Betydelsen av att etablera och bevara ett starkt varumärke av en plats eller stad, så kallad platsmarknadsföring, är av största intresse för en plats, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. En del i ledet av att etablera ett starkt varumärke består av att arbeta med kommunikation i olika format, till exempel genom visuell kommunikation vars syfte är att stärka den grafiska profilen inom bland annat reklam, webb, sociala medier, skyltning och illustrationer. En stad som på ett tydligt och konsekvent sätt stärker sitt varumärke genom visuell kommunikation är Barcelona stad som anlitar professionella illustratörer och grafiska formgivare vid utformningen av olika typer av visuell kommunikation, inte minst vid kampanjer. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka hur Barcelona stad arbetar med visuell kommunikation för att stärka stadens varumärke. Mer specifikt utgår denna studie från kommunikationsmaterial från tre grafiska kampanjer inom områdena: evenemang, samhällsinformation och värderingar. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med ansvariga illustratörer och formgivare samt en analys av kommunikationsmaterialets innehåll och struktur, fastställer denna studie värdet av visuell kommunikation i relation till ett starkt varumärke. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syfte Vårt syfte är att se hur musikfestivaler kan bidra till och påverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumärke.Forskningsfrågor vi har formulerat är följande: Hur kan en musikfestival påverka en ort? Hur kan en ort dra nytta av en musikfestival i sin platsmarknadsföring? Varför skapar sig orter ett platsvarumärke? Metod Vi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism då det området intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrågor. Därefter har vi har valt att utföra åtta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjälp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys. Slutligen kunde vi presentera våra slutsatser. Slutsatser Vi har efter slutfört arbete fått bekräftat att en musikfestival faktiskt påverkar en ort på olika vis. Den största påverkan vi uppmärksammat är den ekonomiska som bidrar till investeringar och utveckling av näringslivet på orten. Andra tydliga effekter är hur ortens invånare och samhället i stort påverkas. En musikfestival bidrar till en känsla av gemenskap bland invånarna och detta i sin tur bidrar till engagemang och stolthet runt festivalen. Orter väljer gärna att förknippas med festivaler i den mån det går i sin marknadsföring, dels befinner de sig på plats under festivaldagarna för att sprida information om orten bland festivalbesökarna. Dels väljer de att i sin egen marknadsföring använda sig av festivalens varumärke och värdeskapande associationer. Fördelen med att skapa ett platsvarumärke är att orten kan skapa en identitet som de sedan väljer att lyfta fram för att locka besökare och särskilja sig ifrån andra orter. / The purpose of this study is to examine the effects a music festival has on the cities where they take place. Before this study we thought there would be effects but we wanted to distinguish these effects. We were also interested to see how the cities could use the music festival to their advantage in a marketing perspective, and if they choose to so. We also wanted to see if this could help a city to create a place brand. To help us examine this we constructed the following three questions; How can a music festival affect a city? How can a city take advantage of a music festival in their marketing? Why do cities choose to create a place brand? We have conducted a qualitative research, where we started by doing research to narrow down our questions and purpose. After this we created an interview guide and then performed eight interviews. These interviews have been the foundation for our study and are combines with theory in an analysis chapter. From our collected information and analysis we were able to draw conclusions. We have confirmed that a music festival will actually have on cities in various ways. The biggest effect we observed is the economic effect that contributed to investments and business developments in the city. Other noticeable effects are how the local residents and the wider community were affected. A music festival creates a sense of community among residents and this in turn contributes to the dedication and pride surrounding the festival. Cities often choose to be associated with festivals as far as possible in their marketing, and one way to do that is to attend the festival to spread information about the city and municipality to the festival visitors. We also see that cities can choose to take advantage of the associations surrounding the festival and its brand to use it in their own marketing. The benefits from creating a place brand is that the place can create an identity by which they choose to highlight what is unique there to attract visitors and distinguish it from other cities.

Öland’s Business Office is on the verge of developing a strategy for the island’s future tourism. Before any work with developing Öland can be carried out, it is essential to gain an understanding of how the place is perceived today. The purpose of this essay is to study the island’s current image and make recommendations for how the place brand could be developed. The methods used are literature studies and qualitative group interviews. The participants have been inhabitants of Öland and returning visitors from the Kalmar region. The main theories used involve place branding and place marketing. Our analysis shows that Öland’s image is of mixed status. Öland summer time and Öland winter time are two contrasting places. An extended tourism season would be preferable. The essay concludes with a SWOT-analysis and a list of recommendations for how to develop Öland’s brand.

Allteftersom kommuner vill växa sig större och vara konkurrenskraftiga blir det allt vanligare att använda platsmarknadsföring, som strategi, för locka nya invånare som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den globala konkurrensen har gjort att platser (t.ex. regioner eller kommuner) arbetar med platsmarknadsföring för att lyfta fram platsens attraktion. Hur platsmarknadsföring genomförs varierar mellan kommuner eftersom kommunerna har olika förutsättningar och strategier beroende på behov och önskemål. Det är sällan en plats kan attrahera samtliga målgrupper och det som platsmarknadsföring främst riktar sig mot är den kreativa klassen som anses vara den drivande kraften bakom den ekonomiska utvecklingen. Den kreativa klassen består av människor som arbetar bland annat med forskning, teknik, design, arkitektur, kultur etc.Denna studie är en kvalitativ fallstudie med fokus på hur Lunds och Malmö kommun använder platsmarknadsföring för att stärka stadens platsvarumärke i syfte att attrahera nya invånare. För att kunna besvara detta görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument från respektive kommun. Fyra övergripande teman har tagits fram: Platsvarumärke, platsmarknadsföring, målgrupper samt platsens attraktions-och konkurrenskraft. Inom varje tema finns nyckelord som används i de kommunala dokumenten. Resultaten visar att båda kommunerna arbetar med platsmarknadsföring för att bygga sitt platsvarumärke men med olika utgångspunkt. Lunds kommun arbetar med platsmarknadsföring för att förstärka sin bild som kunskapsstad medan Malmö kommun arbetar för att vända bilden från industristad till kunskapsstad.

Bakgrund - Varumärken fungerar som en bro mellan konsumenter och företag, skapar relationer, och sammanfattar det företaget står för i konsumentens sinne. Det är viktigt för företaget att varumärket säger rätt saker, och företaget måste vårda identiteten i varumärket. En del företag knyter an till en plats i varumärket för att dra nytta av det platsen står för, eller för att knyta an till dess kultur, dess historia och traditioner. Frågeställning - Hur använder olika företag plats för att bygga varumärket? Hur påverkar plats varumärkesidentiteten? Syfte - Arbetets syfte är att identifiera och skildra hur olika företag använder plats för att bygga ett varumärke samt hur en plats påverkar varumärkesidentiteten. Metod - Arbetet har utformats utifrån kvalitativ metod genom semistrukturerade videointervjuer med fyra skilda företag under vårterminen 2020. Företagen som valdes var Börjes i Tingsryd, Gekås Ullared, IKEA samt Cyan Racing. Samtliga valdes för att skapa variation i storlek och affärsmodeller. Som komplement till intervjuerna har företagens hemsidor samt artiklar relaterade till dem använts för att samla ytterligare empiriskt underlag. Slutsats - Samtliga fyra företag har likheter och skillnader i hur de använder plats för att skapa varumärket och dess identitet. Börjes i Tingsryd och IKEA använder den lokala småländska kulturen som grund i varumärket, samtidigt som både IKEA och Cyan Racing utgår från en egendefinierad “svenskhet” internationellt. För Gekås Ullared har platsen och företagets varumärke blivit synonymer med varandra som resultat av den turistattraktion företaget har blivit på orten. Hos tre av företagen är det de kulturella värdena för platsen man har velat komma åt, medan det för Gekås Ullared själva har skapat ett värde för platsen genom sin verksamhet på orten.

Title: A municipality among others? A case study of Skellefteå kommuns selfpresentation This essay is a case study aimed to explore how a Swedish municipality portrait itself in its external communication. Increased competition due to bigger autonomy have made it more important for Swedish municipalities to appear attractive in relation to businesses, investors and potential immigrants. However, municipalities are big and complex organizations with many different stakeholders, which makes it difficult for them to appear as unique brands. The specific municipality targeted by this case study is Skellefteå kommun. Skellefteå kommun is considered particularly interesting in relation to the purpose of this study because they have high ambitions to grow, and as result of this invest heavy in, among other things, industry and housing. This presumably means that the municipality has a need to communicate this to the outside world, and that they actually have something concrete to position themselves against.  The theoretical framework of the essay consists of legitimacy, isomorphism, promotional culture, reputation management and brand communication. Further, to achieve the purpose of the essay a discourse-theoretical approach was applied to selected texts from the website of Skellefteå kommun, with the aim to make visible the values and meanings that Skellefteå kommun constructs about itself. In the analysis, growth was identified as a particularly important discourse, which largely affects the meanings the municipality constructs about itself. The result of the essay also indicates, like previous research, that it is difficult for municipalities to appear as unique. Skellefteå kommun build its brand around a number of universally applicable core values, and in addition to this growth and industrial investments appears as two particularly important competitive advantages. Nevertheless, the municipality’s communication, even in relation to the aforementioned competitive advantages, tends to result in vague formulations and abstract visions about the future.

Idag är det få platser som inte är föremål för någon typ av varumärkesarbete. Marknadsföring och varumärkning av städer, regioner och länder ses som ett sätt att konkurrera om ekonomiska resurser utifrån, men också för att skapa relationer till de egna invånarna. Denna uppsats ämnar undersöka förhållningssättet hos nyckelintressenter för en kommuns platsvarumärkning och vilka strategier som lyfts fram för att kommunicera stadens bild. Detta görs genom en litteraturstudie, och en fallstudie. Litteraturstudien avser att redogöra för skillnader mellan olika begrepp och förstå vilka åtgärder som bidrar till bilden av en stad. Fallstudien utgår ifrån Stockholms stad och intervjuer med representanter från stadens nyckelintressenter för varumärkesprocessen. Sammanfattningsvis indikerar studien på att det kan finnas både likheter och skillnader i hur olika nyckelintressenter förhåller sig till roller och strategier. / Today, there are few places that are not subject to some form of branding efforts. Marketing and branding of cities, regions, and countries are seen as a way to compete for external economic resources, as well as to establish relationships with their own residents. This paper aims to investigate the attitudes of a municipality's key stakeholders toward its place branding process and to explore the strategies that can be employed to communicate the city's image. This is achieved through a literature review and a case study. The literature review seeks to elucidate differences between various concepts and to understand the actions that contribute to shaping a city's image. The case study focuses on the city of Stockholm, involving interviews with representatives from the city's key stakeholders in the branding process. In conclusion, the study suggests that there may be both similarities and differences in how different key stakeholders approach their roles and strategies.

Platsmarknadsföring är ett växande fenomen internationellt och i Sverige, då det påstås att ”städer tävlar mot andra städer” om besöksnäringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika värden, genom att paketera och ”sälja” in staden, har blivit mer av en regel än ett undantag, där man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?Många kritiska forskare menar att risken är att befolkningen i staden inte känner igen bilden av sin stad och då känner sig åsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar då sin styrka. Därför blir också intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumärke °Karlstad med tillhörande platsvarumärkesmaterial. Genom analyser av materialets texter och bilder och med kompletterande intervjuer med nyckelpersoner som arbetar med marknadsföringen, har jag dessutom fått ett djupare perspektiv och förståelse för platsvarumärkets syfte. Genom analyser har jag kunnat urskilja teman och diskurser som återkommer i materialet.Det finns inga faktiska siffror på hur mycket platsmarknadsföringen ger en stad eller om det i huvud taget ger en ekonomisk vinning för staden. Det som marknadsföringen däremot ger om man lyckas i sin marknadsföring, är igenkännande och vidare ett stark platsvarumärke som blir igenkänt nationellt och kanske till och med internationellt. Om man dessutom har starka värden, som Karlstad faktiskt har lyckats skapa och som stark förknippas med platsen, ger det också bredare djupverkningar och igenkännande på marknaden. På lång sikt kan det ge starkt underlag för att locka till sig besöksnäring, befolkning och företag. / Place marketing is a growing phenomenon both internationally and in Sweden, where it is alleged that "cities are competing against other cities' of the tourism industry, new businesses and population. To place market the specific values of the city, by packaging and "sell" an idea of the city, has become more of a rule than an exception, where they want to highlight the specific qualities of the city through texts and images.But what hides in the shadow-side of the place marketing? And what will the actual effects be of the photos used to showcase the city?Many critical scholars believe that a risk is that the population of the city does not recognize the image of their own town and may feel neglected leading to the marketing losing its power. Hence the importance of internal site marketing as it is extremely important to win legitimacy among the population.In my research I have done in-depth study of Karlstads relatively new place brand °Karlstad with related brand materials. Through analysis of the texts and pictures from the material with additional interviews with key figures working with the marketing in Karlstad municipality, I have also gained a deeper perspective and understanding of the purpose of the subject of place marketing. Through analysis, I have been able to discern themes and discourses that recur in the material.There are no actual numbers or statistics on the gain of place marketing for a town in financial or other values. Instead, what it does give is recognition, and if done properly, a strong brand that can be recognized by citizens of Sweden and even internationally. If there are other strong and important values that can be associated with the town it will give wider effects of depth in the long perspective, creating a possibility to attract tourists, inhabitants and companies.

No description available.

The lack of highly educated medical personnel is increasing in small municipalities which therefore makes it interesting to investigate how Region Västerbotten takes into account that they have three hospitals in different municipalities to recruit for. The purpose of this study was to understand how the region communicate in their recruitment communication together with how this communication is decoded by nursing students and medical students. We also aimed to investigate how the students perceive the regions brand in general and therefore Reception Analysis was used in combination with Rhetorical Analysis. We have gathered the material for the analysis by interviewing students and by choosing recruitment material from the region's website and LinkedIn page. The theoretical framework has its point of departure in the field of promotional culture and focuses on the meaning of place branding, employer branding, decoding and the concept of reception. Previous research review communication in public sector and branding in public sector along with its difficulties. The study concludes the relevance of communicating the place brand in combination with the employer brand to create awareness and attractivity for a hospital in a smaller municipality. It was also shown that the communication for the university hospital, which is placed in a bigger municipality, did not include any place branding but instead was built up on authority and credibility. Another finding is also that the employment experience must be clearly stated in the recruitment ad for the student to gain interest in the workplace, they also appreciated when the communication addressed them by using words like you. Therefore, it is essential to incorporate PR and relationship-building communication throughout recruitment. Based on the results of this study we also draw the conclusion that there is a complexity in communicating a uniform brand for three hospitals situated in municipalities of different sizes.