Sammanfattning Studieobjekt: Anställda och kunder till ett värmepumpsföretag. Problemområde: Garanti är ett ämne som studerats mycket de senaste 40 åren. Inriktningen har gjorts mot garantier vid tjänsteerbjudanden och fokuserats på marknadsföringsaspekten. Garantier ger en adderad säkerhet för kunden och historiskt har garantin inkluderats i erbjudandet. Det saknas däremot undersökningar gällande hur kunder ser på alternativa sätt att erbjuda en garanti.  Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för garantier som värdeskapande element i kundupplevelsen. Frågeställningar: Påverkar garantier kundupplevelsen samt en kunds val av tjänst? Hur ser kundperspektivet på en garanti i relation till priset på en tjänst ut? Hur ser kunden på möjligheten att välja nivå av garanti? Teori: Garanti, kundupplevelse och olika aspekter inom den, tjänstelogik samt värdeskapande utifrån tjänstelogiksperspektivet. Metod och genomförande: Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med kunder och anställda vid ett värmepumpsföretag. Vår insamlade data analyserades sedan gentemot de valda teorierna för att avslutningsvis resultera i våra slutsatser.  Slutsatser: Garantier påverkar en kunds val av tjänst samt kundupplevelse. Det genom att kunden ges en trygghet vad gäller framtida problem samt att företaget står bakom sin tjänst. Ur ett prisperspektiv ser inte kunden något problem i en något högre prislapp om erbjudandet innefattar någon sorts garanti. Vidare tolkas det positivt att ha möjligheten att utesluta en garanti. Liksom det positiva perspektivet på valmöjligheten att utesluta en garanti anses också nivåalternativ som positiva. Det till trots att ingen av de intervjuade ansåg att de önskat ett nivåalternativ tidigare. Grunden låg snarare i valmöjligheten och anpassningsbarheten ur sitt egna kundperspektiv. Nyckelord: Garanti, kundupplevelse, tjänstelogik, värdeskapande. / Abstract Title: Safety and security is everything! Subtitle: The possibility to customize the guarantee based on needs. Study: Employees and customers to a heat pump company. Problem area: Guarantee is a subject that has been studied frequently over the last 40 years. The orientation has been done towards guarantees in service offerings and has focused on the marketing aspect. Guarantees bring safety to the customer and historically the guarantee has been included in the offer. However, there is a lack of studies that focus on how customers perceive alternative ways on how to offer a guarantee. Object: The object of this study is to contribute with knowledge about guarantees as a value creating element in the customer experience. Problem statements: Does a guarantee affect the customer experience and the customer’s choice of service? How does the customer perspective view a guarantee in regards to the price of a service? How does the customer perceive the possibility to choose a level of guarantee? Theory: Guarantee, customer experience and different aspects of it, service logic and value creation based on the service logic theory. Method and implementation: The study is based qualitative research. The empirical material consists of eight semi-structured interviews with customer and employees at a heat pump company. The collected data was analyzed in regards to our chosen theories, resulting in our conclusions in regards to our problem statements. Conclusions: Guarantees affect a customer’s choice of service and their customer experience. This since the customer is given security regarding future problems and the fact that the company stand behind their service. From a price perspective the customer does not see a problem with a slightly higher cost if the offer contains some sort of guarantee. Furthermore, it is interpreted as positive to have the possibility to exclude a guarantee. As well as the positive perspective on the option to exclude a guarantee, level options regarding the guarantee is regarded as favorable, even though none of the interviewed felt the need of having level options before. Despite this, the basis was in the options and adaptability based on one’s customer perspective. Keywords: Guarantee, customer experience, service logic, value creation.

Examensarbetet syftar på att undersöka om verksamheter som driver ett coworking space utgår från ett tjänstelogiskt perspektiv. Under 2018 ökade antal coworking verksamheterna med 15,2% från året tidigare (Coworking Resources, 2019). Enligt Jackson (2012) har megatrender som digitalisering, delningsekonomi och kollektivism ökat populariteten av uppstart av coworking spaces globalt. Med en föreställning att affärsmodellen coworking space påminner om ett tjänstelogiskt förhållningsätt till att utföra affärer fanns ett intresse att undersöka det populära konceptet coworking space, ur ett tjänstelogiskt perspektiv. Under processen för att identifiera deltagare till studien, samt undersökningsobjekt, initierades åtgärder från myndigheter för att minska smittspridningen Covid-19. Vilket påverkade tillgången till undersökningsområden och deltagare för datainsamling. Därför valdes istället semistrukturerade intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval.  Studien har identifierat att i verksamheter initialt utgår från ett tjänstelogiskt perspektiv vid uppstart och framtagning av nya tjänsteerbjudanden. Exempelvis används metoder som Design Thinking vid utvecklingsprocesser. Dock framkommer det att de inte fullföljer det tjänstelogiska tillvägagångsättet vid fortsatt utveckling och drift av sina verksamheter.  Examensarbetet avser inte att påstå att coworking verksamheter bör arbeta utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv, utan ställer snarare frågan om de gör det. Följaktligen syftar examensarbetes resultatavsnitt på att verksamheter som driver coworking inte arbetar utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv, däremot kan det upplevas som sådant i många fall. Oftast är deras erbjudande värdeskapande, men är däremot inte samskapande tillsammans med kunderna.  Från analysen identifierades brister i Kristensson et al. (2014) tjänsteinnovationsprocess modell, som inte tar höjd för nystartade verksamheter, utan fokuserar på existerade företag som önskar göra förändringar av deras affärsmodell. I analysen identifierades även att tjänsteinnovationsprocess syn på initiala behov, där verksamheten först ska lägga mål med tjänsteinnovationen innan de ens har identifierat grundbehov. Det framkommer i analysen från datainsamling att processen är teoretisk konstruerad, men är svår att applicera i praktiken. Med anledning av det har arbetet resulterat i ett innovationsbidrag i form av en ny tjänsteinnovationsprocess, som inspireras av tjänsteinnovationsprocessen från Kristensson et al. (2014) och Kolbs lärcykel (Kolb, 2007). Med anledning att processen istället är kontinuerlig och bättre anpassad till nystartade verksamheter. / The aim of the study is to examine whether activities pursuing a coworking space are based on a service logic perspective. In 2018, the number of coworking activities increased by 15,2% from previous years (Coworking Resources, 2019). According to Jackson (2012), megatrends such as digitization, the sub-economy and collectivism have increased the popularity of the start of coworking spaces globally. With a notion that the coworking space business model is reminiscent of a service logic approach to performing business, there was an interest to examine the popular concept of coworking space, from a service logic perspective. During the process of identifying participants in the study, and investigating objects, measures were initiated by the authorities to reduce the transmission of Covid-19. This would affect access to survey areas and participants for data collection. As a result, semi-structured interviews were selected based on a convenience selection. The study has identified that in activities the initial approach is based on a service logic approach to the creation of new service offers. For example, methods like Design Thinking are used for development processes. However, they do not fulfil the service logic approach to the continued development and operation of their activities. The study is not intended to suggest that coworking practices should operate on the basis of a service logic perspective, but rather the question of whether they are doing so. As a result, the results section of the thesis is that activities that operate coworking do not work on the basis of a service logic perspective, but it can be perceived as such in many cases. Most of the time, their offer is of value creation, but it is not co-creation with the customers. The analysis identified weaknesses in Kristensson et al. (2014) 'service innovation process', which does not take the height of newly created activities, but focuses on the existence of companies that wish to make changes to their business model. The analysis also identified that service innovation process views initial needs, where the activities first have to set objectives with the services innovation before they have even identified basic needs. It is emerging in the data collection analysis that the process is theoretically designed, but is difficult to apply in practice. In view of this, the work has resulted in an innovation contribution in the form of a new service innovation process, which is inspired by the Service Innovation Process from the Kristensson et al. (2014) and Kolb's learning cycle (Kolb, 2007). As a result, the process is continuous and better tailored to new business.

Konsulter blir allt vanligare då företag måste söka kunskap externt för att fylla ett behov avresurser. Studien är en kvalitativ undersökning som syftar till att undersöka hur öppna företagsom uppdragsgivare är för att ta tillvara på konsulternas kunskap och har genomförts medhjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av konsulter som redogör för sinaerfarenheter från olika branscher och datainsamlingen genomfördes med teoretisk förankringi tjänstelogik för att analysera resursintegrationen som uppkommer i mötet mellan konsultoch uppdragsgivare. För att undersöka faktorer som påverkar öppenheten användes rum fördialog som begrepp för att beskriva kunskapsförnyelse, kommunikation och relationer vilkapåverkar uppdragsgivarens förmåga att ta tillvara på kunskap. Studiens resultat visartendenser för att uppdragsgivaren i regel är öppen för att integrera konsulternas kunskap isina verksamheter men att det beror av huruvida konsulten anställts som expert eller resurs.Det framkommer även att omgivningsfaktorer som lagar, regler och förordningar påverkarvissa branscher mer än andra vilket också gör att förändringsarbete kan bli svårare attgenomföra. Detta är nödvändigtvis inget bevis för att dessa branscher är mindre öppna för attta tillvara på kunskap då öppenheten kan finnas där trots att utrymmet för förändring ärminimal. Resultatet tyder även på att öppna dialoger är den viktigaste faktorn som möjliggörnyttjandet av konsulternas kunskap i uppdragsgivarnas verksamheter.

Background and problem More and more companies are now developing from only delivering a single product to now also deliver services. These transformations into servitization bring both risks and benefits to companies making the transition. The benefits of servitization is a well-defined area in the academic literature. A few identified authors describe a gap in the literature around risk management of servitization, with special emphasis on how the role of leaders is important for servitization risk management. The study is based on the problematization of how leaders handle and act when incurring the risk that may arise in the implementation of service logic. Aim The purpose of this study is to investigate how business leaders within finance, strategy, and organizational development manage the risks associated with servitization in manufacturing companies. Method and Theory The theoretical framework is based on the current academic literature on risk management and leadership. The theory is based on two essential areas, risk management strategies and leadership styles. Where it provides a basic understanding of the subject and focuses on six main strategies and three essential leadership styles to manage the risks that may arise with servitization. Our conclusions have been reached by performing a qualitative study. The data collection was conducted through nine semi-structured interviews from seven different manufacturing companies. The data has been analyzed through thematic analysis which forms the basis for the study's conclusions. Findings The findings show that the risks that are identified in the study are categorized into five types, business risk, quality and competence, short-term customer relationship, brand, and culture. The result also shows that the most commonly used leadership style is participatory and relationship-based leadership style. The main risk management strategy was focused on the risks facing the sales team at the company and managing the customer relationship. The conclusion, therefore, justifies that participation- and relationship-oriented leadership is the most prevalent leadership, where all types of risk management strategies are represented. Educational- and integrative risk management strategies are most prevalent in all three leadership styles and are used to manage the greatest risk. / Bakgrund och problemdiskussion Att övergå från att vara ett produktbaserat företag till att även erhålla tjänster har en alltmer framträdande roll i samhället. Fördelarna med tjänstefiering finns representerade i litteraturen och är ett väl omskrivet område. Vissa av litteraturens författare skriver att de finner en saknad vid riskhantering av tjänstefiering, med särskild vikt för hur ledarnas roll är betydandeför tjänstefieringens riskhantering. Studien grundas i problematiseringen kring hur ledarna hanterar och agerar vid de risker som kan att uppstå vid en implementering av tjänstelogik. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur företagsledare med uppgifter inom ekonomi, strategi eller organisationsutveckling hanterar risk vid tjänstefiering i tillverkande företag. Metod och teori Det teoretiska ramverket utformas efter en övergripande bild av riskhantering och ledarskap. Teorin utgår ifrån två väsentliga aspekter, riskhanteringsstrategier och ledarskapsstilar. Där en grundläggande förståelse inom ämnet delges, vilken inriktar sig på sex huvudsakliga strategier och tre väsentliga ledarskapsstilar för att hantera riskerna som kan uppstå vid en tjänstefiering. Studien genomförs med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen harutförts genom nio semistrukturerade intervjuer i sju tillverkande företag. Datamaterialet haranalyserats genom tematisk analys vilket vidare ligger till grund för studiens slutsatser. Resultat Studiens resultat visar på att de risker som identifierats kan kategoriseras till fem typer, affärsrisk, kvalité och kompetens, kortsiktig kundrelation, varumärke och kultur. Resultatet påvisar även att den ledarstil som används mest är deltagande- och relationsbaserad ledarstil. Den främsta riskhanteringsstrategin framgick till att vara inriktad på de risker som säljteamet på företaget står inför samt hur kundrelationer hanteras. Slutsatsen motiveras därför till attdeltagande- och relationsorienterat ledarskap är det mest förekommande ledarskapet, där allatyper av riskhanteringsstrategier är representerade. Utbildande- och integreranderiskhanteringsstrategier är mest förekommande i alla tre ledarskapsstilar och används för att hantera de största riskerna.

Styrsätt från privata sektorn såsom NPM har implementerats i den offentliga sektorn med syfte att förändra arbetssätten som styr aktörerna i de offentliga organisationerna. Arbetssätten har dock i många fall lett till ett detaljstyrt arbete för medarbetarna i offentliga organisationer, vilket hämmat aktörernas möjlighet att skapa värde för medborgarna. Ett större handlingsutrymme av styrningen för aktörerna skulle däremot kunna visa sig vara fördelaktigt för värdeskapandet. Studien syftar till att undersöka hur verksamhetsstyrningen inom hemtjänsten påverkar värdet som skapas och inte skapas mellan diverse aktörer. Studien implementerar ett tjänstelogiskt perspektiv vid undersökandet av brister eller möjligheter i värdeskapandet mellan aktörerna. En fallstudie har valts med utgångspunkt i en hemtjänstenhet i Karlstads kommun. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 deltagare i hemtjänsten i Karlstads kommun. Varav 5 var personal, 5 var kunder, en enhetschef och en gruppledare.  Resultaten visar på hur styrningen i hemtjänsten består av en detaljstyrning med fokus på tid och med lite handlingsutrymme för personalen. Tidsstyrningen skapar stress för personalen som också behöver balansera kundernas varierande behov med styrningen. Tack vare en bra samverkan i enheten lyckas dem utföra arbetsuppgifterna som de ska. Dock lämnar styrningen en hel del att önska för alla aktörer. Styrningen i hemtjänsten visar på att personalen inte ges rätt förutsättningar för fortsatt värdeskapande. Det ges lite möjlighet till att beakta diverse kundbehov som kan anses vara av värde.  Det handlingsutrymme som erbjuds personalen innebär däremot att de trots allt kan finna diverse vägar runt styrningen för att hantera denna, även om det inte alltid fungerar. Tjänstelogiken belyser hur brister i styrningen påverkar värdeskapandet mellan aktörerna, oftast på grund av tidsbrist. Logiken visar också på hur möjligheterna till att skapa värde sker när personalen kan använda sina resurser till fullo. Tjänstelogiken kan således ha en funktion att fungera som ett diagnostiskt verktyg av styrningen i offentliga organisationer. Däremot kan mer data och större tillgång till organisationen vara till hjälp för framtida studier. / Management concepts, such as NPM, has been implemented from the private sector to the public sector with the purpose to change the way the various people in the public sector are being governed. This way to work has in many situations led to the staff in the public sector to being micromanaged, which has led to complications in their possibilities to create value for the citizens. A bigger room by the governance for the staff to take their own action could show to be more beneficial for the value creation.  The purpose with this study is to examine how the governance of home care is affecting the value creation between different actors in the organization. This study implements Service-dominant logic as a perspective to examine the deficiencies and the possibilities in the value creation between the different actors.  We chose to do a case study based on the home care in Karlstad county. Semi-structured interviews were performed together with 12 participants from the homecare in Karlstad county. These consisted of 5 staff, 5 clients, 1 manager and 1 group leader.  The results show how the governance of home care consists of micromanagement, with the focus on managing time and offering little room for staff to take their own action. The management of time causes stress for the staff, who also must balance the various needs of the clients with a micromanaged governance. However, thanks to a good cooperation in the home car unit they manage to do this to a certain extent. Although, the governance of the organization leaves something wanting for all the involved actors.  The governance of home care show that the staff hasn’t been given the right basis for a continuous value creation. It leaves to little room for the staff to take the client’s needs into consideration. Although, the staff are offered some latitude in their work. Meaning they can find their ways around the governance to work with it, even if that doesn’t always work. Service-dominant logic emphasizes how the deficiencies in the management are affecting the value creation between the actors, mostly due to a lack of time. The logic also shows how the possibilities to create value happens when the staff can fully use their resources. Therefore, service-dominant logic could have a function as a tool for management in the public sector. However, more data and a bigger access to the organization itself could be helpful in further studies.

Since the turn of the century, the focus in marketing has shifted to a service-centred view, where co-creation of value between customer and business is central. Services, which are characterized by intangible resources, co-production and heterogeneity, account for the majority of employment in society today. Much research has been done on how customers perceive services and how it affects trust and satisfaction. Therefore, this study aims at investigating the role of the service company in the value creation process by studying how they facilitate the value creation of the customer and how their value offerings can affect the customer's experience of the service. The empirical part of the study is based on interviews made with representatives from two companies, Pinchos (restaurant) and Fysiken (gym), which are classified as experience and credence services. Their perspective on customer experience and expectations has then been compared with their customers' actual experience and expectations through interviews with current or former customers. The study shows that the role of the respective companies in the value creation process in this case is great as the customers of these companies have a lot of responsibility and control over their own experiences. Therefore, value creation is a major part for both companies because they have to offer the resources that the customer needs to independently create value of the service. / Sedan sekelskiftet har fokus inom marknadsföring gått från en varucentrerad till en tjänstecentrerad vy, där samskapande av värde mellan kund och företag är centralt. Tjänster, som karaktäriseras av immateriella resurser, samproduktion och heterogenitet, står idag för majoriteten av sysselsättningen i samhället. Mycket forskning har gjorts om hur kunder uppfattar tjänster och hur detta påverkar tillit och nöjdhet. Därför syftar denna studie på att undersöka tjänsteföretagets roll i den värdeskapande processen genom att studera hur de underlättar för kunden att skapa värde och hur deras värdeerbjudanden kan påverka kundernas upplevelse av tjänsten.Den empiriska delen i studien baseras på intervjuer gjorda med representanter från två företag, Pinchos (restaurang) och Fysiken (gym), som klassats som upplevelse- respektive förtroendetjänster. Deras perspektiv på kundernas upplevelse och förväntningar har sedan jämförts med deras kunders faktiska upplevelse och förväntningar genom intervjuer med nuvarande eller tidigare kunder. Studien visar på att respektive företags roll i den värdeskapande processen i dessa fall är stor då kunderna till dessa företag har mycket ansvar och kontroll över sina egna upplevelser. Därför blir värdeunderlättande en stor del för båda företagen eftersom de måste erbjuda de resurser som kunden behöver för att självständigt kunna skapa värde av tjänsten.

Hälso- och sjukvården behöver ständigt förbättras för att klara framtidens utmaningar och möta de krav som ställs från så väl befolkning som politisk ledning. En förutsättning för att lyckas är att systematiskt arbeta med offensiv kvalitetsutveckling och att se patienten som en medskapare. Trots att fördelarna med användarinvolvering är tydliga så sker det sällan. Denna intervjustudie, som framför allt var kvalitativ med en fenomenologisk metodansats, syftade till att bidra med kunskapsutveckling kring användarinvolvering i primärvården för att skapa en ökad organisatorisk förmåga för offensiv kvalitetsutveckling. Forskningsfrågor som besvarades var hur verksamhetschefer i primärvården såg på användarinvolvering och vilka faktorer verksamhetscheferna i primärvården upplevde som främjande respektive hämmande för användarinvolvering.  Nio verksamhetschefer i primärvården i Region Dalarna intervjuades. Resultatet från intervjuerna tematiserades utifrån offensiv kvalitetsutveckling sett som ett ledningssystem i allmänhet och Hörnstensmodellens värderingar i synnerhet. I slutsatserna framkom att användarinvolvering ansågs vara viktigt för att möta befolkningens behov men att det fanns cementerade syn- och tankesätt som bidrog till att förbättringsarbeten i regel tog sin utgångspunkt i att verksamheten utvecklade hälso- och sjukvården för användarna snarare än med. Uppfattningen var också att användarinvolvering till viss del redan skedde, även om den framför allt var av reaktiv karaktär. Genom att på andra sätt och i större utsträckning involvera användarna skulle värdet kunna öka och den personcentrerade vården ta sig uttryck i handling. Examensarbetet har genererat kunskaper om vilka faktorer som krävs för att öka och framgångsrikt arbeta med användarinvolvering. / Healthcare needs to be continously improved to meet the challenges of the future and meet the demands of both the population and politicians. A prerequisite for success is to work systematically with Total Quality Management (TQM) and to see the patient as a co-creator. Although the benefits of user involvement are clear, it rarely happens. This interview study, which was primarily qualitative with a phenomenological methodological approach, aimed to contribute with knowledge development around user involvement in primary care to create an increased organizational capacity for TQM. Research questions that were answered were how operations managers in primary care viewed user involvement and what factors the operations managers in primary care perceived as promoting or inhibiting user involvement.  Nine operation managers in primary care in the Dalarna Region were interviewed. The results from the interviews were thematized on the basis of TQM seen as a system in general and the Corner Stone Model's values in particular. The conclusions showed that user involvement was considered important to meet the needs of the population, but that there were cemented views and mindsets that contributed to improvement work usually being based on developing healthcare for users rather than with.  The perception was also that user involvement had to some extent already taken place, even though it mostly were of a reactive nature. By involving users in other ways and to a greater extent, the value could increase and the person-centered care be expressed in action. The master thesis has generated knowledge of the factors required to increase and successfully work with user involvement. / <p>2021-06-06</p>

Inledning: Den tillverkande industrin har länge ansetts ha en stor tillväxtpotential i en ökad tjänstefiering och att det finns en stor outnyttjad potential i tjänster för sålda produkter som kan realiseras genom intäkter för tidigare upplevda gratistjänster genom en process som kallas Free-to-Fee. Syfte: Studiens syfte är att undersöka tillverkande företags interna förståelse av de processer som leder till behovet att genomföra en Free-to-Fee-transition, det vill säga hur man idag hanterar tjänster relativt produkter i sina erbjudanden till marknaden och varför man i vissa fall inkluderar tjänster “gratis” i samband med en produktförsäljning.  Metod: Vi har valt att göra en studie med semistrukturerade intervjuer av medarbetare på större tillverkande företag med erfarenhet av att arbeta med tjänsteaffären. Medarbetarna återfinns på stora tillverkande företag inom olika branscher. Slutsats: Vi har funnit att intresset för tjänstefiering och Free-to-Fee övergångar är mycket begränsade, även om det finns en förståelse för värdet av en mer tjänstedominant affärslogik. Industrin är starkt påverkad av traditioner och institutioner där tjänster betraktas som adderat värde i en produktdominant affärslogik. / Introduction: The manufacturing industry has been perceived to have a substantial growth potential in an increased servitization. There is a great untapped potential for service for already sold products that can be realized through a transition from free services to paid service, in a process called Free-to-Fee. Purpose: The purpose with the study is to investigate manufacturing companies internal understanding of the processes that leads to the need to conduct a Free-to-Fee transition, how they today manage service related to products in their offerings to the market and why services are included for free, in some cases with a product sales.  Method: We have chosen to conduct a study of semi structured interviews with professionals working in manufacturing companies, with experience from the service business. The professionals are found at major manufacturing companies representing different branches.  Conclusion: We found that the interest for servitization and Free-to-Fee transitions is very limited, even if there is an understanding of the value of a more Service-Dominant Logic. The industry is strongly affected by traditions and service is perceived as an added value in a Product-Dominant Logic.

Den digitala transformationen som genomsyrar många delar i samhället idag har inte bearbetatsi energibranschen i samma grad. Energibranschen står inför stora förändringar med mål av attvara fossilfria fram till 2040. Syftet med studien var att undersöka hur ett kommunaltenergibolag arbetar med digitalisering för en marknadsstyrd energiförsörjning analyseratgenom tjänstedominant logiken. Referensramen till studien grundar sig i digital transformationsom ramas ner till den tjänstedominanta logiken. Studien genomfördes utifrån en kvalitativundersökning med semistrukturerade intervjuer av ett energibolag och ett IT-konsultbolag.Utifrån intervjuerna återfinns data som analyserades genom den tjänstedominanta logiken.Undersökningen bidrar med nya perspektiv genom tjänstedominant logik som energibranschenhar nytta av och som kan möjliggöra nya sätt att möta kunder. I resultatet blir det tydligt hurenergibolaget arbetar med en digitalisering men att kundinvolvering inte är där. En ökaddigitalisering och tjänstefiering i energisektorn driver fram kreativa lösningar för branschenskunder där decentraliserade och demokratiserade styrsätt möjliggörs. / The digital transformation that undergoes changes in many parts of society has not been asprocessed in the energy industry at the same degree. The energy industry is facing majorchanges with the goal of being fossil-free by 2040. The purpose of the study was to investigatehow a municipal energy company works with digitization for a market-driven energy supplyanalyzed through service-dominant logic. The theoretical framework of the study is based ondigital transformation which then narrows down to the service dominant logic. The study isconducted based on qualitative research through semi-structured interviews of an energy utilitycompany and an IT consulting firm. The research provides insights into a service-dominantperspective for the energy industry in enabling new ways to approach their customers. Theresult makes it clear how the energy company works with digitalization, but that customerinvolvement is not there. An increased digitalization and servitization in the energy sectorfacilitate new creative solutions for the industry's customers, where decentralized anddemocratized governance are made possible.