<p>Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ”stadens livsnerv” –Strömmen. Enligt andra delar av det empiriska materialet är industrilandskapet större, men det är å andra sidan texter med en annan målgrupp. Industrilandskapet används tydligt för att marknadsföra den Fjärde storstadsregionen och jämförs återkommande med Mjärdevi science park i Linköping. Industrilandskapet i Norrköping har idag en helt annan verksamhet, från vapen och textilindustrier till dagens kunskapsintensiva verksamhet med Campus Norrköping i spetsen.</p>

Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ”stadens livsnerv” –Strömmen. Enligt andra delar av det empiriska materialet är industrilandskapet större, men det är å andra sidan texter med en annan målgrupp. Industrilandskapet används tydligt för att marknadsföra den Fjärde storstadsregionen och jämförs återkommande med Mjärdevi science park i Linköping. Industrilandskapet i Norrköping har idag en helt annan verksamhet, från vapen och textilindustrier till dagens kunskapsintensiva verksamhet med Campus Norrköping i spetsen.

Kväve och fosfor är viktiga näringsämnen för växter, men i för höga halter kan dessa leda till problem som exempelvis övergödning. I Åkerströmmens avrinningsområde är detta ett så stort problem att de miljökrav som Naturvårdsverket har satt upp gällande näringsämnen inte uppfylls. En anledning till de höga halterna av kväve och fosfor i Åkerströmmen är det stora antalet hästar i området, detta genom att deras avföring innehåller stora mängder av dessa näringsämnen. En övergripande inventering av hästarna i Åkerströmmen och provtagning på ytvatten intill hästgårdar har gjorts i syfte att se hur stor påverkan hästarna i området har på kväve och fosforhalterna. Inventeringen resulterade i att cirka 1200 hästar påträffades i området, vilka genererar omkring 10 917 kg fosfor/år och 60 650 kg kväve/år. Prover-na visade att en del av detta avrinner med ytvattnet, då alla värden på fosforhalterna var ”extremt höga” och kvävehalterna visade på ”höga” halter. De högsta värdena erhölls vid Angarns ridskola där åtgärd bör sättas in. Det föreslås en kombinerad åtgärd i form av en damm som samlar fosfor och filterteknik.

This master thesis presents an analogue peak holder circuit design aimed at facilitating the non-invasive inspection of the ageing process in electric drives. The ageing process of electric drives is a crucial aspect that demands accurate monitoring to ensure their long-term performance and reliability. The proposed peak holder circuit is specifically designed to detect fast and narrow-width pulses of ringing current present in the PWM drive current. By capturing and measuring the peak values of these pulses, the circuit provides valuable insights into the ageing characteristics of electric drives. Experimental results demonstrate the remarkable efficiency of the peak holder circuit in accurately detecting and quantifying the peak values of the ringing current pulses. The circuit exhibits a stable output swing within a specified effective input swing range, with low mean-squared error (MSE) values. This signifies a strong linear correlation between the input and output signals, enhancing the reliability of the ageing detection process. The ability of the peak holder circuit to effectively detect and analyze the ageing process of electric drives offers numerous advantages. By focusing on peak detection, which captures the highest values of the ringing current, the circuit provides a more efficient and targeted approach to inspecting the ageing process. This enables engineers and maintenance personnel to gain crucial insights into the degradation and performance of electric drives, allowing for timely interventions and proactive maintenance. / Detta examensarbete presenterar en nyutvecklad kretslösning för toppvärdesdetektering hos elektriska drivsystem, med målet att underlätta ickeinvasiv övervakning av åldrandesprocessen hos eldrivsystem. Åldrandet hos eldrivsystem är en avgörande faktor som kräver noggrann övervakning för att säkerställa deras långsiktiga prestanda och tillförlitlighet. Den föreslagna kretsen för att detektera toppvärden är specifikt utformad för att detektera snabba och kortvariga ringningar i PWM-modulerade strömmar. Genom att mäta toppvärdena ger kretsen värdefull information om åldrandekaraktären hos eldrivsystemen. Experimentella resultat visar på den enastående effektiviteten hos spetsdetekteringskretsen för att noggrant detektera och kvantifiera toppvärdena hos ringningarna i strömmen. Kretsen uppvisar en stabil utsignal inom ett specificerat ingångsintervall, med låga medelkvadratiska felvärden (MSE). Detta indikerar en stark linjär korrelation mellan ingångs- och utgångssignalerna, vilket förbättrar tillförlitligheten hos åldersdetektionsprocessen. Krestsens förmåga att effektivt detektera och analysera åldrandeprocessen hos eldrivsystem erbjuder flera fördelar. Genom att fokusera på toppvärdesdetektering, som fångar de högsta värdena av ringströmmen, ger kretsen ett mer effektivt och riktat tillvägagångssätt för att inspektera åldrandet. Det möjliggör för ingenjörer och underhållspersonal att få viktig information om nedbrytning och prestanda hos eldrivsystem, vilket möjliggör tidiga insatser och proaktivt underhåll.