<p>Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ”stadens livsnerv” –Strömmen. Enligt andra delar av det empiriska materialet är industrilandskapet större, men det är å andra sidan texter med en annan målgrupp. Industrilandskapet används tydligt för att marknadsföra den Fjärde storstadsregionen och jämförs återkommande med Mjärdevi science park i Linköping. Industrilandskapet i Norrköping har idag en helt annan verksamhet, från vapen och textilindustrier till dagens kunskapsintensiva verksamhet med Campus Norrköping i spetsen.</p>

Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ”stadens livsnerv” –Strömmen. Enligt andra delar av det empiriska materialet är industrilandskapet större, men det är å andra sidan texter med en annan målgrupp. Industrilandskapet används tydligt för att marknadsföra den Fjärde storstadsregionen och jämförs återkommande med Mjärdevi science park i Linköping. Industrilandskapet i Norrköping har idag en helt annan verksamhet, från vapen och textilindustrier till dagens kunskapsintensiva verksamhet med Campus Norrköping i spetsen.

Industrilandskapet is an area in central Norrköping who has undergone major changes during the 1900s. The area has in recent decades gone from being an important industrial area into a place that today is focused on knowledge production and visit activities. This study focuses on how four selected businesses in Norrköping look at the change that Industrilandskapet has undergone. The four businesses all have in common that they use and care of Industrilandskapet in both marketing and as a working place. The businesses are in this study represented by four informants who were interviewed with semi-structured interviews. The results from the informants are analyzed by support of theoretical points. The results shows that Industrilandskapet appear as an important area of the interviewed informants. The preservation and re-use of the old factory buildings is seen as a positive decision, and it has also established itself as a tourist resource. However, there is disagreement about how the term Industrilandskapet should be defined and what it really means. The informants are making extensive use of Industrilandskapet to both marketing and selling the area to potential visitors. The problem that Industrilandskapet is hard to define is overshadowed when businesses are using the area.

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla.   Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv.

Badhus – Industrilandskapet i Norrköping Norrköping har behov av ett nytt badhus. Centralt i staden, längs Motala ström, finns Industrilandskapet som till stor del består av kulturell och vetenskaplig verksamhet men har en lång historia av textilindustri. Det nya badhuset är placerat i detta område; på ett befintligt vattenkraftverk. Syftet med projektet är att tillvarata Industrilandskapets kontrastrika själ, förstärka de rum och potentiella mötesplatser som finns samt ge Norrköping en möjlighet till friskvård och sportutövande. Målet är att visa hur en ny byggnadskropp relaterar och anpassar sig till den kulturella, platsspecifika och historiska kontexten. Byggnaden intar formen av en rektangel som skjuter upp ur slänten, likt en bergsrygg som sluter platsen. Byggnadskroppen aktiverar befintliga kvalitéer såsom den gamla stenbelagda trappan i väster och universitetsparken vid vattnet i söder. Byggnadens norra sida syftar till att ta emot och avsluta rutnätstaden i skala och uttryck. Den södra sidan av byggnaden tillsluter och definierar strömrummet med sin långsträckta fasad. Byggnadens interiör vänder sig utåt mot strömrummet så att det inifrån skapas en öppenhet åt söder gör industrilandskapet till en del av byggnaden. På entrévåningen ligger bassängerna vars vattenytor är visuellt kopplade till Motala ström i flera nivåer. Sutterängplanet inhyser omklädningsrum, det befintliga kraftverket samt fysioterapiavdelning med motionssal. / Public Bath – The Industrial Landscape in Norrköping   Norrköping is in need of a new public bath. In the centre of the city, along Motala ström, the industrial landscape is located. This area hosts cultural and scientific activities but has a long history of textile industry. The new public bath is located in this area on an existing water power plant. The aim of the project is to maintain the contrasty soul, enhance the spaces and potential venues that already exist and give Norrköping a possibility for wellness and exercising. The goal is to show how a new building adjusts and relates to the site specific and historical context. The building is shaped as a rectangle rising from the slope. It activates existing qualities such as the old stone stairs in the west. The north side of the building aims to receive and end the grid city in scale and expression. The south side with the long façade defines the river space. The interior faces the river and creates openness towards the south. Thereby the industrial landscape becomes part of the building. The swimming pools are located on the entrance floor and the surfaces of the water are visually linked to the river. The changing rooms, the power plant and the physiotherapy are placed in the basement.