Kopplingen mellan organisationsförändring och kunskapsöverföring är ett ganska outforskat område. Denna studie undersöker hur kunskapsöverföring sker i samband med organisationsförändring och hur kunskapsöverföringen påverkas av förändringens egenskaper. Studiens syfte är att bidra med empiriskt material från en fallstudie för att utveckla teoretiska resonemang om hur dessa fenomen relaterar till varandra. Studien undersöker organisationen PostNord som genomgick en organisationsförändring under studiens gång. De egenskaper som undersöks är förändringens omfattning och tidsram samt mål av trohet eller resursorientering hos de som implementerar förändringen. Studiens resultat styrker kopplingen mellan strategi och kunskapsöverföring. Resultatet tyder på att organisationsförändringens egenskaper påverkar hur kunskapsöverföringen sker. Förändringens stora omfattning minskar fördelarna med kunskapsöverföringen och främst fördelar med kodifiering. Tidsramen minskar möjligheten att ägna sig åt kunskapsöverföring i den grad som önskas på grund av tidsbrist. Ett mål av trohet till förändringen hos de som implementerar begränsar vilka som anses lämpliga att delta i kunskapsöverföring.

Syfte: Syftet är att identifiera vilka delar i ett personaliserat marknadsföringsmejl B2B som mottagaren uppfattar mest positivt. Uppsatsen ska även bidra med kunskap om hur företag kan använda dessa personaliseringar för att utforma ett marknadsföringsmejl. Metod: För att uppnå syftet har kvalitativa besöksintervjuer gjorts med nio respondenter, som samtliga är mottagare av B2B-marknadsföringsmejl. Slutsatser: Respondenterna var generellt positiva till personaliseringar. Uppfattningen att mottagarens namn användes var övervägande neutralt. Respondenterna uppfattar ett innehåll som är personaliserat till deras roll på det företag de jobbar på positivt. Användandet av personaliserad avsändare uppfattades positivt av respondenterna. / Purpose: The purpose of the report is to identify which parts of a personalized e-mail B2B that the recipient perceive most positive. The report will also contribute with knowledge about how companies may use these personalizations to design a marketing e-mail. Method: We have used a qualitative approach to reach the purpose of the report. We interviewed nine respondents who are recipients of marketing e-mails B2B. Results: Respondents were generally positive to the personalizations. The perception that the recipient's name was used was predominantly neutral. Respondents perceive a content that is personalized to their role in the company they work on the positive. The use of personalized sender was perceived positively by respondents.

I denna uppsats studeras Facebooks roll i politisk representation genom att se till huruvida det skapas en så kallad filterbubbla på Facebooks “Gilla-sidor”-sida. “Gilla-sidor”-sidan ger en Facebook-användare rekommendationer till nya sidor att gilla vilket räknas ut efter information om användaren. Informationen kan härstamma från det användaren har delgett Facebook via personlig information eller sidor som användaren tidigare har gillat och interagerat med. Rekommendationerna kan även påverkas av vänner på Facebook samt genom att surfa på andra hemsidor. Dessa två påverkansfaktorer har dock lämnats utanför denna studie och fokus ligger således på de två förstnämnda faktorerna. Studien tar förutom teorin om filterbubblan upp teorier som cyberbalkanisering, echo chamber och selektiv exponering för att förklara hur information kan påverka och påverkas av människors val på internet. Studien diskuterar resultat i ljuset av de stora konsekvenser som information har på medborgare och samhället i stort. Experimentdelen i studien innefattar skapandet av olika personas, eller fiktiva användare, på Facebook. Genom statistik har en så högt representerad medelanvändare som möjligt återskapats. Dessa användare har sedan interagerat med politiska partier. Sedan studeras Facebooks “Gilla sidor”-sidan med en kvantitativ innehållsanalys för att se vad som studsar tillbaka på användaren utifrån den genomförda interaktionen. Centralt i denna undersökning är att förstå den globala debatt om Facebooks roll som politiskt avgörande i det amerikanska presidentvalet som skedde samtidigt som studien genomfördes. Vid studiens startpunkt var filterbubblan något som diskuterats inom forskarvärlden och bland insatta medie-intresserade. När presidentvalet var avgjort kulminerade diskussioner om Facebooks roll som desinformatör genom att falska nyheter spreds för att påverka väljare i olika riktningar. Det fick till följd att Facebooks VD Zuckerberg gick ut med att nya lösningar skulle implementeras för att stävja detta utan att specificera hur. Denna studie har kunnat se förändringar på “Gilla sidor”-sidan som kan få konsekvenser för den politiska debatten på Facebook. Dessa förändringar har däremot inte på något sätt kommunicerats ut av Facebook. Därför tar denna studie även upp problematiken i att studera sociala medier online och efterfrågar en större transparens och förståelse för hur Facebook agerar. Resultaten analyseras utifrån två undersökningstillfällen som visar att Facebook tidigare har lyft upp politiska sidor för användare i hög utsträckning men numera skapar en mer lokalt förankrad “Gilla sidor”-sida. Författarna drar slutsatser om att Facebook i det första undersökningstillfället tydligt politiserade en politiskt aktiv användare medans en icke-politisk person inte tog del av politiska sidor i lika hög utsträckning. Studien visar även att en filterbubbla skapats utifrån blockpolitiska preferenser där mer likgiltig politisk information presenterades för en persona utifrån politiska block. Slutstatser kan dras om att förändringen som studien presenterar kommer få konsekvenser för den roll som Facebook spelat som politiskt samlingsplats. Även om studien enbart fokuserar på en plats på nätverket kan de förändringar som pekas på i uppsatsen göra plattformen till mindre politiskt engagerande hos användare och således få konsekvenser för politisk diskussion i Sverige och potentiellt världen. / This paper is about Facebook’s role in political representation. The goal of the study is to examine the occurrence of filter bubbles on Facebook’s  recommendations-page. This page is called “Like pages” and provides Facebook-users with recommendations of new pages to like and is created by algorithms that take into account personal information of the user, which pages the user has liked earlier, friends on the network and other websites the user has visited. The two latter factors however have been left aside in this study, which focuses instead on personal information and interaction with Facebook-pages.                       Besides the filter bubble-theory, this paper includes theories about “cyberbalkanization”, “echo chambers” and “selective exposure” in order to explain how information can influence and is influenced by people’s choices on the internet. The results of this research are discussed in the light of the large consequences which information has on internet users and society in general.                       The experimental part of the study includes the creating of six fictitious Facebook-profiles with help of several statistics, in order to make the profiles as representative as possible. Those profiles then interact with different political pages from Sweden. That has an impact on the recommendations-page, which subsequently is studied with help of a quantitative content analysis to see what content the user gets back, based on her earlier interactions.                       A central aim of this paper is to understand the global discussion about Facebook’s role as a political influencer in the US-election 2016, which has taken place during the same period of time as this paper has been written. When beginning this research, “filter bubbles” was something that was discussed in science and among media-interested. After the results of the election were final, the discussions about Facebook’s role as a propagator of fake-news culminated and the company was accused to have influenced voters. As a reaction to this, Facebook’s CEO Zuckerberg announced the company will find ways for stopping the distribution of fake-news on Facebook. Those consequences are already visible in this research and possible consequences on a political debate on Facebook are discussed. However, the changes that have been made on Facebook have not been communicated publicly in any way by the company. For this reason this study also discusses problems that can occur studying online-content and makes demands on a higher transparency of how Facebook’s algorithms work.                       The analysis of the results show that Facebook before the changes has recommended its users pages with political content in a much higher extent than after the change, when the recommendations-page is mainly based on local-fixed Facebook-pages. The authors draw the conclusion that Facebook, before the changes, politicized a political active user, while a political inactive user is not presented for political material in the same extent. Even a filter bubble could be observed, based on block-political preferences of the user. The authors agree upon that the changes, Facebook made will have an impact on Facebook’s role as a political forum. Even if this study only focuses on the recommendations-page on Facebook, the changes that Facebook made can make Facebook to a less political platform and potentially affect the democracy in Sweden and all around the world.

I denna studie utreder jag om hur branded content mottas av målgruppen för digitala tidskrifter inom populärkultur genom en framträdande teknik in webb-personalisering, hyper-personalisering. Målgruppen för denna studie är unga opinionsbildare som konsumerar innehåll från digitala tidskrifter som exempelvis Nöjesguiden. Branded content, sponsrat innehåll, är innehåll som skapas för att ett varumärke skall förknippas med en kreatörs målgrupp. Alltså kan ett varumärke be Nöjesguiden skapa redaktionellt innehåll som bör tilltala målgruppen för den digitala tidskriften, och på så sätt skall målgruppen få en ny uppfattning eller fortsatt positiv syn på varumärket. Hyperpersonalisering är en teknik som appliceras för att kunna rikta innehåll, tjänster eller produkter mot individer inom en målgrupp med träffsäker relevans. Tekniken kräver en stor mängd insamlad social data och det blir därför intressant att föra en diskussion kring hur målgruppen reagerar på att man kan genomföra en sådan enorm insamling av data. Även en etisk diskussion kring tekniken förs i rapporten. För kunna besvara om mottagligheten för branded content genom hyper-personalisering är god eller ej genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkät och en kvalitativ studie med ett användarexperiment. Enkäten besvarades av 87 personer från målgruppen och fyra personer från målgruppen fick vara med och uppleva användarexperimentet. Valet att genomföra ett flertal metoder grundar sig i att kunna ha möjlighet till en bred diskussion kring problemformuleringen. / In this study I am investigating how branded content is received by the target audience for digital periodicals in popular culture through a prominent technology in web personalization, hyper-personalization. The target group for this study is young opinion builders who consume content from digital periodicals such as “Nöjesguiden”. Branded content is content that is created for a brand to be associated with a creator’s audience. Thus, a brand might ask “Nöjesguiden” to create editorial content that should appeal the target audience for the digital magazine and so should the target audience get a new impression or a continued positive view of the brand. Hyper-personalization is a technology applied to target content, services or products to individuals within a target audience with accurate relevance. The technology requires a large amount of collected social data and it will therefore be interesting to conduct a discussion on how the target group reacts to that you can implement such an enormous collection of data. An ethical discussion about the technology is held in the report. In order to answer the susceptibility of branded content through hyper-personalization is good or not, a quantitative study in the form of a survey and a qualitative study with a user experiment was conducted. 87 people answered the survey from the target group and four people from the target group were taking part of the user experience. The choice of having a multiple number of methods was fundamental for having a broad discussion about the issue.

Detta är en kvalitativ och teoretisk studie, baserad på tidigare forskning. Syftet är att ta reda på hur och varför det svenska medielandskapet har förändrats samt vad konsekvenserna blir av en personaliserad nyhetskonsumtion. Fokus ligger på individ- och samhällsnivå utifrån de fyra vinklarna social, teknisk, ekonomisk och politisk. De teorier som används som referensramar är normativ- och användarteori samt framing theory. Resultaten visar att det svenska samhället har individualiserats och därför även medielandskapet. Det sker en kontinuerlig utveckling som kommer att fortsätta, särskilt inom teknikområdet. Konsumenterna har en aktiv roll, både som enskilda aktörer och som medborgare samt är nyhetskonsumtion av stor vikt för att demokratin ska fungera. Mina slutsatser är att människan idag är kluven mellan den riktiga verkligheten och den digitala verkligheten på nätet. Konsumenten är en aktiv deltagare och producerar även eget material, vilket kommer att ha en fortsatt viktig roll i medielandskapet. Samtidigt är demokratins funktion hotad av medborgarnas okunskap och de kommersiella nyhetsbolagen som sätter nöje framför nytta, för egen ekonomisk vinning. Likaså är landsbygdens medieskugga ett tecken på vårt segregerade samhälle och tillsammans med urbaniseringen skapar detta problem.

I samband med att marknadsföringen blir allt mer digital, slits marknadsförare mellan traditionell masskommunikation och personaliserad marknadsföring för att uppnå lojalitet hos sina konsumenter. Studien syftar till att undersöka den personaliserade sidan av myntet och i synnerhet skillnader mellan grupper som får ett personligt respektive ett opersonligt mejl, avseende effekter på e-lojalitet. Genom ett kvantitativt angreppssätt och en digital enkätundersökning har fenomenet undersökts i samarbete med företaget Stellar Equipment. Studien testar både den direkta relationen mellan personalisering och e-lojalitet men även via de medierande variablerna; användbarhet, tillfredsställelse och tillförlitlighet. Resultatet baserat på 494 respondenter visar att personalisering har en effekt på e-lojalitet både direkt och via medierande variabler. Emellertid visar gruppjämförelsen en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna endast gällande den direkta relationen samt den medierande variabeln tillfredsställelse.

Idag innehåller internet ett överflöd av information och för att det ska kunna bli användarvänligt och lättorienterat finns det därför olika digitala verktyg som gör att information filtreras och anpassas till individen. Tidigare forskning menar att funktionerna kan vara både till för och nackdel. Ett fåtal tidigare forskning har analyserat medvetenhet och oro kring ämnet inom specifika grupper. Den här studien kan bygga vidare på tidigare forskning och teori för att bredda vetskapen inom området och jämföras med de resultat som redan publicerats. Syftet med studien är således att undersöka studenters beteende, medvetenhet och vilka attityder som finns gentemot individanpassade resultat vid informationssökning på internet. Det teoretiska ramverket innehåller:personalisering, algoritmer, filterbubblor, ekokammare, satisfiering och integritet. För att kunna besvara syftet med studien genomfördes tre kvalitativa fokusgrupper där samtliga deltagare är studenter och över 18 år. Totalt deltog 11 personer i studien.

Personalisering av webbaserade tjänster är en stor del av dagens digitala vardag. Utan personalisering hade det varit svårt för användare att snabbt hitta det de letar efter då det finns så pass mycket information på webben idag. Det har i tidigare studier framkommit att användare har en bättre inställning till webbsidor som använder personalisering (Lavie et al., 2010). Samtidigt visar andra studier på att användare är oroliga för att det samlas in data om dem (Seungsin et al., 2015). Insamling av personlig data krävs för att personalisering ska gå att genomföra. Därav behandlar denna studie de båda aspekterna oro och inställning för att undersöka sambandet mellan dem. Även kunskap om personalisering undersöks för att se om detta påverkar de andra variablerna.Studien mäter kunskap, inställning och oro för personalisering, insamling av personlig data samt effekter av personalisering. Dessa ställs mot varandra samt att statistiska samband undersöks mellan aspekterna. Studien är genomförd med en kvantitativ metod, med enkät som verktyg. I enkäten deltog 150 stycken respondenter. Resultaten visar att respondenterna generellt är positivt inställda till personalisering av tjänster, de är inte speciellt oroade över insamling av personlig data samt att de har en medelnivå av kunskap. Dessutom visar resultatet på att det finns svaga samband mellan inställning och oro samt mellan inställning och kunskap. Mellan kunskap och oro finns det inga samband att tyda.

In recent years, the rapid digitalization of the retail sector has pushed customers' expectations for personalized digital experiences. Previous researchers suggest that artificial intelligence (AI) has the potential to help retailers to meet this emerging demand, meanwhile many companies still struggle to fully harness its potential. Therefore, this study aims to investigate how retail companies can adopt and utilize AI to create value for their customers through a personalized customer experience. To fulfill this purpose, the adoption of AI solutions among five Swedish retail companies was analyzed. The data collection involved semi-structured interviews with respondents from the retail companies, supplemented by insights from interviews with AI experts. The findings show that AI has the potential to enhance personalization, leading to increased relevance in communication, products that better match customer’s needs and an improved customer experience. Currently, retailers see advantage in more traditional machine learning methods for product recommendations, prediction of customer behavior and gaining insights about their customers. Looking forward, generative AI has the potential for further personalization with AI-assistants and tailored content. Two key factors were identified when implementing AI for personalization: the establishment of clear goals and metrics prior to investment and involving the customer in how their data is used to address privacy concerns. Furthermore, the study highlights critical factors shaping the adoption of AI in retail companies, suggesting that investments in technical infrastructure, skills development and leadership support are essential. Additionally, resource availability and the appointment of so-called champions, who spread knowledge about AI in the organization, positively influence companies’ AI adoption capabilities. For further research, the growing use of generative AI requires further investigation into its adoption and applications. Furthermore, this study explores AI-driven personalization and its customer value from a companies’ point of view, therefore this study suggests further research from a consumer perspective.

Kunskapsöverföring vid företagsförvärv är ett relativt outforskat område. Till följd av denna forskningslucka syftar studien till att förklara hur ett urval kunskapsintensiva företag överför kunskap efter ett företagsförvärv. Ett särskilt fokus riktas till två strategier för kunskapsöverföring: kodifiering och personalisering. Studien undersöker tre faktorer som har betydelse i ett företags val av strategierna: kunskapens natur, förkunskaper och standardisering. Det teoretiska ramverket vilar främst på begreppen kodifiering och personalisering, samt vetenskapliga artiklar som vidareutvecklat strategierna och dess implementering vid förvärv. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fem respondenter som företräder fem olika företag. Studiens resultat visar att faktorerna kunskapens natur, förkunskaper och standardisering har influerat de förvärvande företagens val av strategi för kunskapsöverföring, och att personalisering och kodifiering har kombinerats för att uppnå kunskapsöverföring. Resultatet visar även att personalisering har varit särskilt framträdande, vilket kan förklaras av förvärvskontexten och av företagens kunskapsintensiva karaktär.