No description available.

Förändrade konsumtionsmönster som går företagen förbi kan i längden visa sig ödesdigert och det är därför viktigt att identifiera dessa förändringar och analysera vad de innebär för de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmönster växt fram där människor i allt större utsträckning intar en åskådarroll istället för att själva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare världen över och har börjat få en betydande roll inom dataspelsbranschen. Evenemangen som ordnas följs på plats, via direktsänd TV eller via streamingtjänster från datorn. Åskådarna blir här en värdeskapande tredje part som är distanserad från det traditionella värdeskapande utbytet mellan företag och kund. Genom att besöka ett av dessa e-sportevenemang samlades kvalitativ data in för att studera tredje parts värdeskapande och vad det innebär för de inblandade aktörerna. Resultatet av undersökningen visade att kunden, eller användaren, av dataspelet intar en företagslik roll gentemot åskådaren. Detta belyste samtidigt vikten av att klargöra vems värdeskapande som står i fokus, hur det avgränsas samt vems perspektiv man utgår ifrån vid appliceringen av Grönroos och Voimas (2013) definition av värde som kundens skapande av bruksvärde.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur användare involveras i produktutvecklingen av bildelningstjänster genom att studera kommunikationen mellan företag och användare, samt skapa en teoretisk modell som förklarar den innovativa dialogen mellan företag och användare. Studien använder en abduktiv ansats och för att samla in information har semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från fyra bildelningsföretag; GoMore, Audi unite, Mobilsamåkning AB och Sunfleet. Informationen har sedan tolkats utifrån den analysmodell som byggs upp i uppsatsen utifrån teori kring tjänstelogik. Resultatet av studien visar att användare involveras i produktvecklingen när redan befintliga produkter utvecklas vidare och att en stor del av förutsättningarna för en innovativ och därmed samskapande dialog mellan företag och användare i hög grad är uppfyllda, men detta forum används idag främst i andra syften.

I och med den ökade oron för miljön och människors allt mer frekventa resande harbegreppet Ekoturism växt fram. Begreppet syftar i stort sett till en "grönare" turism som isin tur gynnar lokala ekonomier och kulturer. En stor del av världens ekoturism återfinnsidag i utvecklingsländer och ett sådant land är Ghana i västra Afrika, där denna studiegenomfördes. Det finns en hel del forskning kring ekoturism ur en antropologisksynvinkel, men inte lika många ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Det finns även enmängd studier kring tjänster och värdeskapande men de är oftast av teoretisk grund.Denna studie syftar därför till att empiriskt undersöka hur värde skapas i småskaligaekoturismföretag samt vilka faktorer som är betydelsefulla för värdeskapande. Efter enforskningsgenomgång utvecklades en analysmodell för värdeskapande, där faktorernaservicemötet, upplevelsefälten, upplevelsefälten samt tema lyfts fram. Studiengenomfördes i Ghana genom fallstudie av tre lodger som drivs på ekologisk grund. Detempiriska materialet utgjordes främst av 13 semi-strukturerade intervjuer samt stationäraobservationer. Studiens resultat visade att diskussionen kring ekoturism, somvärdeskapande, inte var något stort fokus hos varken gäster eller företag. Det var iställeten välkomnande och avslappnad atmosfär, i kombination med en trygg miljö som tillstörsta del visade sig generera värde. Resultatet av undersökningen visade även attinteraktionen mellan gäster och personal var betydelsefull i processen för värdeskapande.Det empiriska resultatet stärkte därmed till viss del vår modell och visade att tre av defyra faktorerna var av betydelse för värdeskapande i de studerade verksamheterna.Slutligen ges förslag till implikationer som företagen i studien kan vidta. Dessa ärexempelvis att öka informationen om ekoturism på lodgen och väva in detta mer iverksamheten. Studien visar trots allt att kunder tycker att omtanke om miljö och detlokala samhället är positivt. Företagen kan därför troligtvis öka sitt värdeskapande genomett sådant agerande. / Program: Civilekonomprogrammet

This study aims to examine three Swedish municipalities place brand. The three municipalities Uppsala, Västerås and Enköping have been chosen as case studies based on their size since each of them represents a big, medium and a small sized municipality. The place brand of each municipality is examined on what the brand wants to show and how it is marketed, which other stakeholders have been involved in the creation of the place brand, if the place brand aim to attract specific target audiences and if the brand is based on a service logic or a product logic. The research, based on qualitative interviews with municipalities, shows that all of the municipalities have or is in the process to create strong brand identities and brand attributes which are marketed mostly through planned messages. All of the municipalities have used other stakeholders in the creative process, mostly residents and local businesses. Both Västerås and Enköping have clear target groups to attract while Uppsala does not need to market towards specific groups. All the place brands showed signs of both the service logic and the product logic, which makes it hard to conclude if either of them is more dominant.

The view of how value is created for customers have increasingly been changing. Especially, it is about how more and more companies have come to realize that they can generate greater value by co-create services together with the customer. The housing company Mimer in Västerås are in some cases experiencing that they do not create enough value for their tenants and the public. This has laid the foundation for this qualitative study, where the purpose is to have conversations with employees and managers to find out whether Mimer has the potential to work with co-creating actions and, if so, explain what it is that suggests that with the help from theories. The empirical data consists of interviews with leaders within Mimer, and also relevant documents that may affect the company's ability to work with co-creation processes. The results of the study show that Mimer in several ways with processes that could be a breeding ground for co-creating actions. / Synen på hur värde skapas för kunder har allt mer kommit att förändras. Framförallt handlar det om hur allt fler företag kommit till insikt med att de kan generera högre värde genom att samskapa tjänster tillsammans med kunden. Bostadsbolaget Mimer i Västerås upplever i vissa fall att de inte skapar tillräckligt värde för deras hyresgäster och allmänheten. Detta har lagt grunden till denna kvalitativa studie, där syftet är att i samtal med medarbetare och ledare ta reda på om Mimer har förutsättningar för att arbeta med samskapande aktioner samt i så fall redogöra med hjälp av teorier vad det är som tyder på detta. Empirin består dels av intervjuer med ledare inom Mimer, och dels av relevanta dokument som kan tänkas påverka eller främja bolagets möjligheter att arbeta med samskapande processer. Resultatet av studien visar att Mimer på flera sätt arbetar med processer som skulle kunna vara en grogrund för samskapande aktioner.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera och analysera ett fastighetsbolags tillvägagångssätt i utvecklandet av nya tjänster och sedan ge konkreta förslag på hur denna process kan förbättras. Dessa förslag har sedan till syfte att kunna hjälpa bolaget i framtagandet av tjänster som ska matcha användarens behov och leda till en minskad risk att lansera tjänster som floppar. Forskningsfrågor:  (1) Hur arbetar fastighetsbolaget idag med tjänsteutveckling?  (2) Hur kan fastighetsbolaget öka förståelsen för sin målgrupps behov och nyttja den ökade förståelsen i utveckling och implementering av nya tjänster? Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod där två semistrukturerade intervjuer, två observationer och en workshop har utformats till studiens empiriska syfte, samt har två andra företag granskas via sekundärkällor. Studien har också stora drag av aktionsforskning då författarna tillsammans med samarbetsparterna har arbetat fram en strategi för fastighetsbolagets framtida innovationsprocesser, där de har haft en nära relation och blivit en del av bolagets verklighet.

Under det senaste decenniet har synen på värdeskapande inom marknadsföring ändrats och kunden har fått en större roll i den värdeskapande processen. Kundernas ökade inflytande har lett till att företag måste ta mer hänsyn till deras behov och preferenser. I en fysisk butik har frontpersonalens bemötande en stor inverkan på kundens upplevelse och i mötet får de även kunskap om vad kunden värdesätter. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur företag samskapar värde med kund i butik samt hur de utnyttjar frontpersonalens kunskap. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts på telekomföretaget Telia. Studien baseras på intervjuer med frontpersonal och den avdelning som utbildar personalen i kundbemötande. Resultatet visar att företagets strategi för hur de ska bemöta kunder stämmer överens med vad framträdande teorier inom tjänstelogiken säger är viktigt inom värdeskapande. Vidare visar resultatet att företaget värdesätter frontpersonalens roll men att det finns brister i hur de utnyttjar deras kunskap.

Elbolag inom energibranschen fokuserar allt mer på tjänster, de genomgår på så vis en tjänstefiering som medför behovet av en kunskap om tjänsternas logik. Syftet med studien handlar om att undersöka elbolags tjänstelogik i jämförelse med den tjänstedominanta logiken. Studien har en teoretisk referensram som utgår från den tjänstedominanta logiken för att möjliggöra en jämförelse med elbolags tjänstelogik. Studien har en kvalitativ metod med en karaktär av fallstudie inriktad mot kommunalt ägda elbolag som fall. Studieobjekten för fallet var tre kommunalt ägda elbolag samt en samarbetspartner som har samarbetat med elbolag inom energibranschen. Semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes med sex respondenter från studieobjekten. Intervjuerna gav information som analyserades och skapade studiens empiri som beskriver elbolags tjänstelogik. Den kännetecknas av att elbolag utgår från materiella resurser för att skapa värde i form av produkter och tjänster i värdeerbjudanden. Resultatet visar att elbolags tjänstelogik förändras mot att fokusera mer på tjänster. Elbolags kultur förhindrar verksamhetens fokus på tjänster, som är präglad av dess starka infrastruktur i form av elnät. Jämförelsen av elbolags tjänstelogik med den tjänstedominanta logiken visar att den inte har ett fokus på immateriella resurser och ser samtliga aktörer som resursintegratörer för värdeskapande.  Studiens slutsatser handlar om att elbolag genomgår en mer omfattande tjänstefiering genom att de introducerar både analoga och digitala tjänster. Det handlar om att elbolags tjänstelogik är i ett introducerande skede av den tjänstedominanta logiken. Dock är det inte självklart att elbolags tjänstelogik ska nå den tjänstedominanta logiken. Det på grund av att tjänstelogiken påverkas av elbolags bransch och industri där materiella resurser kan fungera som en utgångspunkt för värdeerbjudanden istället för immateriella resurser.

Enligt Musiksverige.se är konserter och liveframträdanden den del av musikindustrin som på senare år generar allra mest pengar per år. Live har alltid varit en stor del av musikbranschen och för artisterna som står på scen. Genom historien har live konserter används för marknadsföringssyfte för att marknadsföra en artists nya skiva eller annat. Idag har album blivit allt en allt mindre del av en artists inkomst och anledningarna till att genomföra en livekonsert har ändrats. Idag så är marginalen på att genomföra konserter betydligt högre än att sälja album så att genomföra konserter anses vara en av det viktigaste momenten för en artist för att tjäna pengar. Bakom konserten finns det en rad olika aktörer som på olika sätt är delaktiga i en värdekedja och som tillsammans arbetar för att en konsert kan arrangeras. Vilka är dessa aktörer och vad är det de egentligen gör? Det är denna fråga som studien ska försöka besvara på bästa möjliga sätt samt att försöka hitta samband mellan de olika värderna som kan genereras mellan aktörerna samt vad som anses värderas högt.   Syftet med studien är att undersöka hur nätverket av dessa aktörer ser ut och vilka insatser aktörerna bidrar med i värdekedjan bakom en arrangerad konsert. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med nio aktörer som är idag är aktiva inom livebranschen i Sverige. Vi har utifrån en intervjuguide diskuterat och samtalat med respondenterna och av dessa samtal utformat empiri som vi analyserat. Vad vi i denna studie har kommit fram till är att förmågan att ha öppen kommunikation, att vara tillgänglig, pålitlig och att ha stor kunskap inom branschen är vad aktörer på marknaden värdesätter högt. Är det något som fallerar i värdekedjan kan detta ofta härledas tillbaka till brist av någon av dessa attribut. / The main topic that this study will examine is the correlation between the individuals or organisations that together create a music concert. With the extent of parties that are involved in this process are there bound to be some sort of value exchange that the parties exchange in their services that they provide. The actors that are involved are independet from one and other but in the process of creating a concert they work toghether to achive their goal. Which actors that are involved in this process of creating a music concert and how the value exhange works are the main areas of this study.   With the extent of the music business this study chose to focus on diffrent individuals and organisations that are not performing during the concert, so the artists point of view has not been analyzed during this study. The organisations in question are for example booking agencies, promoters and venues. It is with people from these kind of organisations that we have conducted interviews with and have used as research material for this study.