Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ”Social ansvarsideologi”. De statliga propositionerna ochutredningarna ligger även till grund för att besvara frågor kring Public Service som ideal ochanvänds således också som en teori.Resultaten visar att de kommersiella konkurrenterna har svårt för Public Service-företagensbreda målgrupp, alla. Detta ifrågasätter de som arbetar på Sveriges Television och menar attdet är motsägelsefullt då konkurrenterna efterapar Sveriges Televisions satsningar. Denhuvudsakliga slutsatsen som dras är att Public Service-uppdraget borde omformuleras utefterden rådande medieutvecklingen.

Journalistbranschen befinner sig i ständig förändring och har genomgått en oerhört omfattande utveckling under lång tid. Både journalistiken och journalisterna påverkas av ett ökande teknikfokus, där webbpublicering är det centrala och där medierna konkurrerar med människors uppmärksamhet i allt större utsträckning.  Syftet med denna undersökning har i synnerhet varit att undersöka åtta svenska journalister varav fyra är yngre och fyra äldre i hur de upplever den teknik och digitaliserade verktyg som används i det vardagliga arbetet. Vårt intresseområde för denna uppsats har varit hur journalister förhåller sig till teknik i sitt journalistiska arbete och hur detta beror på arbetslivserfarenhet samt typ av dagstidning. Det har använts en kvalitativ metod för att kunna svara på frågeställningarna. Denna undersökning har gjorts genom intervjuer med journalister anställda vid två dagstidningar, en lokal tidning och en rikstäckande tidning. Fyra personer från varje tidning, två mindre erfarna och två mer erfarna journalister intervjuades till uppsatsen. Denna undersökning visar att det finns likheter mellan journalister som arbetar vid en lokal tidning och journalister som arbetar vid en rikstäckande tidning. Det visar sig utifrån intervjuerna vara större skillnader mellan hur yngre och betydligt mer erfarna journalister förhåller sig till digitala webb- och mjukvarubaserade verktyg i sin yrkesutövning. De yngre journalisterna i studien visade överlag att de var mer intresserade av olika medietekniska lösningar, medan journalister i den äldre gruppen för undersökningen visade en mer ifrågasättande inställning till tekniken. Som det ges en bild av i olika sammanhang är journalistbranschen starkt präglad av ett fokus på digital teknik, men även av dagens sociala medier-centrerade samhälle.  Sammanfattningsvis visar denna studie att det finns skillnader i omfattning och förhållningssätt mellan en mindre dagstidnings och en större dagstidnings användning av digitala tekniska verktyg. Det finns även tydliga skillnader utifrån hur lång journalistisk arbetslivserfarenhet som journalisterna har.

Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

I takt med medielandskapets föraändring så utvecklas möjligheterna för medier att positionera sig digitalt alltmer. Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka hur denna förändring påverkar de svenska dagstidningarna när det kommer till Apples iPad. Vår frågeställning är således; hur tar svenska dagstidningar sig an iPad som en ny medieplattform?Vi har valt att använda oss utav kvalitativa intervjuer med de ledande aktörerna på den svenska dagstidningsmarknaden. Eftersom det här är ett så pass nytt och outforskat område finns det begränsat med relevant teori att tillgå. Vi har som hjälp använt oss av teorier om nya medier och digitalisering där vi bland annat har tittat på Internets framväxt. Det vi har kommit fram till i vår kandidatuppsats är att det är en ny marknad fylld av experiment och tester för att utveckla den perfekta modellen över hur man som dagstidning ska positionera sig på iPad. De resultat vi har kommit fram till idag komer med största sannolikhet att ändras inom ett par år. Både för att tekniken förbättras och skapar fler möjligheter, samt att konkurrenter ändrar förhållandena på marknaden.

Syfte och problemformulering: Syftet med studien är att undersöka hur ett urval av politiker och tjänstemän inom Ånge kommun ser på medieutvecklingen och medieskuggan. Samt hur den lokala medieutvecklingen har förändrat möjligheten för Ånge kommun att komma ut med information. Metod och material: Studien är byggd på sju samtalsintervjuer inom Ånge kommun. Respondenterna är två politiker, fyra tjänstemän och en som arbetar med service. Huvudresultat: Resultatet visar att kommunen letar nya vägar genom den medieutveckling som snabbt ändrar förutsättningarna för att nå ut till medborgarna via den traditionella journalistiken. På bara några år har stora förändringar skett i medielandskapet i Ånge kommun. Först togs en lokalredaktion bort och tre år senare fick Dagbladet en hastig nedläggning 2015. Medieskuggan började breda ut sig över kommunen genom detta. Kvar finns en lokalredaktion med en lokalreporter som arbetar mitt i centrala Ånge. Facebook fick en stor plats i studien. Informationsavdelningen på Ånge kommun ser positivt på att utveckla sociala medier för att nå medborgarna via internets nya vägar.

Syfte: Studien syftar till att få en djupare förståelse i hur användarens tittarvanor påverkas av Netflix design och teknik, och huruvida dessa uppmuntrar användaren till Binge Watching. Teori: Studien använder sig främst av Sidneyeve Matrix (2014) teori och forskning om det tekniska fenomenet Binge Watching från artikeln “The Netflix Effect: Teens, Binge Watching and on Demand Media Trends” samt Jonas Löwgrens (2002) teori om kvalitet på användning från artikeln “The use qualities of digital designs, draft 1.0”. Även Gunnar Nygren och Ingela Wadbrings (2013) forskning om den tekniska utvecklingen från publikationen “På väg mot medievärlden 2020” används i undersökningen. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod baserad på enskilda djupgående intervjuer. Resultat: Resultatanalysen indikerar att Netflix teknik och funktioner har en stor påverkan på användaren och dess tittarvanor. Informanterna upplever att de utan dessa funktioner inte hade använt tjänsten i lika stor utsträckning och att en lojalitet och känslomässig hängivenhet upprättats efter Netflix många taktiker att förbättra den personliga användarupplevelsen. De tekniska funktionerna har även resulterat i att samtliga informanter kontinuerligt Binge Watchar och inte sällan ser fler avsnitt av en serie än från början tänkt. / Purpose: The study aims to gain a deeper understanding of how the users viewing habits are influenced by Netflix design and technology, and whether they encourage the user to Binge Watching. Theory: The study mainly uses the theory and research by Sidneyeve Matrix (2014) on the technical phenomenon Binge Watching from the article “The Netflix Effect: Teens, Binge Watching and on Demand Media Trends” and the theory about the use qualities by Jonas Löwgren (2002) from the article “The use qualities of digital designs, draft 1.0”. The research on technological developments by Gunnar Nygren and Ingela Wadbring (2013) from the publication “På väg mot medievärlden 2020” is also used in this study. Method: The study is based on a qualitative research method based on individual in-depth interviews. Results: The result analysis indicates that Netflix technologies and features have a transparent impact on users and their viewing habits. The informants felt that they without these features would not have used the service to the same extent and that loyalty and emotional commitment was established due to the many tactics Netflix used to improve the personal user experience. The technical features have also resulted in an increased Binge Watching for all of the informants who also often view more episodes of a series than originally thought. It also became clear that it was the technology, features and wider range that made Netflix the most preferred VoD service among the informants.

2015 och 2016 publicerades Systembolagets två filmer ”Systrar” och ”Bröder” som antilangningsfilmerriktade mot äldre syskon. Denna studie undersöker vilka utvecklingsmöjligheterdet finns för dessa filmer att utveckla sina spridningsmöjligheter. Syftet är att undersöka hur ettarbetsätt som är baserat i användarens upplevelse, mer specifikt User Eperience, kan spridabudskapet kring att inte köpa alkohol till yngre syskon ytterligare. Den teoretiska ansatsen baserasi Roses (2016) modell ”Four Cites of a critical visual methodology” samt teorier kringinteraktivitet och UX. För att besvara studiens syfte har det utförts en kompositionell tolkning, envisuell analys samt tre fokusgruppsintervjuer.Studiens resultat från fokusgruppsintervjuerna identifierar tre olika teman kringalkoholanvändnings och langning; Det finns en större hotbild för yngre tjejer och de är oftast desom blir för fulla, Den alkoholen som köps ut från Systembolaget blir ofta ett komplement snarareän att mängden blir kontrollerad, och det är vanligare och känns lättare att köpa ut till ett syskonju närmare man är i ålder. Tillsammans med resultatet från innehållsanalysen har de visuellaelementen som identifierats till exempel mörkret/ljuset i filmen ”Systrar” och slutsekvensen ifilmen ”Bröder” använts för att skapa tre prototyper som visualiserar utvecklingsmöjligheterna.Studiens slutsats är att det finns utvecklingsmöjligheter hos filmerna ”Systrar” och ”Bröder”, bådenär det kommer till användning av olika plattformar och platser där man kan nå mottagaren samtatt det skulle gynna Systembolaget att producera en tredje film där ett syskonpar med olikakönstillhörighet och närmare i ålder representeras. / In 2015 and 2016 the Swedish Systembolaget published the two films “Sisters” and “Brothers”as a campaign towards discouraging older siblings purchasing alcohol to underaged siblings. Thisstudy investigates the development the possibilities for these two movies to further reach theirtargeted audience. The purpose is to investigate how working from an User Experience (UX)perspective could effect and further increase the circulation of the message about not buyingalcohol to a minor. The theoretical approach in this study is based on Gillian Roses (2016) model“Four Cites of a critical visual methodology” and accounts for tools and theories about interactiveattributes and UX. The analysis consists of a compositional interpretation of the two movies andof material collected from three separate focus group discussions that has been conducted.The study highlights three percieved themes that has been discovered about alcohol usage; thereis a larger threat for young girls and it is often young girls who get too drunk, alcohol that hasbeen bought by an older sibling usually acts more as a complement to the bootleg alcohol ratherthan limiting and controlling the amount, and that it is more common and easier to buy alcoholfor a minor sibling if you are closer in age. The result from the visual analysis have beencombined with these three themes to create three visualisations and prototypes. The studyconcludes that there are development possibilities in the two movies ”Sisters” and ”Brothers”especially in their use of platforms, and the study proposes a production of a third movie with twodifferent genders and a smaller age gap, which could increase the proliferation potentials.

Studien behandlar digitaliseringens påverkan på musiklandskapet i Sverige. Syftet med studienär att förstå om och hur musikdistributionen i ett förändrat musiklandskap, Spotifys spellistekulturoch spellistan Hits idag påverkar P3s musikval. Studien är en empirisk studie som har samlat datagenom en kvantitativ innehållsanalys som jämför spellistor, strukturerade intervjuer med tvåbranschverksamma och en fokusgrupp som diskuterat ämnet. Studien underbyggs av forskninginom medieutveckling, public service och spellistekulturen vilket lägger en grund för enjämförelse med resultatet som visar hur P3 distribuerar musik, hur spellistorna förhåller sig tillvarandra och musikbranschens syn på ämnet.I studiens slutsats framgår det att den digitala utvecklingen har lett till ökad konkurrens för P3vilket kan leda till att de lägger fokus på att öka sina lyssnarsiffror snarare än att bidra med denspetskompetens och kvalitet som ligger i deras uppdrag. Studien påvisar, trots att P3 ska hålla enoberoende ställning mot aktörer med ekonomiska intressen, att P3 har påverkats av Spotifysspellistor. Om Spotifys egna spellistor skapade av musikredaktörer eller algoritmer blir denfrämsta plattformen för musikkonsumtion, riskerar kulturen att bli fattigare, vilket stärker behovetav en samhällsaktör som arbetar i motsatt riktning. Det har också identifierats ett samband mellanmusikbolagen, Spotify och Sveriges Radio där dessa aktörer har en inverkan på varandra,konsumenterna, samhället och på musikutvecklingen. / This study discusses the effect of digitalization on the music landscape within Sweden. The aimwith the study is to understand if and how the public service radio channel P3 is influenced bythe music distribution in a modified musical landscape, Spotify's playlist culture and the playlistHits idag. This paper is an empirical study and the data is collected through a quantitative contentanalysis which compare playlists, structured interviews with two people working within the musicindustry and a focus group who discussed the subject. The theory is reinforced by research fromscientists within media development, public service and the playlist culture. This forms a groundfor discussion of the result that shows how P3 distribute music, how the playlists relate to eachother and what the music industry thinks about the subject.The conclusion shows that the effect of digitalization is a growing competition of P3's consumerswhich could lead to a great focus on increasing the number of listeners instead of producingquality and expertise, which the public service commission tells them to do. The study shows thateven if P3 should be independent from companies with financial interests P3 is affected bySpotify's playlists. If Spotify's own playlists, produced by editors or algorithms, becomes theultimate platform for music consumption there is a risk that the culture becomes inadequate whichstrengthen the need of an independent part who works in the opposite direction. The study hasalso identified a relation between the major music labels, Spotify and Swedish Radio where themajor players affects each other, the consumers, the society, and development of music.