Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Disputats, Stockholm 2005. / Sammanfattning på engelska med titeln: Photographic dreams and digital illusions : the use of altered photographs in the Swedish daily press, advertising, propaganda and art in the 1990s.

Studiens syfte är att identifiera och analysera hur ett par amerikanska tidningar framställer den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Detta har gjorts genom att studera hur tidningarna skriver om orsaker och konsekvenser av klimatförändringarna samt vem eller vad som bör ta ansvar för detta. Även föreslagna lösningar och åtgärder har analyserats.  För att identifiera detta användes kritisk diskursanalys som teori och metod.  Diskurs innebär ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Med hjälp av Fairclough’s tredimensionella modell kan föreställningar och diskurser identifieras. Studiens fokus har legat på analys av texten och den diskursiva praktiken. Verktygen som har använts för analysen är modalitet, transitivitet, interdiskursivitet samt intertextualitet. De tidningar som har analyserats är The Wall Street Journal samt The New York Times, de två största dagstidningarna i USA.  Studiens resultat visar att tidningarna anser att mänsklig aktivitet är orsaken till den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Båda anser att ansvaret ligger hos politikerna och de är även överens om att politiska styrmedel är en av de viktigaste åtgärderna. The Wall Street Journal lyfter fler ekonomiska lösningar samtidigt som The New York Times lyfter fler sociala lösningar, detta är det som skiljer tidningarna mest åt.  De diskurser som har identifierats för de båda tidningarna är politisk-, och vetenskaplig diskurs. Den diskurs som enbart framträder i The Wall Street Journal är den ekonomiska diskursen. Den sociala diskursen framträder enbart i The New York Times, något som tyder på en pågående hegemonisk kamp gällande den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. / The aim of the study is to identify and analyse how a pair of American newspapers portrays the global warming and climate change. This was achieved through analysing how the newspapers write about the causes and consequences of climate change and who or what should take the responsibility. Proposed solutions and measures have also been analysed.    To identify this, a critical discourse analysis was used as theory and method. Discourse is often explained as a certain way of speaking about and understanding the world. Using Fairclough's three dimensional model, conceptions and discourses can be identified. The main focus of the analysis was the text and discursive practice. The tools used for the analysis was modality, transitivity, interdiscursivity and intertextuality. The analysis was conducted on the two largest newspaper in America, The Wall Street Journal and The New York Times.    The result of the study show that the newspapers agree that human activity is the main cause of global warming and climate change. Both newspapers consider that the politicians have the greatest responsibility regarding the global warming and that the key solution is political instruments. The main difference between the two newspapers is that The Wall Street Journal advocates more economic solutions while The New York Times advocates more social solutions.    The identified discourses for the newspapers are environmental-, political- and scientific discourse. The economical discourse appears only in The Wall Street Journal. The same goes for the social discourse, which appears only in The New York Times, which indicates an ongoing hegemonic struggle regarding global warming and climate change.

This study aims to examine how the medial attention looks like through a quantitative content analysis based on the variables: presentation, focus, type of person and the text of the following call: #tystnadtagning, #utantystnadsplikt, #givaktochbitihop and #vikokaröver in the Swedish newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet Webb and Expressen Webb. This is investigated on the basis of Agenda setting and theories of news evaluation. The conclusions emerged from this study are that #tystnadtagning has received the largest media attention, one reason why #tystnadtagning has received the most attention can be because it was the first call to be published. The newspapers focus most on personal and problematic articles and it is reported most about public figures. The most widely used texts are interview, closely followed by news articles. Based on the theoretical assumptions used in this study, one reason why #tystnadtagning has received the most attention is due to the news evaluation´s elite centering and agenda setting priority of object or event

No description available.

No description available.

Uppsatsen och undersökning är gjord i syfte att kartlägga och granska de kulturella hemförhållanden som råder och nyttjandet av dessa samt hur detta påverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras betyg i Samhällskunskap A. Vår undersökning bygger på teorin om att elever med bättre kulturella hemförhållanden också är bättre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras betyg. Med kulturella hemförhållanden menar vi bland annat tillgång till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har även valt att inkludera föräldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkätundersökningar på 115 elever från två olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg under en period på 3 år. Undersökningen har genomförts på 6 olika klasser när de gått sista året på gymnasiet och jämförts med deras höstbedömning. Vår undersökning visar tydliga tendenser att elever som har bättre resurser i hemmet och som nyttjar dessa även får högre betyg i Samhällskunskap A. Därför anser vi att det är av yttersta vikt att skolan dels tar till vara på dessa förutsättningar som finns, men också att skolan skapar förutsättningar för de elever som saknar dessa resurser i hemmet, att lyckas lika bra. Skolan skall vara till för alla och alla elever bör ha samma möjligheter att lyckas i skolan oavsett vilka förutsättningar de har.

Ett viktigt mål för Sveriges näringsliv är att det ska finnas samma möjligheter för kvinnor som män att driva företag, men trots detta finns det tydliga exempel på att kvinnor diskrimineras både på arbetsmarknaden och som företagare. Tidigare forskning konstaterar att företagande har en stark manlig identitet och att det kvinnliga företagandet ifrågasätts än idag. Vidare fastställer tidigare forskning även att kvinnans roll i samhället är att dra den tyngre lasten med hemarbetet utöver sitt företagande och sin karriär. Denna studie syftar därför till att undersöka och skapa en ökad förståelse för hur jämlikheten mellan kvinnligt och manligt företagande har sett ut under perioden 1990–2020. Undersökningsperioden är intressant eftersom flertalet statliga satsningar på svenskt företagande gjordes under tiden. Studiens empiriska material är hämtat från de två dagstidningarna Aftonbladet och Dagens industri som båda var prominenta under perioden. Materialet skildrar hur kvinnligt och manligt företagande uppfattas i den offentliga diskussionen, och det empiriska underlaget analyseras i sin tur utifrån den teoretiska referensramen om genus och diskursiva formationer. Undersökningen har dels genomförts genom en kvantitativ ansats för att beskriva företagandets närvaro i det offentliga samtalet, dels genom en kvalitativ fördjupning av källmaterialet för att lyfta vilka värderingar som uttrycktes om kvinnligt företagande. Den kvantitativa slutsatsen är att begreppens frekvens korrelerar med de politiska förhållandena i den offentliga debatten. Slutsatsen för den kvalitativa undersökningen är att det har gjorts en avgörande skillnad i synsättet på företagare baserat på deras kön. Kvinnors företagande och kompetens förminskas i de båda dagstidningarna och de avgörande skillnaderna mellan könen är att kvinnor förväntas ta större ansvar och hållas ansvariga för familjesituationen, samt att företagande i sig har en strikt manlig kodning, vilket i sin tur kan leda till att färre kvinnor orkar, vill eller har tid till att starta och driva företag.

Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

The aim of this thesis has been to examine and delineate the use of electronic information sources among the newsroom staff members at the Swedish daily newspaper Svenska Dagbladet(SvD). The aim has also been to make comparisons between this examination and a similar one performed at the British newspaper the Guardian in 1991 / 1992. The examination at Svenska Dagbladet was carried out in the autumn of 1996. A questionnaire was distributed to 273 of the staff members at SvD and 229 forms were returned. A minor member of interviews were also carried out. The survey's major findings are that SvD's staff members are generally high-volume users of the electronic newspaper archive. Less than a half of the staff use external databases at least once a month. The most favoured group of external databases are the one's of the Swedish vendor Affarsdata. Almost all users have received training on SvD's electronic text archive, but only a minority on external databases.The survey shows that the SvD journalists are interested in database use but they are at the same time limited in the mastery of the search process. The journalists principally conduct subject searches and they use databases in order to find out what has previously been written on a subject and to look for background information. The results of this survey and the one carried out at the Guardian generally correspond. Furthermore, a majority of the staff members use Internet to receive information.