Uppsatsen studerar hur en orts varumärkesidentitet förändras då en ny aktör med syfte att locka turister etablerar sig på orten. Den utvalda orten är Trysil där SkiStar köpte skidanläggningen på orten år 2005 och har sedan dess varit ansvarig för vintersäsongen. Destinasjon Trysil, ett destinationssällskap som koordinerar all marknadsföring av Trysil, är ansvarig för marknadsföringen av sommarhalvåret. Varumärkesidentiteten hos Trysil innan uppköpet år 2005 har jämförts med varumärkesidentiteten efter uppköpet och det framgick att det inte har blivit någon nämnvärd förändring. Anledningen till detta har undersökts med hjälp av Smiths (2004) sex kriterier för varumärkesmatchning tillsammans med faktorn kultur, tillsammans omnämnda som förändringsfaktorer. Slutsatsen som dras är att varumärkesidentiteten är densamma då förändringsfaktorerna stämmer väl överrens mellan de båda företagen.

<p>DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.</p><p>Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.</p><p>Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden.</p>

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi. Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen. Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden.

Familjeföretag är den dominerande formen av företag i både USA och Sverige, men endast en tredjedel av alla ”första generationen” familjeföretag förs vidare till nästa generation och endast 15 % av dessa förs vidare till tredje generation. På senare år har det blivit vanligare att företagen säljs vidare utanför familjen men det har inte forskats kring hur kulturen påverkas av ett uppköp av en extern part. Syftet med uppsatsen är att påvisa om och i så fall hur kulturen i ett familjeföretag förändrats vid uppköp av en extern part. För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt, hermeneutiskt tillvägagångssätt använts. Vi har genomfört fallstudier på tre företag där ett före- och efterperspektiv på kulturen har studerats genom kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet av forskningen visar att kulturen i tidigare familjeägda företag förändras vid uppköp av en extern part. Hur kulturen förändras beror på de nya ägarnas värderingar, prioriteringar och mål.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur HR-avdelningen arbetar</p><p>under en sammanslagnings-/uppköpsprocess ett företag går igenom.</p><p>Detta undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex personer</p><p>som arbetade med HR-frågor på sex olika företag. I intervjuerna</p><p>användes en intervjuguide med fyra frågeområden vilka utarbetats i en</p><p>förstudie. Intervjuutskrifterna tolkades utifrån en tematisk analysmetod.</p><p>I resultatet framgår att det HR-avdelningen arbetar med under en</p><p>sammanslagnings-/uppköpsprocess är informationsinsamling avseende</p><p>personalfrågor, ta fram underlag för fackliga och individuella</p><p>förhandlingar om avtal samt samarbetar med chefer i att ta fram ett</p><p>introduktionsprogram och genomföra detta. HR-avdelningen är också</p><p>delaktig i att sprida information under hela processens gång. Resultatet</p><p>har kunnat kopplas med god överensstämmelse till tidigare forskning</p><p>inom området. Studien anses användbar då sammanslagningar och</p><p>uppköp blir allt vanligare i arbetslivet och således påverkar ett allt</p><p>större antal individer. Det är viktigt ur ett mänskligt perspektiv att</p><p>företag, och i de ligger också en HR-avdelning, har strategier för att</p><p>hantera dessa processer.</p>

Organisationskultur, styrning och uppköp är ämnen som separat har forskats mycket kring inom internationellt företagande, men forskning som för dessa samman finns i liten omfattning. Denna studie kombinerar dessa begrepp och syftar därmed till att undersöka vilket samband skillnader i organisationskultur har med hur ett huvudkontor styr uppköpta enheter. Detta är intressant då det ofta förekommer kulturkrockar och problem relaterade till organisationskultur vid uppköp. Scheins modell används för att jämföra organisationskulturen på ett huvudkontor och två uppköp. Skillnaderna mellan organisationskulturerna appliceras sedan på styrningsmekanismen processkontroll. Intervjuer baserade på Likertskalan används för att fånga organisationskulturen på huvudkontoret och respektive uppköp, samt fånga hur huvudkontoret styr dessa. Resultaten visar att det finns ett samband, där vissa organisationskulturella skillnader har ett tydligare samband med ett huvudkontors styrning än andra, samtidigt som vissa delar inom styrningen påverkas mer av dessa skillnader. Resultaten visar även att upplevd skillnad i organisationskultur har ett tydligare samband med styrningen än den faktiska skillnaden.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen.</p><p>Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.</p>

Bakgrund: Den ekonomiska styrningen förmedlar ledningens intentioner ut till organisationens olika delar och den kan även delge ledningen viktig information om hur väl företagets olika mål uppfylls. I en uppköpskontext spelar den ekonomiska styrningens en viktig roll då den ska hjälpa ledningen att styra två olika organisationer som har inkorporerats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera vilka faktorer som påverkar den ekonomiska styrningen i förvärvade företag. Genomförande: För att besvara uppsatsens syfte har vi utgått från litteratur och vetenskapliga artiklar inom området företagsstyrning, ekonomisk styrning och förvärv. Därutöver har intervjuer genomförts hos SCA AB och Hexagon AB, två företag som har gjort ett flertal förvärv. Utifrån den valda referensramen och det empiriska materialet har analysen genomförts med ett logisktteoretiskt tänkande. Resultat: Den slutsats vi kan dra av vår studie är att den påverkan som sker på utformningen av den ekonomiska styrningen i det förvärvade företaget kan vara indirekt eller direkt. Det sker en indirekt påverkan från det köpande företagets strategi. Vidare avgörs huruvida det förvärvade företaget ska integreras eller inte av tidsperspektivet i förvärvet, kostnaden för integration och förvärvets diversifieringsgrad. Därutöver sker det direkt påverkan på utformningen i det förvärvade företaget från olika faktorer, i synnerhet organisationsstruktur och kultur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen. Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur HR-avdelningen arbetar under en sammanslagnings-/uppköpsprocess ett företag går igenom. Detta undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade med HR-frågor på sex olika företag. I intervjuerna användes en intervjuguide med fyra frågeområden vilka utarbetats i en förstudie. Intervjuutskrifterna tolkades utifrån en tematisk analysmetod. I resultatet framgår att det HR-avdelningen arbetar med under en sammanslagnings-/uppköpsprocess är informationsinsamling avseende personalfrågor, ta fram underlag för fackliga och individuella förhandlingar om avtal samt samarbetar med chefer i att ta fram ett introduktionsprogram och genomföra detta. HR-avdelningen är också delaktig i att sprida information under hela processens gång. Resultatet har kunnat kopplas med god överensstämmelse till tidigare forskning inom området. Studien anses användbar då sammanslagningar och uppköp blir allt vanligare i arbetslivet och således påverkar ett allt större antal individer. Det är viktigt ur ett mänskligt perspektiv att företag, och i de ligger också en HR-avdelning, har strategier för att hantera dessa processer.