Arrende är ett mycket gammalt koncept som funnits i många samhällen världen över och som genom åren har förändrats väldigt mycket. Upplåtelseformen har funnits längre än begreppet arrende som först under 1600-talet blev det vedertagna ordet i Sverige. Idag räknas arrende som en form av nyttjanderätt och regleras av Jordabalken. Det finns fyra olika arrendeformer, den här studien riktar enbart in sig på jordbruksarrende och på jordbruksarrendatorer. De aktuella juridiska reglerna i den här studien är besittningsskyddet, rätten att överta marken, skyldigheten att investera på stället de arrenderar och det skydd arrendatorer har för sina investeringar. En del forskare menar att det finns en koppling mellan markförstöring och utarrenderad mark. Att en bonde brukar marken olika beroende på om han arrenderar marken eller om han är ägare av marken. Detta är ett intressant ämne att forska i eftersom det i många länder är stora andelar mark som utarrenderas. Den här studien lägger fokus på att undersöka hur jordbruksarrendatorer förhåller sig till att investera i det ställe som de arrenderar. Studien undersöker också hur arrendatorernas investeringar påverkas av deras juridiska rättigheter. Underlag till den här studien bygger på enkätsvar och intervjuer från olika jordbruksarrendatorer. De har bidragit med sina egna åsikter och tankar kring investeringar. Inkomna enkätsvar är 21 stycket och det intervjuades 5 stycken. De juridiska rättigheterna som kommer i och med besittningsskyddet påverkar majoriteten av deltagarna att utföra större och långsiktiga investeringar. Förhållningssättet som jordbruksarrendatorerna har skiljer sig från arrendator till arrendator. Förhållningssättet skiljer sig beroende på vad det rör sig om för investering. Investeringens lönsamhet för arrendatorn, kostnad, omfattning samt hur tidskrävande investeringen är, påverkar arrendatorernas förhållningssätt till investeringar på mark de arrenderar. / Leasing land is today in Sweden a right to use land for different kinds of use. In Swedish law there is four different forms of lease, this study deals with lease of land for agriculture and leaseholders of agricultural land. The current legal regulations in this study is the possession protection, the preemption right, the obligation to invest in the real property they lease and the security leaseholders have for their investments. Some scientists think that land degradation is increased when land is leased. The researchers mean that a farmer cultivates the soil different if he is leasing the land than if he is the owner of the land. This problem is interesting to study because in lots of countries the amount of land that is leased is big. This study has a focus on agricultural leaseholders and how they relate to the real property that they lease. It is also studying the leaseholders attitude to their investments in relation to their legal rights. Data for this study is based on questionnaires and interviews of various agricultural leaseholders. It was 21 leaseholders that responded on the questionnaires and five leaseholders were interviewed. The legal rights of the possession of protection affects the majority of the participants to carry out larger and long-term investments. The approach that agricultural leaseholders have about the investments are different from leaseholder to leaseholder. The approach differs depending on what kind of investment it is. Factors such as cost, scale and time-consuming investments is affecting leaseholders approach to investments on the real property they lease.

Utveckling sker konstant i Sverige och det innebär fler ledningar i marken vilket leder till fler frågor om juridiska rättigheter. Elnätet är uppdelat i tre olika storlekar; stamnät, regionnät och lokalnät. Elnätet är en viktig del i infrastrukturen och det bör då juridiskt skyddas genom till exempel ledningsrätt eller avtalsservitut. Problematik kan uppstå kring elledningarnas juridiska rättigheter såsom när en överlåtelse sker m.m. Därmed är det viktigt att undersöka hur elledningar juridiskt bör skyddas. Syftet med studien är att undersöka hur elbolagen juridiskt skyddar sina elledningar samt för- och nackdelar med de juridiska rättigheterna utifrån elbolagens och lantmäterimyndigheternas åsikter. Syftet är även att belysa vilket det mest förekommande problemet kring juridiska rättigheter av elledningar är. De frågeställningar som upprättades utefter syftet var: Hur skyddar elbolag juridiskt rätten till sina elledningar? Vilka för- och nackdelar finns det för de olika juridiska rättigheterna utifrån elbolagens samt lantmäterimyndigheternas åsikter? Vilket är det mest förekommande problemet elbolag har kring juridiska rättigheter av elledningar? Genom en kvalitativ metod i form av en intervjustudie kunde underlag till studien fås. Intervjustudien bestod av 16 intervjuer med sakkunniga personer inom området från elbolag och lantmäterimyndigheter. Då studien skulle täcka hela Sverige valdes elbolag och lantmäterikontor med en geografisk spridning. Studien visar att elbolag juridiskt skyddar sina elledningar beroende på dess storlek. Studien visar även på skillnaden mellan elbolagens och lantmäterimyndigheternas åsikter kring för- och nackdelar med de juridiska rättigheterna. Problematik kan uppstå beroende på vem som äger marken där ledningen ska anläggas. / Sweden is constantly developing and it means more lines in the ground, which leads to more questions about their legal rights. The electricity grid is divided into three different sizes; the core network, the regional network and the local network. The electricity grid is an important part of the infrastructure, and it should be legally protected through for example, utility easement or agreement easement.. Issues may arise about the legal rights of power lines such as when a transfer occurs, etc. Thus it is important to examine how the power lines should be legally protected. The purpose of the study is to examine how the electricity companies legally protect their power lines, as well as the pros and cons of the legal rights, based on the aspects of electricity companies and cadastral authorities. The purpose is also to highlight the most common issue regarding the legal rights on power lines. The questions that were formulated according to the purpose were: How do electricity companies legally protect their power lines? What are the pros and cons of the legal rights based on the views of electricity companies and surveyors? What is the most common problem that electric companies have about legal rights of power lines? By using a qualitative method in form of an interview study, the data for the study has been obtained. The interview study consisted of 16 interviews with experts from electricity companies and cadastral authorities. As the study should cover all of Sweden, electricity companies and land surveyors were selected with a geographical spread. The study shows that electricity companies legally protect their power lines depending on their size. The study also shows the differences between the electricity companies and the cadastral authorities ́ views on the pros and cons of the legal rights. Issues may occur depending on who owns the land where the lines are to be constructed.

I årtionden – om inte århundraden – har människan nyttjat naturen efter bästa fantasi och förmåga. Jorden har dränerats på jakt efter mineraler och mark, och slaggprodukterna har slängts i drivor som i sin tur stoppat naturens normala flöde. År 2017 skedde ett lagligt initiativ för att stoppa denna fortgående kränkning av naturen; en flod fick juridiska rättigheter enligt lag. Beslutet fattades på Nya Zeeland till förmån för floden Whanganui. En dryg vecka senare omfattades de indiska floderna Ganges och Yamuna av samma juridiska rättigheter. Hur gestaltades rapporteringen om flodernas juridiska rättigheter i media? Syftet med denna uppsats är att problematisera denna gestaltning och utröna hur den – i likhet med annan journalistik – kan antas bidra till att etablera läsarens verklighetsbild, och i detta fall; hennes syn på naturen. För undersökningen tillämpas en kvalitativ kritisk diskursanalys på ett urval artiklar ur fem olika internationella medier. Med hjälp av det analysschema som applicerats på materialet ska olika gestaltningstendenser utrönas. Det teoretiska ramverket består av journalistisk etik (socialt ansvar och Levinas ansvarsmoral) samt gestaltningsteori.  De mest signifikanta vinklar som uppträdde i studiens resultat gjorde bruk av mänskliga öden-gestaltning, konfliktgestaltning samt ansvarsgestaltning. Trots att rapporteringen i sig består av ett nyanserat material, antar rapporteringen till syvende och sist en periodisk karaktär, vilken måste påstås avsmalna ämnet hellre än att bredda diskursen om naturens egenvärde.

The purpose of this study was to examine how the needs of social assistance for people with substance abuse are assessed in accordance to The Swedish Social Services Act 4th chapter 1§. The purpose was also to examine how substance abuse is assessed as a social problem by social workers, how the municipal guidelines concerning social assistance for substance abuser were constructed in relation to the Social Service Act and finally how social workers made their assessments of the need of social assistance to people with substance abuse in relation to the legislation. The sample was made among the municipalities in the county of Stockholm. Municipal guidelines were studied in 18 municipalities by content analysis. A sample of 11 social workers was chosen from 5 municipalities. A vignette study was used as method. The results have been analyzed by using a sociology of law approach, based on the theory of the law as mainly a ruling function. The results of the study show that both the construction of municipal guidelines and social workers’ assessment of the need of social assistance to people with substance abuse were based on restrictions with no connection in The Social Service Act. Social workers who did work in a municipal, where there were no special guidelines regarding social assistance to individuals with substance abuse, more frequently made their assessments according to the law. The result was the opposite for social workers working in municipals with special guidelines regarding social assistance to individuals with substance abuse. The results also indicated that social workers, as well as municipal politicians, showed little knowledge and ability to align the social work to current legislation and legal practice.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken rättighetsupplåtelse olika bredbandsutbyggare föredrar att använda för att ordna markåtkomst för bredband via fiber. Mer specifikt undersöks i arbetet om valet av rättighetsupplåtelse skiljer mellan olika typer av bredbandsutbyggare och/eller i områden inom och utanför detaljplan. Med tanke på att bredbandsutbyggnad framför allt behöver ske utanför tätort för att det slutliga bredbandsmålet ska nås år 2025, undersöks särskilt hur bredbandsutbyggare tycker att markåtkomst i område för allmän väg fungerar. Detta då lokalisering av fiberkablar i allmän väg är ett särskilt viktigt alternativ utanför tätort. Vidare undersöks vilka huvudsakliga problem bredbandsutbyggare upplever i samband med markåtkomst. För att uppfylla syftet har kommunägda- och kommersiella bolag samt fiberföreningar intervjuats. Totalt har åtta intervjuer utförts. Alla med personer som är ansvariga för fiberutbyggnad från respektive bolag/förening. Urval har skett utifrån ledningsägare i tre kommuner, alla belägna i Stockholms län. Utöver detta har rättsfall analyserats för att illustrera delar av den problematik som föreligger vid markåtkomst för bredband via fiber. Resultatet från intervjuerna visar att markavtal, som är en nyttjanderättsform, är det alternativ som föredras av alla tre typer av bredbandsutbyggare. Detta gäller både i områden inom och utanför detaljplan. Vidare är både kommunägda- och kommersiella aktörer samt fiberföreningar restriktiva i användningen av ledningsrätt, främst för att underlätta för framtida relationer och med respekt för markägare men också på grund av hög kostnad och lång tid för upplåtelse. Intervjuerna visar att bredbandsutbyggare tenderar att värdera en relation med markägare högre än att markåtkomst ska ske på ett snabbt sätt. Någon större skillnad i val av markåtkomst mellan olika typer av aktörer eller i områden inom eller utanför detaljplan kunde ej urskiljas. Studien indikerar att det snarare handlar om den enskilde markägarens inställning till att upplåta mark. De upplevda problemen kring markåtkomst för bredband uppstår främst då fiberetablering i område för allmän väg sker, detta har framför allt att göra med samarbetssvårigheter med den statliga väghållaren. Ett annat förekommande problem i samband med markåtkomst är gemensamt ägd mark, sådan mark gör att processen med att ordna markåtkomst ofta drar ut på tiden. / This study aims to investigate what legal right different broadband developers prefer to use to get access to the land they want to establish fiber. More specifically, it investigates if the type of developer or the area's planning influences the choice of land access. For the final broadband goal to be reached in 2025, broadband expansion needs to occur mainly outside urban areas. According to this, special consideration has been given to how broadband developers experience land access in areas for public roads. This is because locating fiber cables in public roads is an essential alternative outside urban areas. To fulfill the purpose, municipal-owned and commercial companies and fiber associations have been interviewed. A total of eight persons responsible for fiber expansion from the respective company/association have been conducted. The selection has been made by asking different actors in three municipalities located in Stockholm County.Moreover, court cases have been analyzed to create a picture of the different problems that can arise when getting land access for this purpose. The interviews show that usufruct agreements are exclusively the alternative used in the first place, both within and outside the detailed plan. The results from the interviews show that usufruct agreements are used by all the different types of broadband developers. Furthermore, the actors in this study are restrictive in the use of utility easement. This in order to facilitate future relationships and to show respect for landowners. The usufruct agreements thus appear to be a better alternative from the perspective of active actors. The relationship with the landowners tends to have a higher value than the time aspect to get land access.Moreover, no distinction between whether the choice of land access between different types of broadband developers or the area's planning could be distinguished in the study. It has somewhat to do with the landowner's attitude to leasing land. The perceived problems regarding land access for broadband arise mainly when fiber establishments in public roads are made, and this has to do with the Swedish Transport Administration's cooperation. Another problem arises when access to land on joint-owned land is required, this often leads to an extended process in time.