Studiens syfte är att identifiera och analysera hur ett par amerikanska tidningar framställer den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Detta har gjorts genom att studera hur tidningarna skriver om orsaker och konsekvenser av klimatförändringarna samt vem eller vad som bör ta ansvar för detta. Även föreslagna lösningar och åtgärder har analyserats.  För att identifiera detta användes kritisk diskursanalys som teori och metod.  Diskurs innebär ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Med hjälp av Fairclough’s tredimensionella modell kan föreställningar och diskurser identifieras. Studiens fokus har legat på analys av texten och den diskursiva praktiken. Verktygen som har använts för analysen är modalitet, transitivitet, interdiskursivitet samt intertextualitet. De tidningar som har analyserats är The Wall Street Journal samt The New York Times, de två största dagstidningarna i USA.  Studiens resultat visar att tidningarna anser att mänsklig aktivitet är orsaken till den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Båda anser att ansvaret ligger hos politikerna och de är även överens om att politiska styrmedel är en av de viktigaste åtgärderna. The Wall Street Journal lyfter fler ekonomiska lösningar samtidigt som The New York Times lyfter fler sociala lösningar, detta är det som skiljer tidningarna mest åt.  De diskurser som har identifierats för de båda tidningarna är politisk-, och vetenskaplig diskurs. Den diskurs som enbart framträder i The Wall Street Journal är den ekonomiska diskursen. Den sociala diskursen framträder enbart i The New York Times, något som tyder på en pågående hegemonisk kamp gällande den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. / The aim of the study is to identify and analyse how a pair of American newspapers portrays the global warming and climate change. This was achieved through analysing how the newspapers write about the causes and consequences of climate change and who or what should take the responsibility. Proposed solutions and measures have also been analysed.    To identify this, a critical discourse analysis was used as theory and method. Discourse is often explained as a certain way of speaking about and understanding the world. Using Fairclough's three dimensional model, conceptions and discourses can be identified. The main focus of the analysis was the text and discursive practice. The tools used for the analysis was modality, transitivity, interdiscursivity and intertextuality. The analysis was conducted on the two largest newspaper in America, The Wall Street Journal and The New York Times.    The result of the study show that the newspapers agree that human activity is the main cause of global warming and climate change. Both newspapers consider that the politicians have the greatest responsibility regarding the global warming and that the key solution is political instruments. The main difference between the two newspapers is that The Wall Street Journal advocates more economic solutions while The New York Times advocates more social solutions.    The identified discourses for the newspapers are environmental-, political- and scientific discourse. The economical discourse appears only in The Wall Street Journal. The same goes for the social discourse, which appears only in The New York Times, which indicates an ongoing hegemonic struggle regarding global warming and climate change.

Skyfall innebär intensiva regnfall som inträffar under korta tidsperioder. Klimatförändringarna i sin tur påverkar signifikant de naturliga vattenflödena. Dessutom prognostiseras en ökning av intensiva regnfall med höga volymer. Nederbördsmängden har redan uppmärksammats som ett betydande problem och fenomenet med så kallade "hundraårsregn" som är de mest intensiva regnen som förväntas inträffa ungefär en gång per sekel, förekommer numera flera gånger per år. Nederbördsmängder förväntas att öka under de kommande 100 åren till följd av pågående klimatfärändringar. Utmaningarna i samband med skyfall och klimatförändringar inkluderar översvämningar, förorening av vattendrag och erosion. En detaljerad beskrivning av var och en av dessa utmaningar presenteras i denna studie. Dessa utmaningar i sin tur ger upphov till hinder när det gäller att kunna uppnå vissa av de globala miljömålen. Klimatförändringarna förväntas dessutom resultera i ökad frekvens av skyfall, vilket många befintliga avloppssystem inte är dimensionerade att kunna hantera. Detta medför en ökad risk för översvämningar. I detta arbete var syftet att undersöka hur dagvattenhantering vid större och mer frekventa skyfall bör ske och utformas för att uppnå en hållbar dagvattenhantering med minskad risk för översvämningar. Det genomfördes en litteraturstudie där varje teknisk lösning undersöktes ingående. Dessutom genomfördes en intervju där för- och nackdelar med vissa tekniska lösningar diskuterades. Resultaten presenterades tydligt därefter i form av en tabell som utvecklades för att identifiera lösningarnas för- och nackdelar, för att på så sätt möjliggöra anpassning av rätt lösning till rätt plats. Konsekvenserna av klimatförändringarna analyserades och klassificerades från katastrofala till mindre relevanta. Denna studie har klart och tydligt visat på den avgörande betydelsen av att vara medveten om konsekvenserna av klimatförändringarna, särskilt inom områden som översvämningar, förorening av vattendrag, erosion och uppnåendet av de globala miljömålen. Det är av yttersta vikt att implementera åtgärder som kan hantera dessa utmaningar och minimera deras negativa påverkan. Genom att tillämpa de identifierade tekniska lösningarna och vidta lämpliga åtgärder kan samhället arbeta mot en hållbar hantering av skyfall och därmed säkerställa en bättre framtid för både människor och miljö. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

The aim of this bachelor study is to examine and analyze how climate change was reported in Finnish and Swedish press in 2019. Framing theory was used to categorize different frames when reporting on climate change, in total 214 articles were analyzed, of which 127 were from Svenska Dagbladet and 87 from Hufvudstadsbladet.   The research questions were: which news frames can be distinguished in Svenska Dagbladet and Hufvudstadsbladet in 2019? Which news frames dominate in articles about climate change in Svenska Dagbladet and Hufvudstadsbladet in 2019? Based on earlier studies and framing theory, what might any eventual differences be due to?   A quantitative content analysis was conducted based on Dirikx and Gelders (2009) framing study in Dutch and French newspapers. The coding-manual answered which frames that were used and the alternatives were, the conflict frame, the economic consequences frame, the responsibility frame and the human interest frame. Out of these four frames the conflict frame and the responsibility frame were the most occurring. The largest difference between Svenska Dagbladet and Hufvudstadsbladet that were found was that Svenska Dagbladet uses the human interest frame more than Hufvudstadsbladet and that Hufvudstadsbladet had more articles with the conflict frame and the economic consequences frame.

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i modern tid och statistik från 2017 visar att uppskattningsvis 970 miljoner människor världen över lider utav någon form av psykisk sjukdom eller missbruk. Samtidigt förvärras den globala uppvärmningen, och klimatförändringarna är idag ett av de största hoten mot den mänskliga civilisationen, och därmed även folkhälsan eftersom den påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Att undersöka hur psykisk hälsa och välbefinnande hos tonåringar och unga vuxna påverkas av att leva i en tid med klimatförändringarna som ett existentiellt hot. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderar tio vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed och sökmotorn Google Scholar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med en tematisk analys. Resultat: Totalt tre huvudteman fyra subteman kunde utvinnas från den tematiska analysen som ansågs vara klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan; Oro inför framtiden, ledsamhet/depression, stress, ångest, maktlöshet, hopplöshet och vardaglig funktion. Slutsats: Litteraturstudien visade att tonåringar och unga vuxna känner stor oro inför framtiden och upplever komplexa känslor och psykiska besvär, såsom klimatångest, maktlöshet, hopplöshet och stress som påverkar den psykiska hälsan och välbefinnandet negativt. Resultatet visade även att andra åldersgrupper också upplever klimatångest och känner oro inför framtiden, samt att det finns skillnader mellan kön som vittnar om ojämlika förhållanden i psykisk hälsa i relation till klimatförändringarna. / Mental health issues are one of the biggest threats to public health today, and studies from 2017 shows that approximately 970 million people around the world are suffering from some form of psychological disease or addiction. Teenagers and young adults are especially at risk to suffer from mental health disorders. At the same time, global warming is becoming one of the biggest threats to human civilization, as well as to public health in general in terms of physical and mental health. Aim: To investigate the impacts of climate change on mental health and wellbeing of teenagers and young adults. Method: A structured literature review including ten scientific research articles, retrieved from the database Pubmed, and the search engine Google Scholar. The articles were analyzed using a thematic analysis. Results: The thematic analysis produced seven themes; concern about the future, sadness/depression, stress, anxiety, powerlessness, hopelessness, and everyday function. Conclusion: The literature review reveals that climate change is affecting the mental health and wellbeing of children and young adults in a negative way, and that the target group is dealing with difficult emotions like climate anxiety, powerlessness, hopelessness, and deep concern about the future. The results are also indicating that other age groups are also experiencing the same negative mental health impacts, and that there are existing differences among sexes and inequality concerning mental health impacts from climate change.

The paper is an ecocritical analysis of the Empire of the ants, a book written in 1991 by Bernard Werber. Through this green reading, the author seeks to better understand how climate change is created from a social point of view and why, by inherence, it is so difficult to avert. As the book is largely a juxtaposition of the human society and that of ants, the author compares the two species in order to determine which one is better equipped to tackle climate change, as well as which factors, cultural, political or biological, allow for the necessary measures to be taken. The study finds that the complexity of climate change exceeds our understanding of time and space, making it impossible for us to imagine and consequently tackle in any satisfactory manner. Though ants display features superior to ours when it comes to carrying out this task, the study further concludes that there is an accompanying moral dilemma to such actions, as the environmentally profitable not always is in the best interest of individual lives.