Den här uppsatsen handlar om hur valrapporteringen av miljöfrågor i de två svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har sett ut under valperioderna 1979, 1988, 1998 och 2010 samt hur rapporteringen har förändrats över tiden. I uppsatsen söker vi svar på frågan om vilka miljöfrågor som har prioriterats under valperioderna i medierna, hur de har framställts och varför. För att ta reda på vilka miljöfrågor som har fått mest utrymme i medierna inför valen har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Denna undersökning kompletterade vi med en kvalitativ studie för att se hur dessa frågor har framställts i medierna och varför. Vi har även gjort en studie där vi utgår från dagordningsteorin. Med den undersökningen ville vi ta reda på om tidningarnas högst prioriterade miljövalsfrågor stämmer överens med de politiska partiernas agenda. Man kan tydligt se att miljörapporteringen var mer utbredd 1979 och 1988 än den är idag på grund av specifika miljöfrågor som var viktiga just då, medan miljöfrågorna under valperioderna 1998 och 2010 snarare har blivit en självklarhet som vilka andra valfrågor som helst. Under de senare åren finns inga särskilda miljöfrågor som utmärker sig i statistiken, istället intresserar sig medierna mer kvantitativt för flera olika miljöfrågor. Det är även uppenbart att tidningarna på 70- och 80-talen rapporterade mer om miljöfrågorna på ett sätt som passade tidningens egen agenda. Tanken med uppsatsen är att den ska belysa ett ganska outforskat ämne och förhoppningsvis inspirera till fortsatta studier om mediernas valrapportering av miljöfrågor.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014  Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson  Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014 Antal ord: 9 001 Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse. Mot den bakgrunden kan man anta att uttalanden, ageranden och aktiviteter från politiska partiledare ska gestaltas likadant oavsett om det är en kvinnlig eller manlig partiledare. Dock ska tilläggas att den journalistiska granskningen av den politiska makten bör vara hård. Internationell såväl som svensk forskning visar att det finns skillnader mellan hur kvinnor och män gestaltas i den politiska nyhetsjournalistiken (Dalia Liran-Alper 2008; Henderson 1999). Doktorsavhandlingen, Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia? (2012) av Tobias Bromander visar att det finns skillnader på hur kvinnliga och manliga företrädare gestaltades under politiska skandaler under tidsperioden 1997 – 2010. Med inspiration från Bromander (2012) vill vi i denna uppsats undersöka hur olika partiledare gestaltas under valåret 2014. Syfte: Syftet är att undersöka hur mediernas gestaltning av kvinnliga respektive manliga partiledare skiljer sig under nyhetsbevakningen av valrörelsen 2014. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys om fyra dagstidningar. Medier som undersöktes var två morgontidningar och två kvällstidningar: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt Expressen och Aftonbladet. Innehållsanalysen innehöll 200 artiklar. Huvudresultat: Resultatet från innehållsanalysen visar att det inte är stora skillnader mellan hur kvinnliga respektive manliga partiledare gestaltas i massmedier överlag. Resultatet visar dock att det är stor skillnad mellan kvällstidningar och morgontidningar.