Platsannonsen är ett medel för att övertyga arbetssökande att bli en del av arbetsgivarens gemenskap. I utformningen av platsannonser kan arbetsgivare marknadsföra sig genom att använda retoriska språkverktyg och även framställa en bild av organisationen, men i platsannonsen finns även en underliggande, dold berättelse om hur företaget ser på världen. Med en retorisk analys kan man synliggöra de dolda budskapen bakom organisationens beskrivning av sig själva och av den önskade kandidaten. Syftet med denna uppsats är därmed att genom en retorisk analys utforska och förstå rekryteringsspråket i platsannonser inom två olika yrkesområden. Detta görs med hjälp av fantasitema-analys och genom analys av fem retoriska figurer för att förstå hur platsannonserna använder retorik och hur de i sin helhet framställer en gemenskap. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: Vilka retoriska figurer används återkommande i platsannonser inom data/IT-branschen respektive vårdsektorn? Vilka gemenskaper projiceras genom fanatsiteman i platsannonser inom data/IT-branschen respektive vårdsektorn? Hur branschspecifikt är rekryteringsspråket? Metoden som användes var en kombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av platsannonser från två olika branscher, data/IT-branschen och vårdsektorn. Det var 60 platsannonser, 30 från respektive bransch, som analyserades med hjälp av fem retoriska figurer och fantasitema-analys. Resultaten av analysen visade att både data/IT-branschen och vårdsektorn använder de retoriska figurerna hyperbol, superlativ, metafor, hendiatris och bathos för att förstärka budskap i platsannonser. De användes både för att skapa en förstärkt bild av organisationen och för att beskriva de önskade kvalitéerna hos arbetssökande. Fantasitema-analysen visade att data/IT-branschen projicerar en gemenskap som strävar efter att vara innovativ, spännande och att nå framgång. Vidare framställer sig organisationerna söka en kandidat som är driven, har ambition för utveckling och som passar in i organisationens etablerade kultur, vilket skulle kunna tyda på en viss homogenitet i data/IT-branschen. Fantasitema-analysen visade att vårdsektorn projicerar en omsorgsfull gemenskap som eftersträvar hög kompetens och som tycker att det är viktigt att nyanställda får stöd. Dessutom beskriver organisationerna sig som prestigefyllda arbetsplatser där den viktigaste drivkraften för arbetssökande framställs vara att göra skillnad och arbeta med ett meningsfullt arbete. När data/IT-branschen och vårdsektorn jämfördes framkom det att det fanns både likheter och skillnader. I platsannonserna använder branscherna de fem retoriska figurerna på ett likartat sätt för att beskriva organisationen och arbetssökande. Vidare framkom liknande fantasiteman i branscherna, dock i olika frekvens. Resultatet tyder på att data/IT-branschen och vårdsektorn har vissa skillnader, men platsannonsernas retoriska struktur och språk används likartat och därmed skulle rekryteringsspråket anses kunna vara relativt generellt.

The lack of highly educated medical personnel is increasing in small municipalities which therefore makes it interesting to investigate how Region Västerbotten takes into account that they have three hospitals in different municipalities to recruit for. The purpose of this study was to understand how the region communicate in their recruitment communication together with how this communication is decoded by nursing students and medical students. We also aimed to investigate how the students perceive the regions brand in general and therefore Reception Analysis was used in combination with Rhetorical Analysis. We have gathered the material for the analysis by interviewing students and by choosing recruitment material from the region's website and LinkedIn page. The theoretical framework has its point of departure in the field of promotional culture and focuses on the meaning of place branding, employer branding, decoding and the concept of reception. Previous research review communication in public sector and branding in public sector along with its difficulties. The study concludes the relevance of communicating the place brand in combination with the employer brand to create awareness and attractivity for a hospital in a smaller municipality. It was also shown that the communication for the university hospital, which is placed in a bigger municipality, did not include any place branding but instead was built up on authority and credibility. Another finding is also that the employment experience must be clearly stated in the recruitment ad for the student to gain interest in the workplace, they also appreciated when the communication addressed them by using words like you. Therefore, it is essential to incorporate PR and relationship-building communication throughout recruitment. Based on the results of this study we also draw the conclusion that there is a complexity in communicating a uniform brand for three hospitals situated in municipalities of different sizes.