<p>När ett företag väljer att etablera sig på en utländsk marknad är valet av marknadsföringsstrategier av stor betydelse och rätt beslut kan leda till stora konkurrensfördelar. Ett grundläggande beslut måste fattas omgående om företaget ska använda sig av en standardiserad marknadsföringsstrategi eller anpassa den till varje specifik marknad. Företagets image och i vilken grad imagen är överförbar är viktiga aspekter som bör tas hänsyn till vid etablering i utlandet. Syftet med uppsatsen är att utifrån AdaptStand-Processmodellen undersöka i vilken grad det svenska företaget Björn Borg väljer att anpassa eller standardisera sina marknadsföringsstrategier på den holländska marknaden samt belysa hur företaget hanterar sin image. För att studera detta genomfördes en personlig intervju med vice VD i Sverige och en elektronisk intervju med säljchefen i Holland. Våra resultat tyder på att Björn Borgs marknadsföringsstrategier är i hög grad standardiserade, med undantag för små faktorer som till exempel produktfärg, viss marknadsföringsaktivitet och imagehantering som istället anpassas till den lokala marknadens behov och efterfrågan.</p>

När ett företag väljer att etablera sig på en utländsk marknad är valet av marknadsföringsstrategier av stor betydelse och rätt beslut kan leda till stora konkurrensfördelar. Ett grundläggande beslut måste fattas omgående om företaget ska använda sig av en standardiserad marknadsföringsstrategi eller anpassa den till varje specifik marknad. Företagets image och i vilken grad imagen är överförbar är viktiga aspekter som bör tas hänsyn till vid etablering i utlandet. Syftet med uppsatsen är att utifrån AdaptStand-Processmodellen undersöka i vilken grad det svenska företaget Björn Borg väljer att anpassa eller standardisera sina marknadsföringsstrategier på den holländska marknaden samt belysa hur företaget hanterar sin image. För att studera detta genomfördes en personlig intervju med vice VD i Sverige och en elektronisk intervju med säljchefen i Holland. Våra resultat tyder på att Björn Borgs marknadsföringsstrategier är i hög grad standardiserade, med undantag för små faktorer som till exempel produktfärg, viss marknadsföringsaktivitet och imagehantering som istället anpassas till den lokala marknadens behov och efterfrågan.

Entreprenören visar sig genom tidigare studier vara en framgångsfaktor för Born global-företag. Med utgångspunkt i detta antagande undersöks på vilka olika sätt entreprenören bidrar till företags snabba internationalisering, genom att studera entreprenörens bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Studien bygger på intervjuer med sex stycken entreprenörer, tillika grundare eller medgrundare av svenska företag som snabbt blivit globala. Studien visar att det finns både likheter och skillnader mellan entreprenörernas bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Vidare visar resultatet att det mest utmärkande hos entreprenörerna som bidrar till den snabba internationaliseringen av Born globals är en stark drivkraft, viljan att uppfylla personliga motiv och förmågan att kunna tillvarata internationella affärsmöjligheter. Studien visar att antagandet om att entreprenören tycks vara en framgångsfaktor stämmer och vi har kommit fram till att det är viktigt att i detalj studera och analysera entreprenören för att förstå vad det är som frambringar fenomenet Born globals.

<p>Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap. Undersökningen genomfördes genom en intervju med ekonomichefen på Saab Barracuda AB på plats vid huvudkontoret i Gamleby. I uppsatsen presenteras teorier kring kunskap, Knowledge Management och multinationella företag med dotterbolag. Utifrån dessa teorier analyserades Saab Barracuda AB:s syn på och strategier för tillvaratagande, spridning och skapande av kunskap. I vår undersökning fann vi att man inom Saab Barracuda AB inte arbetar med strategier för kunskapsspridning, men att det ändå fanns en del inslag av spridning på det sätt det beskrivs i teorierna. Det var dock förvånande att se att ett så framgångsrikt företag, vars främsta resurs ansågs vara kunskap, enligt oss endast omedvetet hanterade kunskap. Kunskapsvinster var mer en bieffekt av andra strategier. Det framgick även tydligt av undersökningen att e-post är det verktyg som användes mest frekvent vid utbyten och interaktion.</p>

<p>Asien har en enorm tillväxttakt som under senare år har lockat många utländska investerare och företag. Kina är ett av de länder i Asien som har haft starkast tillväxt och har även den överlägset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingsländer i tillväxtstadiet, har är den brist på infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utländska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskräcker fortfarande vissa utländska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har därför varit att studera vilka faktorer som påverkat lönsamheten för de svenska företagen på den kinesiska marknaden.</p><p>Utifrån en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform påverkat lönsamheten.</p><p>Resultaten från undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helägt dotterbolag trots att joint ventures haft en något bättre lönsamhet. Resultatet från undersökningen visade också att företag med en högre grad av lokalanpassning hade en bättre lönsamhet. Resultaten från studien kunde också bekräfta ett tydligt samband mellan företag med stor internationell erfarenhet före etableringen och en högre lönsamhet, dock fann undersökningen inget samband mellan företagens tidigare erfarenhet av Kina och dess lönsamhet.</p>

<p>Kina är en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försäljning i landet är stort hos svenska företag. En etablering är dock inte helt problemfri då företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebär kan företaget använda sig av expatriering och därmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och användas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgängliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt.</p><p>Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet från Kina, kan bidra med till svenska företag så att samarbetet med Kina förbättras och effektiviseras. Vi vill även undersöka om företagen använder sig av strategier för att tillvarata repatrioternas kunskaper. I teoriavsnittet presenterar vi olika typer av kunskaper som repatrioterna kan tillskansa sig och hur dess karaktär påverkar val av överföringsstrategi. Utav befintliga teorier har vi skapat en modell som förklarar hur kunskaperna överförs och kan göras tillgängliga för andra. Genom intervjuer med personer som arbetat i Kina under en längre tid har vi för avsikt att uppnå vårt syfte.</p><p>Vi har funnit att repatrioterna har införskaffat kunskaper under sin tid utomlands och att dessa kan göra att företagets samarbete med Kina kan förbättras och effektiviseras. Intervjupersonerna anser sig ha kunskaper som skulle kunna leda till förbättrad kommunikation och färre missförstånd. Deras kunskaper om den kinesiska kulturen och förståelse för betydelsen av etablerade relationer kan tillsammans med den personliga och arbetsmässiga utvecklingen vara företaget till nytta. Ett problem är dock att ingen av repatrioterna anser att deras företag har strategier för att utnyttja deras kunskaper och att flertalet företag inte ser de fördelarna som dessa skulle kunna generera. Möjligheten till kunskapsöverföring och bättre effektivitet tillvaratas inte och därmed får företagen inte ut maximalt av investeringen.</p>

Flera forskare går så långt att de säger att kunskap kan vara den enda bestående konkurrensfördelen ett företag har i dagens föränderliga omvärld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning. Samtidigt sägs det att kunskap kan vara svår att kommunicera och överföra. Vi började fundera på vilka företag som kan tänkas använda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management är så utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, är det en så betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som är världsledande inom signaturanpassning och titta på hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap. Undersökningen genomfördes genom en intervju med ekonomichefen på Saab Barracuda AB på plats vid huvudkontoret i Gamleby. I uppsatsen presenteras teorier kring kunskap, Knowledge Management och multinationella företag med dotterbolag. Utifrån dessa teorier analyserades Saab Barracuda AB:s syn på och strategier för tillvaratagande, spridning och skapande av kunskap. I vår undersökning fann vi att man inom Saab Barracuda AB inte arbetar med strategier för kunskapsspridning, men att det ändå fanns en del inslag av spridning på det sätt det beskrivs i teorierna. Det var dock förvånande att se att ett så framgångsrikt företag, vars främsta resurs ansågs vara kunskap, enligt oss endast omedvetet hanterade kunskap. Kunskapsvinster var mer en bieffekt av andra strategier. Det framgick även tydligt av undersökningen att e-post är det verktyg som användes mest frekvent vid utbyten och interaktion.

Kina är en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försäljning i landet är stort hos svenska företag. En etablering är dock inte helt problemfri då företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebär kan företaget använda sig av expatriering och därmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och användas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgängliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt. Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet från Kina, kan bidra med till svenska företag så att samarbetet med Kina förbättras och effektiviseras. Vi vill även undersöka om företagen använder sig av strategier för att tillvarata repatrioternas kunskaper. I teoriavsnittet presenterar vi olika typer av kunskaper som repatrioterna kan tillskansa sig och hur dess karaktär påverkar val av överföringsstrategi. Utav befintliga teorier har vi skapat en modell som förklarar hur kunskaperna överförs och kan göras tillgängliga för andra. Genom intervjuer med personer som arbetat i Kina under en längre tid har vi för avsikt att uppnå vårt syfte. Vi har funnit att repatrioterna har införskaffat kunskaper under sin tid utomlands och att dessa kan göra att företagets samarbete med Kina kan förbättras och effektiviseras. Intervjupersonerna anser sig ha kunskaper som skulle kunna leda till förbättrad kommunikation och färre missförstånd. Deras kunskaper om den kinesiska kulturen och förståelse för betydelsen av etablerade relationer kan tillsammans med den personliga och arbetsmässiga utvecklingen vara företaget till nytta. Ett problem är dock att ingen av repatrioterna anser att deras företag har strategier för att utnyttja deras kunskaper och att flertalet företag inte ser de fördelarna som dessa skulle kunna generera. Möjligheten till kunskapsöverföring och bättre effektivitet tillvaratas inte och därmed får företagen inte ut maximalt av investeringen.

Asien har en enorm tillväxttakt som under senare år har lockat många utländska investerare och företag. Kina är ett av de länder i Asien som har haft starkast tillväxt och har även den överlägset största konsumentmarknaden. Problem som Kina, liksom andra utvecklingsländer i tillväxtstadiet, har är den brist på infrastruktur och fungerande distributionskanaler som en marknad behöver för att locka utländska företagsetableringar. Det instabila politiska klimatet i Kina avskräcker fortfarande vissa utländska företag att etablera sig. Syftet med undersökningen har därför varit att studera vilka faktorer som påverkat lönsamheten för de svenska företagen på den kinesiska marknaden. Utifrån en surveyundersökning över 55 svenska företag med dotterbolag i Kina, studerade vi hur tidigare erfarenhet, lokalanpassning och etableringsform påverkat lönsamheten. Resultaten från undersökningen visar att majoriteten av svenska företagen etablerat sig via helägt dotterbolag trots att joint ventures haft en något bättre lönsamhet. Resultatet från undersökningen visade också att företag med en högre grad av lokalanpassning hade en bättre lönsamhet. Resultaten från studien kunde också bekräfta ett tydligt samband mellan företag med stor internationell erfarenhet före etableringen och en högre lönsamhet, dock fann undersökningen inget samband mellan företagens tidigare erfarenhet av Kina och dess lönsamhet.

Organisationskultur, styrning och uppköp är ämnen som separat har forskats mycket kring inom internationellt företagande, men forskning som för dessa samman finns i liten omfattning. Denna studie kombinerar dessa begrepp och syftar därmed till att undersöka vilket samband skillnader i organisationskultur har med hur ett huvudkontor styr uppköpta enheter. Detta är intressant då det ofta förekommer kulturkrockar och problem relaterade till organisationskultur vid uppköp. Scheins modell används för att jämföra organisationskulturen på ett huvudkontor och två uppköp. Skillnaderna mellan organisationskulturerna appliceras sedan på styrningsmekanismen processkontroll. Intervjuer baserade på Likertskalan används för att fånga organisationskulturen på huvudkontoret och respektive uppköp, samt fånga hur huvudkontoret styr dessa. Resultaten visar att det finns ett samband, där vissa organisationskulturella skillnader har ett tydligare samband med ett huvudkontors styrning än andra, samtidigt som vissa delar inom styrningen påverkas mer av dessa skillnader. Resultaten visar även att upplevd skillnad i organisationskultur har ett tydligare samband med styrningen än den faktiska skillnaden.