Vår grundläggande forskningsfråga är om miljöproblemens centrala betydelse i samhället återspeglas i att de också får ökat genomslag i journalistiken. För att få ett hanterbart svar på frågan har vi gjort en jämförande studie av miljöjournalistiken i två ledande svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. Vi har undersökt innehållet i de båda tidningarna under en vecka vart tionde år från 1952 till 2012. Under dessa veckor har vi analyserat alla artiklar som handlat om miljöfrågor. Vi har använt materialet från den kvantitativa studien för att kunna se eventuella skillnader och likheter i tidningarnas miljörapportering. Vi har även genomfört en kompletterande kvalitativ delstudie där fyra miljöreportrar, två från vardera tidning, har intervjuats. Samtliga intervjuade är eller har varit aktiva miljöreportrar under en längre period. Utifrån det insamlade materialet har vi kommit fram till att miljöfrågorna har fått ökad betydelse och ökat utrymme i DN och G-P sedan 1952. I och med att kunskapen om miljö blev större runt 1960-talet fick även miljöfrågor större utrymme i de båda tidningarna. Därefter har miljöfrågornas utrymme i tidningarna stadigt ökat i takt med miljödebattens framväxt. Däremot visar både den kvantitativa studien, med stöd av den kvalitativa, att miljöfrågorna dock har fått mindre utrymme i DN och G-P under det senaste årtiondet. Anledningen till minskningen är inte att kunskapen om miljöfrågor inte finns utan beror enligt intervjupersonerna på andra faktorer.  Dels minskat intresse från redaktionsledningen men också på grund av nedskärningar och omorganiseringar på tidningarna. Ett annat intressant resultat är att tre av de fyra intervjuade menar att det krävs en allvarlig katastrof för att miljöjournalistiken åter ska få mer fokus. Vår undersökning visar också att miljörapporteringen generellt sett varit större i G-P än i DN vid de undersökta veckorna.