Studiens syfte var att undersöka hur industriell symbios kan skapa en hållbar utveckling i fiskeindustrin. Studien utgick ifrån en industriell symbios i Sotenäs kommun vilket innefattar aktörer inom livsmedelsindustrin, biogasanläggning, landbaserad laxodling, ekologiskt jordbruk och algodling. De hade en vision för symbiosen att skapa en cirkulär ekonomi i fiskeindustrin vilket var utgångspunkten i studien. Det undersöktes även vilka hållbarhetsvinster landbaserad fiskodling skapar i förhållande till traditionell fiskeindustri med landbaserad laxodling som utgångspunkt samt hur aktörerna i symbiosen ser på hållbarhet. I studien användes en kvalitativ intervjumetod där datainsamlingen analyserades med kodning. Resultatet visade att industriell symbios bidrar till hållbar utveckling i fiskeindustrin då det skapar cirkulär ekonomi, lägre miljöbelastning och stärker det lokala samhället. Industriell symbios möjliggör för ett ökat värdeskapande för verksamheterna på ett sätt de inte hade uppnått individuellt. Aktörerna såg på hållbarhet ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv och arbetade för att utveckla sina verksamheter till att vara hållbar för framtiden. hållbarhetsvinsterna med landbaserad laxodling var att det finns ekonomisk vinning, bra komplement i industriell symbios, friskare fiskar, lägre miljöbelastning och tryggare arbetsförhållanden. Studien visade att industriell symbios gör att fiskeindustrin kan bli hållbar för framtiden. / The aim of this study was to investigate how industrial symbiosis can create a sustainable development in the fishing industry. The case study was an industrial symbiosis in Sotenas, Sweden consisting of marine food industries, organic farm, algae production, land-based salmon farm and biogas plant. They had a vision to create a circular economy in the fishing industry with industrial symbiosis. The study also investigated in the sustainability gains in land-based fish farms in comparison to traditional fishing industry and the actors view on sustainable development. The study used a qualitative method with semi structured interviews which was analysed with coding.  The results showed that industrial symbiosis contributes to a sustainable development in the fishing industry because it creates a circular economy, lower enviromental impact and strenghten the local community. Industrial symbiosis creates possibilities to create higher values in a way the actors would not have been able to do individually. The actors worked with sustainability from an economic, ecological and social perspective and viewed all these as equally important to create a sustainable development. The sustainability gains in land-based salmon farm were economic benefits, good complement in industrial symbiosis, healthier fish, lower enviromental impact and safer work enviroments.

Detta är en komparativ studie om Östersjöns miljöproblem och hur de gestaltas i tre svenska och tre svenskspråkiga finska tidningar. Östersjön har, enligt forskare flera olika miljöproblem, bland annat övergödning, överfiske, gifter i fisk samt nedskräpning och invasiva arter. En annan aspekt som är viktig att ta hänsyn till i denna studie är relationen mellan Sverige och Finland, inte enbart gällande Östersjöns miljöproblem utan också hur relationen har sett ut historiskt inom olika sociokulturella- och ekonomiska aspekter. Studien är indelad i två olika delar, en kvantitativ och en kvalitativ. De teoretiska ramverken som använts är uppmärksamhetscykler och gestaltningsteori. Resultatet från studiens första del visade bland annat att fiskeindustrin och fiskar var det vanligaste ämnet att rapportera om för samtliga tidningar utom en. Materialet från den kvalitativa studien utgick från resultatet från den kvantitativa och fokuserade därmed på artiklar om fiskeindustrin och fiskar. Resultatet på den kvalitativa studien visade att artiklarna från både de svenska och finska tidningarna skiljde sig åt och att de finska artiklarna använde exempelvis fler forskningsinriktade ord och begrepp. De svenska tidningarna innehöll också tydligare ansvarsgestaltningar. Sammanfattningsvis finns det skillnad i både hur mycket det rapporteras om Östersjöns miljöproblem och hur dessa gestaltas med avseende på miljöjournalistikens uppmärksamhetscykler