Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

När Svenska Akademien år 2016 tilldelade Bob Dylan nobelpriset i litteratur väcktes en enorm debatt i svenska tidningar rörande frågan ifall priset kan tilldelas en musiker och ifall låttexten går att betrakta som litteratur. I denna uppsats undersöks vilka argumenten i debatten var för och emot låttexten som litteratur. Utöver detta analyseras även vilka litteraturideal debattörerna baserade sina argument på. Materialet för studien är artiklar ur svenska tidningar publicerade år 2016-2018 och debatten analyseras med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus fältteori för att påvisa hur det litterära fältets aktörer reagerade på Akademiens val av Dylan och en textform utanför det konventionella litteraturbegreppet. Studiens resultat visar att det i debatten förekom åtta argument för eller emot att Bob Dylans låttexter är litteratur. De till priset negativt inställda kritikerna menade att hindren för låttexten att vara litteratur är dess beroende av sin ljudande form, dess stora popularitet och publikframgång, den separata marknaden och de säregna marknadsförutsättningarna för låttexter gentemot den konventionella litteraturen. De positiva kritikerna menade istället att låttexten är litteratur på grund av likheten med antikens och romantikens lyrik och poesi, intertextualiteten och likheten med modernismen, dess estetiska kvalitéer och rim, samt dess emancipatoriska innehåll. Utöver detta påvisar undersökningen att Svenska Akademiens val av Bob Dylan tolkades av tidningarnas kulturskribenter som att institutionen försökte bredda litteraturbegreppet till att även innefatta låttexter.  För att försvara det litterära fältets autonomi användes strategier av de positiva kritikerna som att försöka förknippa Dylan med litterärt kapital och låttexterna med konsekrerade verk ur den västerländska kanon. De negativa kritikerna anklagade Svenska Akademiens val för att vara för kommersiellt samt hänvisade till värnandet om det skrivna ordet och den smala kulturen. Avslutningsvis ges låttexter och det litteratursamhälle som omgärdar dem som förslag på forskningsobjekt för framtida litteratursociologisk forskning.

The usage of the word oligarch has been growing rapidly in Swedish newspapers since the fall of the Soviet Union. In this study, I will examine the way Swedish newspapers have been using the word, in what I asses as a biased way.     Previous research has shown that the word is applicable in a much wider space, and that other countries or parts of the world contains cases of oligarchs. The word oligarch is actually old, it comes from ancient Greece and its renowned philosophers, originally made up to describe when the power of a democracy lies in the hands of only a few. Today, it seems that the word has been heavily associated (almost exclusively), with Russian businessmen. Many whom made their fortune during the turmoil between the collapse of the Soviet Union and the republic of Russia switching from a communist economy to a capitalistic state.    There lies certain power in actions, as so in words. To misinterpret, applicate or to use words and situations with the intention of self-advocacy could be dangerous, especially when done so by a force capable of influencing the minds of the masses. The words we use affect our way of interpreting things, in turn, how people interpret, think and conversate about topics and such are called discourse. Critical discourse analysis works as a theory, or method to critically examine the ways that we discuss about these so-called discourses, and how the debate about the topics develop in our society.    Ultimately, by looking into the way three big and influential Swedish newspapers reported on the topic of oligarchs for almost thirty years, we will see how the discourse of the oligarchs develop. This study will work as an insight into the actual discourse and shed light on how institutions such as our news reporting need to be consistently checked in order to be held accountable before their presentation. It is important as it affects the way that we think and interact with each other. Ultimately, from a historical perspective, active discourses like these are things that can put dirty stains on our history. Instead of keeping them alive, we should remind ourselves of our preconceptions, to avoid further alienation amongst people.

Genom användning av diskursanalys ämnar denna studie besvara följande frågor: ”Hur framställs skillnaderna och likheterna mellan våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, och hur betraktas de som olika fenomen?” samt ”Hur kan synen av olika kulturer påverkas genom att definiera våldet på olika sätt?”. För att besvara dessa frågor har 29 tidningsartiklar om våld i nära relationer och 61 artiklar om hedersrelaterat våld som skrivits i svenska dagstidningar mellan åren 2002 och 2021 samlats in. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Laclaus och Mouffes diskursanalys. Analysen fokuserar på hur hedersrelaterat våld och våld i nära relationer presenteras i den mediala debatten. Utifrån analysen uppkom två diskurser: ”Det främmande våldet” samt ”Den mediala rapporteringen av distinktionen mellan olika våld”. Diskursanalysen tillhör det socialkonstruktivistiska perspektivet. Majoriteten av den tidigare forskningen berör det feministiska perspektivet. Dessa perspektiv brukas för att försöka förklara om det finns någon skillnad mellan nyhetsrapporteringen av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer samt hur detta påverkar synen på icke-svenska kulturer. Studien klargör att det finns en skillnad på rapporteringen av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. Detta bidrar bland annat till att kunna särskilja olika grupper i samhället där etniska minoriteter framställs som främmande och oförmögen att kunna anpassa sig till det svenska samhället. / Through the application of discourse analysis, the purpose of this study is to answer the following questions: “How are the similarities and differences of domestic violence and honour-related violence portrayed, and in what ways are they viewed differently?” and “How can the perception of other cultures be affected by redefining the violence?”. To answer these questions, 29 news articles regarding domestic violence and 61 news articles regarding honour-related violence have been collected and then analysed with the help of Laclau’s and Mouffe’s discourse analysis. The analysis focuses on the way domestic violence and honour-related violence is portrayed in the journalistic space. Through this analysis, two discourses emerged: “The foreign violence” and “The distinction in portrayal of difference types on violence in the sphere of media”. Discourse analysis lies within the realm of social constructivism. Most prior research touches upon the feministic perspective. These perspectives are used in order to explain any difference in the reporting of honour-related violence and domestic violence in the media, and furthermore how it affects the regard of non-Swedish cultures. The study identified that there is a difference in the portrayal of honour-related violence and domestic violence in Swedish media. Ramifications include segregation, leading to the view that ethnic minorities are unable to conform to the structure of Swedish society at large.