is a social construction. I am also inspired of Maria Nikolajeva ́s gender role schedule, which shows what characteristics women are most often attributed in literature. I also add my own properties to the schedule. Thus, the result shows that the dead woman fulfills all conventional female standards. The dead woman is, based on the material, either an unwanted woman or an desired woman. The unwanted woman is subjected to sexual violence, something that the desired woman avoids. When the women are dead, they still meet conventional standards even though their bodies are completely destroyed by their perpetrators. The identity of the murderers can be understood from socio-cultural status and their motives. / Denna uppsats undersöker hur den döda kvinnan beskrivs i tre svenska deckare: Stieg Larssons Män som hatar kvinnor, Mons Kallentofts Den femte årstiden och Lars Keplers Stalker. Syftet med uppsatsen är att besvara dessa frågor: hur beskrivs den kvinna som ska dödas och som sedan dör, hur relaterar kvinnorna som ska dödas och sedan dör till rådande kvinnliga normer i en könsnormativ kontext, vem är den döda kvinnan och hur kan mördarens identitet förstås i relation till offret? För att besvara dessa frågor utgår jag från att kön är en social konstruktion och Judith Butlers performativitetsteori. Dessutom används Maria Nikolajevas könsrollsschema för hur kvinnor oftast skildras i litteratur. Resultatet visar att den döda kvinnan går att dela upp i två kategorier; den önskade kvinnan och den oönskade kvinnan. Båda kategorier av kvinnor relaterar till rådande kvinnliga normer. Den oönskade kvinnan har ingen plats i samhället, lever ensam och utsätts för sexuellt våld innan hon mördas. Den önskade kvinnan fyller en funktion i samhället, saknas av någon när hon dör och utsätts inte för sexuellt våld innan hon mördas. Den döda kvinnan uppfyller alla kvinnliga normer utifrån Nikolajevas schema, oavsett vilken kategori hon tillhör. Mördarnas identiteter går att förstå utifrån socioekonomisk status samt val av offer.

Syftet med denna kvalitativa litteraturanalys var att undersöka hur neuropsykiatrisk och intellektuell funktionsnedsättning skildras i fyra olika bilderböcker som är riktade till barn i förskoleåldern. Resultatet av analysen visar att tre av bilderböckerna skildrar både negativa och positiva aspekter av funktionsnedsättningen, med ett visst fokus på de positiva. I dessa tre bilderböcker kretsar även handlingen kring funktionsnedsättningen, som är det primära i berättelsen. I en av de fyra bilderböckerna skildras funktionsnedsättningen enbart på ett positivt sätt. I denna bilderbok kretsar dock handlingen kring något helt annat än själva funktionsnedsättningen, som inte är det primära i berättelsen. Analysen visar även att funktionsnedsättningen är mest tydlig i bilderböckernas text, och att bilderböckerna skiljer sig åt gällande estetisk utformning. / The purpose of this qualitative literature analysis was to examine how neuropsychiatric and intellectual disability is portrayed in four different picture-books aimed at children in pre-school age. The results of the analysis show that three of the picture-books portrays both positive and negative aspects of the disability, with a certain focus on the positive ones. In these three picture-books, the disability is also the primary in the story. One of the four picture-books only show the positive sides of the disability. However, in this picture-book the disability is not the primary in the story. The analysis also show that the disability is mostly noticeable in the text of the picture-books, and that the picture-books are different regarding their aesthetic design.

There has always been some sort of power struggle between children and adults in children’s literature. My essay is an analysis of the German children’s fantasy novel The Neverending Story (swe. Den oändliga historien, ger. Die unendliche Geschichte) with focus on the child’s power and power related relationships between the child and adults. The power dynamics play a large part in the novel that is rarely, or never, talked about. I will use a close reading analysis regarding the main character Bastian’s relationship to different adult characters, his journey to power, how the novel fits Bachtin’s carnival theory and the true ruler of Bastian’s world as well as the world of Fantastica (swe. Fantásien, ger. Phantásien). The study shows among other things that while Bastian gains power throughout the novel, he is somewhat punished for using that power and ultimately loses it. He is subordinate to the adults around him; however, holds some sort of power over them at different points in the novel. His journey to power can be described with Clémentine Beauvais’ concepts of authority and might, where the mighty child gains authority in Fantastica. The journey can also be described as a carnival, though that can also be questioned regarding the fact that Bastian is punished for using his power. In my analysis, I also question who, or what, holds the mightiest position in Bastian’s world and Fantastica respectively. At the end of the day, Bastian is just a child with the potential of being mighty, but his age makes him subordinate to the adult world.