Den globala företagsmarknaden utgörs idag till 99 procent av SME-företag (Inyang 2013) där många upplever implementeringen av CSR-arbete som förvirrande. Några av de största svårigheterna är hur CSR-arbetet ska få en tydlig struktur och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Det råder även forskningsmässig förvirring kring den grad av ansvar mindre företag är skyldiga att ta gällande CSR-arbete samt hur det ska utföras. Åtta av tio företag anser sig arbeta med CSR-relaterade aktiviteter men av dem är det endast 22 procent som mäter resultaten som uppnås (Blom 2014). Tre svenska SME-företag inom textilindustrin inriktade på försäljning till företagskunder, även förkortat B2B från engelskans business to business, undersöks i denna studie i syfte att kartlägga deras CSR-aktiviteter. Till hjälp har en CSR-strategimodell utformats med inspiration från tidigare modeller med avsikt att bedöma potentiellt behov av att förbättra och utveckla arbetet med CSR. Det teoretiska material som ligger till grund för rapporten är hämtat från tidigare forskning rörande CSR i SME-företag och strategimodeller för SME-företag. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på företagen och detta material har legat till grund för kartläggningen av företagets CSR-arbete. Studien visar att de undersökta SME-företagen bedriver ett aktivt CSR-arbete utifrån deras personella kapacitet. Det arbete som utförs har en stark anknytning till företagsledningens personliga intresse för CSR vilket är direkt kopplat till hur väl CSR integreras i affärsstrategin. De företag som har en uttalad strategi och målsättning för CSR-arbete är de mest framgångsrika i att utvärdera och mäta resultatet av deras aktiviteter. Studien visar även på likheter och olikheter i hur SME-företag arbetar med CSR. Resultatet visar att alla delar av CSR-arbetet är beroende av varandra och att företagen måste arbeta med samtliga för att få ett komplett och fungerade CSR-strategiarbete.

Corporate Social Responsibility (CSR) har sedan 1950-talet varit ett fenomen som studerats och omdefinierats otaliga gånger. Det blir allt viktigare för företag inom de flesta sektorer att integrera CSR i den dagliga verksamheten. Än idag finns dock ingen enhetlig definition och det finns undersökningar som visar att företag upplever att det är svårt att veta hur man enligt praxis implementerar ett CSR-arbete. Vidare utgör små och medelstora företag (SMF) en signifikant del av världens företag, och de har därmed en betydande påverkan av ett lands ekonomi. Vidare dominerar SMFs både ekonomin generellt och textilindustrin mer specifikt. Syftet med denna studie har således ämnat bidra till en fördjupad diskussion kring SMFs inom textilindustrin och deras arbete med, samt motiv till, CSR. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem olika företag som går under definitionen SMF och är verksamma inom textilbranschen i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av två väl inarbetade teorier; legitimitetsteorin samt intressentteorin. Utöver dessa har tidigare forskning på området tillämpats vid analysen. Detta har resulterat i ett konstaterande att det sociala och miljömässiga ansvaret som tar sig uttryck hos företagen är lika brett som hittills framtagna definitioner av CSR.

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven på företagen ökar då konsumenterna efterfrågar varor till lägre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa väljer istället att förflytta den till Asien, där de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har därmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa står sig gentemot Asien och då främst Kina. Det finns därmed en rad faktorer som kan ha en påverkan på ämnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska såväl som den asiatiska textilmarknaden. Vi har undersökt vad som kan vara de eventuella fördelarna respektive nackdelarna med frihandel, och hur kvoter och tullar kan komma att ha en inverkan på den textila marknaden. Vidare har vi utrett var kedjeföretag samt produktutvecklande varumärkesleverantörer inom modebranschen väljer att producera samt vad som ligger till grund för valet.I analysen kom vi fram till att den konkurrensen som den europeiska textilmarknaden står inför är hård. Det finns trots det faktorer som pekar på att Europa kan konkurrera med Asien, exempelvis; korta ledtider, effektivare logistik, samarbete mellan EU och Medelhavsområdet samt kompetens inom tekniska textilier. / Program: Affärs- och produktutveckling med inriktning mot textila produkter

Till följd av överdriven konsumtion av textil är textilavfall ett växande problem. Det finns utrymme att utveckla metoder för att kunna ta tillvara på överflödet av textilavfall på ett resurseffektivt sätt och upcycling är en metod för detta och en växande trend inom textilindustrin. Att arbeta med upcycling kräver dock en annan process än konventionella textilföretag och det finns behov av att utveckla nya affärsmodeller i textilindustrin som kan baseras på upcycling. Syftet med studien var att undersöka textilföretags affärsmodeller baserade på upcycling och respondenter från åtta företag intervjuades. Respondenternas data tillsammans med tidigare forskning inom området affärsmodeller för hållbarhet och dess lönsamhet ligger till grund för diskussionen och slutsatsen. Diskussionen och slutsatsen innehåller data som är teoribyggande för områdena vilka förutsättningar det finns att bygga sin affärsmodell på upcycling, hur textilföretag kan arbeta med hållbara affärsmodeller för att lyckas med upcycling och hur de kan arbeta med detta på ett lönsamt sätt. Det har genom studien identifierats potential för textilindustrin att implementera affärsmodeller baserade på upcycling för att skapa nya möjligheter till en mer hållbar textilindustri. / Textile waste is a growing issue and there is capacity to develop methods for taking care of the textile waste in an effective way, upcycling is one of these methods that is a growing trend in the textile industry. However, upcycling is made through another process compared to the conventional textile confection, which requires development of new business models that can be built upon upcycling. The intention with this study is to investigate textile companies business models based on upcycling and eight respondents get interviewed. The discussion and conclusion in this report is built on earlier research in the field sustainable business models and profitability compared with the data from the interviews. The report aims to build theory in the field about which conditions there are to work with a business model built on upcycling, how textile companies can work with sustainable business models to success with upcycling and how they can do this with profitability. Through the study there has been identified potential for the textile industry to implement business models based on upcycling. This is to build sustainable opportunities for the textile industry.

Miljön är idag ett stort globalt problem, företag inom textilbranschen står idag för en stor del utav den negativa miljöpåverkan. Detta då framtagningen av bland annat fibrer, trådar, tyger och kläder är väldigt miljöbelastande då det under tillverkningsprocessen går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi. För att få bukt med denna miljöbelastning som företag inom textilindustrin står för krävs nya strategier och sätt att arbeta. Att ha tillgång till ett brett nätverk av olika aktörer i produktutvecklingsfasen bidrar till att nya idéer och sätt att arbeta skapas hos textilföretagen och är därför en möjlig lösning på miljöproblemen inom branschen. Ett nätverk och samarbete av olika aktörer leder till att kunskap och information delas aktörerna sinsemellan och på så sätt kan de gemensamt komma på innovativa lösningar. Syftet med denna studie är att få en djupare inblick huruvida de lokala textilföretagen i Borås arbetar med nätverk när det kommer till produktutveckling med fokus hållbarhet. En analys av tidigare teorier har studerats tillsammans med analys av den insamlade empirin för att få svar på motiven till varför textilföretag i Sjuhäradstrakten arbetar med nätverk i produktutvecklingsfasen, eller till varför de väljer att inte göra det. En studie av hur textilföretagen i Sjuhäradstrakten använder sig utav sitt nätverk då det kommer till att få fram en hållbar produktutveckling har även genomförts. Empirin består utav fem intervjuer med lokala textilföretag Sjuhäradstrakten för att få svar på studiens syfte. Resultatet visar att samtliga företag är positiva till att arbeta i nätverk samt att det finns många motiv till att ingå i ett nätverk/samarbete. Studien visar också på att ett nätverk av olika aktörer bidrar till ökad hållbarhet inom den egna organisationen.

<p>Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen.</p><p>Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt.</p><p>Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer. Små företag utövar ingen direkt kontroll utan förlitar sig på nära relationer som bygger på ömsesidighet och förtroende. De större företagen har ett större behov av att utöva kontroll då de har ett större antal leverantörer och inte kan ha tillräckligt nära relationer för att kunna förlita sig på ömsesidigt förtroende. Istället har företagen infört uppförandekoder och standards samt tagit hjälp av en tredje part i kontrollarbetet. Olika typer av relationer har därmed betydelse för hur kontrollarbetet ser ut.</p>

Medvetenheten om ett socialt och miljömässigt ansvar har på senare år ökat bland företagen. Det har blivit allt viktigare för företagen att visa omvärlden att man är ett engagerat företag som tar sitt samhällsansvar. Tidigare forskning har visat att det finns kommunikationsproblem mellan företagen och omvärlden när det gäller företagens CSR-arbete. Detta problem kan leda till att företagen inte når ut till sina intressenter och därmed inte kan skapa det förtroende för redovisningen som de önskar. I och med detta kommunikationsproblem kan det uppstå en negativ inställning från samhället gentemot företagens motiv bakom hållbarhetsredovisningen. Syftet med studien är därför att identifiera och analysera KappAhl, Lindex, MQ och H&amp;M:s motiv till att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vi har genomfört en intervju för att orientera oss i ämnet för att sedan göra en dokumentstudie av de fyra företagens hållbarhetsredovisningar. I studien har vi också haft en abduktiv ansats där vi i dess helhet har pendlat mellan teori och empiri. Genom att studera dessa fyra företags hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att det största motivet till att upprätta en hållbarhetsredovisning är att företagen ser att de ger dem ekonomiska fördelar. Torts detta har vi funnit att motivet bakom hållbarhetsredovisningen har en mindre betydelse då det är företagens CSR-arbete som är av största vikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Textilindustrin är en av världens mest förorenade industrier idag. Fast fashion företag uppmuntrar konsumenter till ökade köp genom sina låga priser. Förr handlade människor nya kläder vid behov, till skillnad från idag då många konsumerar efter begär. Att textilindustrin har stor påverkan på miljön är många väl medvetna om, men för att de ska kunna ske en förändring måste både konsumenter och företag vidta de åtgärder som krävs. Syftet med denna studie har varit att undersöka slutfasen i den textila värdekedjan. I denna avhandling kommer fenomenet upcycling att studeras och ifrågasättas som en lösning till textilavfall. Upcycling innebär att förlänga livet på ett förbrukat plagg, vilket är en vidareutveckling på en cirkulär ekonomi. Under denna studie har all kontakt med branschfolk varit inom Sverige och arbetet har huvudsakligen tagit plats i Göteborg och Borås. Frågeställningarna har utforskat för- och nackdelarna med upcycling, dessutom har en utvald målgrupp granskats via enkäter för att se deras inställning till ämnet. Resterande information har hämtats från intervjuer samt tidigare forskning. Studien upptäckte vissa svårigheter med att applicera upcycling på sin affärsmodell. Den största utmaningen som belystes var tidsåtgången, problemet kan leda till höga arbetskostnader och ökat konsumentpris. De fördelarna som upcycling bidrar med är att råmaterial och ohälsosamma arbetsförhållanden går att uteslutna. Dessutom kan konsumenten köpa plagg utan att påverka miljön negativt, detta skapar en cirkulär ekonomi. Denna studie görs ur ett hållbarhetsperspektiv och kommer att granska ett nytt möjligt tillvägagångssätt för avfallshantering, vilket gör att den kommer att avgränsa från recycling samt kläduthyrning. Studien kommer inte göra en ekonomisk fördjupning utan endast ta upp grundläggande ekonomiska aspekter. / The textile industry has become one of the most polluting industries in the world. Low prices and fast fashion increasing globally has developed a habit of consuming for leisure and not for needs. The awareness of the textile industry's environmental impact is well spoken about, but now consumers and companies need to take action to make a change. The purpose of this study has been to research the end stages of the textile loop, can textile waste turn into new fashionable clothes? In this thesis the phenomena upcycling will be explained, the advantages it brings to the positive impact on the climate justice. Upcycling means adding value to a garment in its last phase to avoid turning into waste, the business model is used to close the loop. During the phase of this thesis all contact with professionals has been within Swedish borders and the major part of this work has been based in Gothenburg and Borås. The main focus has been to explore the benefits and the difficulties with upcycling. Society’s knowledge and attitude is towards upcycling has been explored with the help of interviews and surveys as well as previous studies. The study discovers the difficulties with applying upcycling to its business model, the main problem is consumption of time, which can cause high labor costs and increase the stock price. The benefits that follows from upcycling is that raw material and bad working conditions can be excluded, it has the ability to close the loop and create a circular economy. This study is made from a perspective of sustainability, but does delimitate from the profoundness of economics. In addition, the study will examine a new way for the end phase of a textile garment and will delimitate the methods of recycling and rental of clothes.

Bakgrund: Textilindustrin är en av de mest förorenande industrierna i världen och allt fler textilföretag inför fast fashion-liknande koncept med nyhetssläpp nästintill varje dag, i takt med att trender kommer och går. Hållbart mode ses ofta som en oxymoron, då fast fashionkonceptet kan ses som motsatsen till det långsiktiga perspektivet inom hållbarhet. En ökad återanvändning och återvinning av textilierna skulle dock kunna minska den miljöpåverkan textilindustrin står för men detta kräver förändringar i hela värdekedjan. Cirkulär ekonomi är en affärsmodell som anses hållbar och tar hänsyn till alla steg i ett företags försörjningskedja. Mycket pekar åt att cirkulär ekonomi och cirkulära flöden är något som hade gynnat vår planet men konceptet har även kritiserats. Frågan är om den cirkulära ekonomin bidrar till välstånd eller om lösningen på miljöproblemen helt enkelt ligger i en minskad produktion och konsumtion. Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för om, och i så fall hur, tre valda textilföretag arbetar med cirkulär ekonomi samt vad som krävs, av såväl företag som konsumenter, för att ett hållbart och cirkulärt flöde av textilier ska kunna införas. Genomförande: I den teoretiska referensramen görs en litteraturstudie där ett hållbart scenario för ett cirkulärt flöde av textilier utformas. Det hållbara scenariot utgör sedan en analysmodell där fokus ligger på stegen design, val av material, butik, konsumtion och användning, insamling, sortering samt återvinning och återanvändning. I empirin sammanställs denna analysmodell genom att tre valda textilföretags hållbarhetsrapporter och deras arbete mot en cirkulär värdekedja undersöks. För att få kunskap om konsumenters köpvanor, användnings- och återvinningsbeteende av textilier utförs även en enkätundersökning. Slutsats: En liten del av hållbarhetsrapporterna beskriver hur företagen ska uppnå ett cirkulärt flöde av textilier och vad som faktiskt görs och därmed ges intrycket att företagen har en lång väg kvar innan en cirkulär försörjningskedja kan uppnås. Detta på grund av att utvecklingen inom företagen går långsamt i jämförelse med vad som kan förväntas av dem. Den begränsade teknologin på marknaden är också ett hinder och det är först när en fullt fungerande återvinningsprocess finns kommersiellt tillgänglig som cirkeln har en chans att slutas. Om flödet av textilier ska bli hållbart och cirkulärt krävs stora förändringar och det hänger inte bara på företagen utan även på konsumenterna samt en utvecklad teknologi.

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen. Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt. Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer. Små företag utövar ingen direkt kontroll utan förlitar sig på nära relationer som bygger på ömsesidighet och förtroende. De större företagen har ett större behov av att utöva kontroll då de har ett större antal leverantörer och inte kan ha tillräckligt nära relationer för att kunna förlita sig på ömsesidigt förtroende. Istället har företagen infört uppförandekoder och standards samt tagit hjälp av en tredje part i kontrollarbetet. Olika typer av relationer har därmed betydelse för hur kontrollarbetet ser ut.