Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Artiklarna jag undersökt ä̈r från två veckor våren 2009 och 2013. Som utgångspunkt har jag använt mig av teorier om mediernas nyhetsvärdering och tabloidernas sensationsjournalistik. Resultatet från den undersökta perioden båda åren visade att DN skrev mer om miljönyheter än AB. AB hade lika många miljöartiklar båda åren medan DN:s miljöartiklar hade minskat från år 2009 till 2013. Totalt hade DN 74 miljöartiklar och AB 29 miljöartiklar. Den största skillnaden var att AB skrev mer sensationellt om sina miljönyheter än DN. AB hade fler civila huvudaktörer, fler bilder i sina miljöartiklar samt oftare tillspetsade rubriker. Å andra sidan använde båda tidningarna i lika hög grad personifiering av huvudaktören i sina texter. En annan intressant skillnad var att den vanligaste artikeltypen i AB var debattartiklar medan den vanligaste artikeltypen i DN var notiser och allmänna nyhetsartiklar.

Författare: Louis Eberstål Titel: ”Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot” Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36 Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping. Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne. Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré

Vår grundläggande forskningsfråga är om miljöproblemens centrala betydelse i samhället återspeglas i att de också får ökat genomslag i journalistiken. För att få ett hanterbart svar på frågan har vi gjort en jämförande studie av miljöjournalistiken i två ledande svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. Vi har undersökt innehållet i de båda tidningarna under en vecka vart tionde år från 1952 till 2012. Under dessa veckor har vi analyserat alla artiklar som handlat om miljöfrågor. Vi har använt materialet från den kvantitativa studien för att kunna se eventuella skillnader och likheter i tidningarnas miljörapportering. Vi har även genomfört en kompletterande kvalitativ delstudie där fyra miljöreportrar, två från vardera tidning, har intervjuats. Samtliga intervjuade är eller har varit aktiva miljöreportrar under en längre period. Utifrån det insamlade materialet har vi kommit fram till att miljöfrågorna har fått ökad betydelse och ökat utrymme i DN och G-P sedan 1952. I och med att kunskapen om miljö blev större runt 1960-talet fick även miljöfrågor större utrymme i de båda tidningarna. Därefter har miljöfrågornas utrymme i tidningarna stadigt ökat i takt med miljödebattens framväxt. Däremot visar både den kvantitativa studien, med stöd av den kvalitativa, att miljöfrågorna dock har fått mindre utrymme i DN och G-P under det senaste årtiondet. Anledningen till minskningen är inte att kunskapen om miljöfrågor inte finns utan beror enligt intervjupersonerna på andra faktorer.  Dels minskat intresse från redaktionsledningen men också på grund av nedskärningar och omorganiseringar på tidningarna. Ett annat intressant resultat är att tre av de fyra intervjuade menar att det krävs en allvarlig katastrof för att miljöjournalistiken åter ska få mer fokus. Vår undersökning visar också att miljörapporteringen generellt sett varit större i G-P än i DN vid de undersökta veckorna.

Allmänintresset för miljö- och klimatfrågor har ökat de senaste åren och från många håll ställs det större krav på media att rapportera mer om de här frågorna. Med det i åtanke undersöker studien hur tidningsredaktioner kan arbeta för att integrera miljö och klimat i den vardagliga nyhetsrapporteringen. Utifrån Sydsvenskans miljö- och klimatsatsning Vårt klimat, vår miljö från augusti 2018, är syftet att undersöka om satsningen påverkade reportrarnas kunskap och deras vidare rapportering av miljö- och klimatfrågor. Undersökningen gjordes med hjälp av kvantitativ innehållsanalys av tidningens miljö- och klimatrapportering under sex månader och en kvalitativ intervjuundersökning där fem reportrar på tidningen intervjuades angående arbetet med satsningen. Resultaten visar att Sydsvenskans rapportering om miljö- och klimat ökade efter satsningen. Det går dock inte att säkerställa sambandet mellan den ökade rapporteringen och satsningen, då den troligtvis hade ökat i samband med en konstaterad generell ökning i svensk media av de här frågorna under samma period. Reportrarna upplevde en ökad kunskap, dock verkar inte engagemanget på redaktionen ha upprätthållits och studien diskuterar hur arbetet med fortsatt rapportering skulle kunna se ut. / The general interest for environmental and climate issues has been on the rise the last several years and demands for media to respond with a wider coverage have risen with it. This study investigates how the editorial staff of a newspaper can work to increase reporting regarding the environment and climate in their day-to-day reporting. Did Sydsvenskan’s climate and environment push ’Vårt klimat, vår miljö’ from August of 2018, affect journalist’s knowledge and further reporting of these issues? A quantitative content analysis of the reporting regarding climate and environment spanning a period of six months and interviews with five reporters employed by the newspaper were carried out. Results show the reporting of climate and environmental issues increased after the push. However, correlating the rise of reporting with the push may be impossible, as the reporting likely would have risen in any case with the general increase of media coverage the climate and environment got during this time period. Journalists interviewed reported a rise in their knowledge specific to these issues, however the commitment of the editorial staff seems to have been neglected. Finally, this study discusses possibilities of future reporting regarding climate and environmental issues.

Detta är en komparativ studie om Östersjöns miljöproblem och hur de gestaltas i tre svenska och tre svenskspråkiga finska tidningar. Östersjön har, enligt forskare flera olika miljöproblem, bland annat övergödning, överfiske, gifter i fisk samt nedskräpning och invasiva arter. En annan aspekt som är viktig att ta hänsyn till i denna studie är relationen mellan Sverige och Finland, inte enbart gällande Östersjöns miljöproblem utan också hur relationen har sett ut historiskt inom olika sociokulturella- och ekonomiska aspekter. Studien är indelad i två olika delar, en kvantitativ och en kvalitativ. De teoretiska ramverken som använts är uppmärksamhetscykler och gestaltningsteori. Resultatet från studiens första del visade bland annat att fiskeindustrin och fiskar var det vanligaste ämnet att rapportera om för samtliga tidningar utom en. Materialet från den kvalitativa studien utgick från resultatet från den kvantitativa och fokuserade därmed på artiklar om fiskeindustrin och fiskar. Resultatet på den kvalitativa studien visade att artiklarna från både de svenska och finska tidningarna skiljde sig åt och att de finska artiklarna använde exempelvis fler forskningsinriktade ord och begrepp. De svenska tidningarna innehöll också tydligare ansvarsgestaltningar. Sammanfattningsvis finns det skillnad i både hur mycket det rapporteras om Östersjöns miljöproblem och hur dessa gestaltas med avseende på miljöjournalistikens uppmärksamhetscykler

I årtionden – om inte århundraden – har människan nyttjat naturen efter bästa fantasi och förmåga. Jorden har dränerats på jakt efter mineraler och mark, och slaggprodukterna har slängts i drivor som i sin tur stoppat naturens normala flöde. År 2017 skedde ett lagligt initiativ för att stoppa denna fortgående kränkning av naturen; en flod fick juridiska rättigheter enligt lag. Beslutet fattades på Nya Zeeland till förmån för floden Whanganui. En dryg vecka senare omfattades de indiska floderna Ganges och Yamuna av samma juridiska rättigheter. Hur gestaltades rapporteringen om flodernas juridiska rättigheter i media? Syftet med denna uppsats är att problematisera denna gestaltning och utröna hur den – i likhet med annan journalistik – kan antas bidra till att etablera läsarens verklighetsbild, och i detta fall; hennes syn på naturen. För undersökningen tillämpas en kvalitativ kritisk diskursanalys på ett urval artiklar ur fem olika internationella medier. Med hjälp av det analysschema som applicerats på materialet ska olika gestaltningstendenser utrönas. Det teoretiska ramverket består av journalistisk etik (socialt ansvar och Levinas ansvarsmoral) samt gestaltningsteori.  De mest signifikanta vinklar som uppträdde i studiens resultat gjorde bruk av mänskliga öden-gestaltning, konfliktgestaltning samt ansvarsgestaltning. Trots att rapporteringen i sig består av ett nyanserat material, antar rapporteringen till syvende och sist en periodisk karaktär, vilken måste påstås avsmalna ämnet hellre än att bredda diskursen om naturens egenvärde.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Kalifornien 2020 samt bränderna i Amazonas 2020. Vi avser att undersöka vad det finns för skillnader och likheter i omfång och karaktär av Dagens Nyheters rapportering om bränderna samt på vilket sätt Dagens Nyheter framställer klimatförändringarna i rapporteringen om respektive brand. Studien avser även att undersöka vilka faktorer som kan förklara skillnadeni rapporteringen av bränderna samt förekomsten av klimatförändringarna. Utifrån Anabela Carvalho (2008) och Peter Berglez (2019) fastställda analysmodell har vi bedrivit en kvalitativ kritisk diskursanalys av 18 artiklar under perioderna för respektive brand. Studientar sin teoretiska ansats i tidigare diskursanalyser av klimatrapportering (Berglez & Lidskog2017), (Carvalho 2012) samt en diskursanalys av nyhetsrapportering vid kriser (Chouliaraki 2006). Utöver det utgår studien även från global journalistik, framing, gatekeeping och närhetsprincipen i form av geografisk samt kulturell närhet. Resultatet visar att klimatförändringarna nämns som grund till bränderna i Kalifornien, men sällan uttalat utan snarare mellan raderna. Sedermera nämns klimatförändringarna i rapporteringen om bränderna i Amazonas som att klimatförändringarna snarare blir påverkade av bränderna än som anledningen till att bränderna sker. Den främsta anledningen till bränderna pågår tycks bero på avverkning av skogen och i rapporteringen sätter Dagens Nyheter de brasilianska myndigheterna, och särskilt Jair Bolsonaro, som ansvarig till bränderna. Slutligen kunde vi även se att fler individer fick komma till tals i rapporteringen om bränderna i Kalifornien och att nyhetsrapporteringen föreföll sig under diskursen emergency news, en etablerad diskurs i Lilie Chouliarakis studie The spectatorship of suffering (2006) medan rapporteringen om vilka individer som påverkas av bränderna i Amazonas snarare landade under kategorin adventure news.

The aim of this study was to examine the differences and similarities between how Swedish national press and Swedish local press cover the two topics climate and environment. To fulfill this aim the study strived to answer the questions: How much does Swedish local press and Swedish national press write about environmental issues and climate issues? What differences and similarities can be found in the way that Swedish national press and Swedish local press frame environmental issues and climate issues?   The study contains both a quantitative analysis and a qualitative analysis. This was done to show both how much was written about environmental issues and climate issues in the analyzed newspapers, but also to examine in what way the newspapers framed environmental issues and climate issues in their articles. The most remarkable result of the study is that only about every fiftieth article deals with environmental and climate issues. This corresponds to 2.2 percent of the newspaper's content. The study shows that Swedish local press contains more articles focused on environmental issues and climate issues, but the Swedish national press frames environmental issues and climate issues as more important news. The result of the study shows that the Swedish newspapers in general tends to put a big part of the blame for the climate changes on the ordinary Swedish citizens. The study also shows that Swedish media uses people and cities as role models to provoke changes and actions towards a better environment.