Frågeställningar: Vilket är förhållandet, om ett sådant finns, mellan ett företags CSR-arbete och dess lönsamhet? I vilken utsträckning bedriver KappAhl aktiviteter inom CSR? Går det att utläsa något förhållande, och i så fall vilket, mellan KappAhls CSR-arbete och företagets lönsamhet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett förhållande mellan företags CSR-arbete och deras lönsamhet. Teori: I studien redogörs för vilka definitioner av CSR som används idag och olika teorier kring ämnet som vi fann användbara. Empiri: I empirikapitlet granskas diverse åsikter kring förhållandet mellan CSR och lönsamhet samt vilka faktorer som kan påverkas av att ett företag arbetar med CSR. Vidare har vi valt företaget KappAhl som undersökningsobjekt. Vi har genomfört en intervju med KappAhls miljöchef Ann-Marie Heinonen och vi har även använt oss av information om företaget som huvudsakligen har hämtats från dess hemsida.

<p>Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen.</p><p>Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt.</p><p>Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer. Små företag utövar ingen direkt kontroll utan förlitar sig på nära relationer som bygger på ömsesidighet och förtroende. De större företagen har ett större behov av att utöva kontroll då de har ett större antal leverantörer och inte kan ha tillräckligt nära relationer för att kunna förlita sig på ömsesidigt förtroende. Istället har företagen infört uppförandekoder och standards samt tagit hjälp av en tredje part i kontrollarbetet. Olika typer av relationer har därmed betydelse för hur kontrollarbetet ser ut.</p>

Introduktion: Strategikonceptet har funnits i tusentals år och kan återfinnas i många olika situationer. Konkurrensen inom marknaden utgör en av dessa situationer. En mängd teorier har framkommit i försök att förstå betydelsen av strategiskapande. Två av dessa teorier är två skolor som handlar om strategiskapande: en som fokuserar på planering - Positioneringsskolan och en som fokuserar på lärande - Lärandeskolan. Dessa skolor kan även påverka flexibiliteten inom ett företag. Syfte: Syftet är att undersöka hur företag ser på strategiskapandeprocessen och hur denna syn påverkar företagets flexibilitet. Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie. Två fall inom återförsäljningsbranschen har studerats: H&amp;M och KappAhl. Informationen samlades in genom intervjuer och även publicerat material användes. Med hjälp av två hypoteser nådde vi två slutsatser. Slutsatser: De två företag vi studerade uppvisade tendenser som tydde på att de tillhörde en av skolorna: H&amp;M till Lärandeskolan och KappAhl till Positioneringsskolan. Däremot hör inget företag helt och hållet till den ena eller den andra skolan utan påverkas till viss del av båda. Dessutom är båda företagen flexibla och synen på strategiskapande påverkar därmed inte flexibilite / Introduction: The idea of strategy has been around for milleniums. It has been present in many situations, one of those being in competitive business. Countless theories have surfaced in an attempt to understand strategy formation. Two of these are two schools of strategy formation, one focusing on planning – the Positioning school, and the other focusing on learning – the Learning school. These schools may also have an influence on the flexibility a company can enjoy. Purpose: The purpose of this investigation is to explore how companies perceive the formation of strategy and how this perception affects the company’s flexibility. Mode of procedure: We have conducted a qualitative case study. Two cases have been studied in the retail market: H&amp;M and KappAhl. The information has been collected through interviews as well as other written material. With the help of two hypotheses we reached two main conclusions. Conclusions: The companies we studied each had tendencies towards one of the schools – H&amp;M towards the Learning and KappAhl towards the Positioning school although neither company adheres completely without influences of the other school. Further, both companies were able to be flexible and thus the choice of school does not affect the level of flexibility that a company within the garment retail business can enjoy.ten i ett företag i denna bransch.

<p>Introduktion: Strategikonceptet har funnits i tusentals år och kan återfinnas i många olika situationer. Konkurrensen inom marknaden utgör en av dessa situationer. En mängd teorier har framkommit i försök att förstå betydelsen av strategiskapande. Två av dessa teorier är två skolor som handlar om strategiskapande: en som fokuserar på planering - Positioneringsskolan och en som fokuserar på lärande - Lärandeskolan. Dessa skolor kan även påverka flexibiliteten inom ett företag. </p><p>Syfte: Syftet är att undersöka hur företag ser på strategiskapandeprocessen och hur denna syn påverkar företagets flexibilitet. </p><p>Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie. Två fall inom återförsäljningsbranschen har studerats: H&M och KappAhl. Informationen samlades in genom intervjuer och även publicerat material användes. Med hjälp av två hypoteser nådde vi två slutsatser. </p><p>Slutsatser: De två företag vi studerade uppvisade tendenser som tydde på att de tillhörde en av skolorna: H&M till Lärandeskolan och KappAhl till Positioneringsskolan. Däremot hör inget företag helt och hållet till den ena eller den andra skolan utan påverkas till viss del av båda. Dessutom är båda företagen flexibla och synen på strategiskapande påverkar därmed inte flexibilite</p> / <p>Introduction: The idea of strategy has been around for milleniums. It has been present in many situations, one of those being in competitive business. Countless theories have surfaced in an attempt to understand strategy formation. Two of these are two schools of strategy formation, one focusing on planning – the Positioning school, and the other focusing on learning – the Learning school. These schools may also have an influence on the flexibility a company can enjoy. </p><p>Purpose: The purpose of this investigation is to explore how companies perceive the formation of strategy and how this perception affects the company’s flexibility. </p><p>Mode of procedure: We have conducted a qualitative case study. Two cases have been studied in the retail market: H&M and KappAhl. The information has been collected through interviews as well as other written material. With the help of two hypotheses we reached two main conclusions. </p><p>Conclusions: The companies we studied each had tendencies towards one of the schools – H&M towards the Learning and KappAhl towards the Positioning school although neither company adheres completely without influences of the other school. Further, both companies were able to be flexible and thus the choice of school does not affect the level of flexibility that a company within the garment retail business can enjoy.ten i ett företag i denna bransch.</p>

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen. Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt. Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer. Små företag utövar ingen direkt kontroll utan förlitar sig på nära relationer som bygger på ömsesidighet och förtroende. De större företagen har ett större behov av att utöva kontroll då de har ett större antal leverantörer och inte kan ha tillräckligt nära relationer för att kunna förlita sig på ömsesidigt förtroende. Istället har företagen infört uppförandekoder och standards samt tagit hjälp av en tredje part i kontrollarbetet. Olika typer av relationer har därmed betydelse för hur kontrollarbetet ser ut.

Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks. Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren. För två av företagen blir diskursen som rör bland annat arbetsförhållanden större, medan det tredje företaget domineras av en miljödiskurs. Gemensamt för de tre företagen är att hållbarhetsredovisningen ökar i omfattning. En slutsats är att hållbarhetsredovisningarna har påverkats av den sociala praktik de är en del av. Globalisering och ett ökat intresse för hållbarhetsarbete hos konsumenterna bör vara en bidragande faktor till hållbarhetsredovisningens expansion. Att diskursen för sociala förhållanden tar större plats med åren har möjligen att göra med en ökad medvetenhet om dåliga arbetsvillkor hos allmänheten.

I have written an essay called ”All children are equally worth - A qualitative analysis of how children are produced in KappAhls commercials”. The purpose of this thesis is to do a study of the swedish clothing company KappAhl’s commercials. My purpose is divided into three questions: With which clothing colours are girls and boys represented in the commercials? Is there any difference in the making of ”non-white” and ”white” children in the commercials? and What is being transmitted in KappAhl’s commercials, where the focus should lay on the clothes? My material consists of three selected video clips from KappAhl’s Youtube channel. The three commercials are named: 1, Back to school, 2, Children’s christmas and 3, KappAhl 3 för 2 på alla överdelar för barn (translation: KappAhl 3 for 2 on all children’s tops). I have chosen to use photo interpretation with denotation and connotation as the main tools and also qualitative analysis as methods in my review of the material. The main theoretical base in my thesis is gender theory, while, for instance, stereotypes, binary oppositions and ethnicity are concepts chosen in hope to reach a deeper analytical level. I have also analyzed these commercials through the colours on the children’s clothes, the way the children are dressed and the settings around them. Through the analysis I have come to the conclusion that the children are dressed quite alike, in similar colors. But the girls are often dressed in colors that we find ”neutral” on girls, but if the boys would wear the colors that we find "neutral" on girls, we would see them as boyish. The boys would never wear colours that would seem ”neutral” on them, but in the general eye of society these colours would be seen as girl colors. The biggest difference I found in the commercials between ”non-white” and ”white” was that the ”white” younger boys were mystified through hats and hooded sweatshirts, and the ”non-white” boy, and the ”non-white” grown-up men were all themself with no assecceories trying to mystify them.

Sociala medier tillsammans med Instagram tar mer och mer plats i dagens samhälle och företag ställer sig ständigt frågan hur de bör marknadsföra sig där. Denna studie undersöker den uppkommande strategin regram, vilket innebär en återupprepning av en redan publicerad bild på Instagram. Denna studie baseras på de tre svenska klädkedjorna Gina Tricot, H&M och KappAhl samt dess användande av regrams via Instagram. Genom netnografisk forskningsmetod analyseras hur 56 regrams reaktioner påverkas utifrån innehåll, tillgänglighet och ursprungliga skapare. Utifrån detta är syftet att se vilka bild- och textkompositioner utifrån utvalda kategorier som bidrar till flest positiva och flest negativa reaktioner under den 17 veckor långa studieperioden. Resultatet visar att flest positiva reaktioner genereras av bild-kompositionen porträttbild. Detta medan flest negativa reaktioner framkommer från varierade bildkompositioner, där streetstyle-bilder sticker ut något. Ett textinnehåll av marknadsföring är vanligt använt och har bidragit till såväl flest positiva reaktioner som flest negativa. I studien presenteras att såväl innehåll som tillgänglighet och ursprungliga skapare påverkar reaktionerna för klädkedjornas regrams. Detta på både positiva och negativa sätt. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för det sociala mediet Instagram, samt se hur marknadsförare kan dra nytta av strategin regram. Studien kan i slutändan på grund av diverse begränsningar inte ge några generella slutsatser för vilka kompositioner som bidrar till vilka reaktioner. / This study is based on the three Swedish clothing lines Gina Tricot, H&M and KappAhl and their use of regrams through Instagram. Through a netnographic research this study examines how the interaction of 56 regrams gets affected by content, presence and the original creators. Based on this, the aim is to see the most positive and most negative reactions that emerge from what compositions of picture and text. The 17 long period of studying the regrams shows that the composition portrait generates most positive interactions. This while the most negative reactions emerges from a variation where streetstyle images stand out a bit. A text content of marketing is commonly used and has contributed to the most positive and negative reactions. The study presents that as well as contents such as presence and original creators affects the reactions of the clothing lines regrams. In both positive and negative ways. The aim is to contribute to a better understanding of the social media Instagram and see how marketers of clothing lines can benefit from the studied strategy. The study is in the end not able to give any general conclusions, because of various restrictions.