I årtionden – om inte århundraden – har människan nyttjat naturen efter bästa fantasi och förmåga. Jorden har dränerats på jakt efter mineraler och mark, och slaggprodukterna har slängts i drivor som i sin tur stoppat naturens normala flöde. År 2017 skedde ett lagligt initiativ för att stoppa denna fortgående kränkning av naturen; en flod fick juridiska rättigheter enligt lag. Beslutet fattades på Nya Zeeland till förmån för floden Whanganui. En dryg vecka senare omfattades de indiska floderna Ganges och Yamuna av samma juridiska rättigheter. Hur gestaltades rapporteringen om flodernas juridiska rättigheter i media? Syftet med denna uppsats är att problematisera denna gestaltning och utröna hur den – i likhet med annan journalistik – kan antas bidra till att etablera läsarens verklighetsbild, och i detta fall; hennes syn på naturen. För undersökningen tillämpas en kvalitativ kritisk diskursanalys på ett urval artiklar ur fem olika internationella medier. Med hjälp av det analysschema som applicerats på materialet ska olika gestaltningstendenser utrönas. Det teoretiska ramverket består av journalistisk etik (socialt ansvar och Levinas ansvarsmoral) samt gestaltningsteori.  De mest signifikanta vinklar som uppträdde i studiens resultat gjorde bruk av mänskliga öden-gestaltning, konfliktgestaltning samt ansvarsgestaltning. Trots att rapporteringen i sig består av ett nyanserat material, antar rapporteringen till syvende och sist en periodisk karaktär, vilken måste påstås avsmalna ämnet hellre än att bredda diskursen om naturens egenvärde.

Problemformulering och syfte: Medan vissa kriser har ett snabbt förlopp, har coronapandemin varit en utdragen kris med både lugnare och intensivare perioder. Medan tidigare forskning om krisjournalistik ofta gestaltat mer avgränsade perioder, som exempelvis skolattacken i Trollhättan ger pandemin en möjlighet att jämföra och analysera gestaltning av en kris under olika perioder. Syftet med studien är att undersöka hur lokalmedia i Västernorrland har rapporterat om Covid-19under två olika tidsperioder.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 163 artiklar från de tre lokala tidningarna i Västernorrland. Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda. Huvudresultat: Sammantaget kan vi konstatera att rapporteringen handlar främst om hantering och smittspridning av Covid-19 samt att personer med chefsposition har större utrymme att få uttala sig i lokalmedia än den vanliga befolkningen. Resultatet visar även på att rapporteringen gällande konfliktgestaltning, mänskligt intressegestaltning och ansvarsgestaltning mellan de olika tidsperioderna var enhetlig. Samt att rapporteringen från den första perioden överlägset hade en episodisk gestaltning. Under den andra perioden när pandemin etablerat sig i Sverige minskade den episodiska gestaltningen och övergick mer till en tematisk gestaltning.