Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten. Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna. Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna. Vi ser också att färre företrädare för politiska partier kommer till tals i dag och att bredden har minskat när det gäller vilka partier som finns representerade.

Syftet med denna undersökning har varit att genom att analysera och följa rapporteringen om händelserna i stockholmsförorten Husby 2013 undersöka hur medierna gestaltar polisen och vilket utrymme polisen får i nyhetsrapporteringen. Undersökningen är en fallstudie där materialet består av artiklar från Svenska Dagböadet, Dagens Nyheter och Expressen. Studien är uppdelad i två delar där artiklarna har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten från den kvantitativa delen har använts för att pröva teorierna kring elitkällor och primary definers och jämförs med tidigare forskningsresultat.  Det finns två väldigt olika bilder av polisen. Dels är det den våldsamma närmast militärliknande polisen, dels är det den synliga, folkliga och trygghetsskapande polisen. För att undersöka vilken bild av polisen som är den mest framträdande och om beskrivningarna skiljer sig åt mellan kvällstidningar och dagspress har jag också gjort en kvalitativ innehållsanalys i vilken jag har utgått från gestaltningsteorin.  Resultaten visar att trots att det är en extraordinär händelse som analyseras i studien så får polisen ett stort utymme att uttala sig och ge sin version av verkligheten. Bilden av den militärliknande polisen återspeglas i artiklar från alla tre tidningar även om den är mest framträdande i Expressen. Den motsatta bilden av polisen återfinns i större utsträckning i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter och det är den bild polisen själva vill förmedla. Även om tidningarna tenderar att måla upp den första bilden av polisen så får polisen i egenskap av elitkälla och primary definer ett stort utrymme att uttala sig och berätta om den egna verksamheten. Därmed är det också två väldigt olika gestaltningar av polisen som förmedlas i nyhetsrapporteringen.

No description available.

Författare: Louis Eberstål Titel: ”Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot” Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36 Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping. Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne. Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré