Syftet med undersökningen är att uppmärksamma ett industriområde i förändring. Detta har gjorts genom att studera hur ett specifikt områdes kulturvärden har planerats att bevaras och vilka byggnader som ska rivas ochgöras om. Fallstudien som genomförts har utgått ifrån studiens frågeställningar och har använt CV-området iÖrebro som utgångspunkt. CV-området har varit en viktig del av Örebro stad och dess identitet i över 120 årmen nu har staden växt sig för stor för att ha industrier i centrum. Området står nu inför en förändring: att gåfrån ett industriområde till ett bostadsområde. Teorierna som använts för att besvara frågeställningarna är centrala inom fältet industriarv. Med en grund iteorin har sedan en diskussion och analys utförts kring diverse texter om industriarvet och CV-området. Dettaför att skapa en större förståelse av hur Örebro kommun och Jernhusen AB tänker kring området och hur devill utveckla det i framtiden. Undersökningen visade att det fanns ett stort fokus på att bevara industriarvet från1900-talets början till 1930-talet i den planerade utvecklingen av CV-området. Slutsatserna visade att Örebrokommun och Jernhusen AB förstår vilken inverkan det nya området kommer att sätta på den redan befintligabebyggelsen och att kulturvärdena kommer att förändras. De båda parterna var medvetna om att rivningar påområdet är oundvikligt men en avvägning har gjorts för att välja de byggnader som upplevs ha minst påverkanpå CV-områdets helhetsuppfattning. / The purpose of the thesis is to understand an industrial heritage in transformation. The questions raised in thethesis are the following: how does the new district propose to preserve the cultural values of the buildings andhow will they be used in the future? How does the demolishing process of choosing a certain building happen?The questions will be answered by the chosen case study: CV. The CV district has been a part of Örebro Citt´s history and identity for more than 120 years but now the city has reached its limit with an industrial district inthe city centre. The district now faces a new challenge in transforming an industrial district into a residentialarea. The theories that have been used in answering the question comes from the field of industrial heritage.The discussion and the analysis have been answered with the help of different literature that covers the districtand the industrial heritage. This creates a better understanding of how Örebro municipality and the propertyowner, Jernhusen AB wants to develop the area in the future. Both parties understand that the cultural valueswill be changed and that the demolishing of buildings will affect the area.

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur industrihistoriska miljöer prioriteras och tas tillvara vid stadsomvandlingsprojekt, samt vilka utmaningar det kan medföra i praktiken. Studien grundar sig i en fallstudie av kvarteret Ångkvarn i Uppsala, vilket är ett tidigare industriområde som ska omvandlas till en stadsdel av blandstadskaraktär. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvaras genom intervjuer med inblandade aktörer i projektet och analys av kommunala plandokument. Resultatet visar att det industriella arvet i kvarteret Ångkvarn anses viktigt enligt samtliga aktörer, dels för stadsdelen Kungsängens historiska karaktär, men även för Uppsala som stad där det tidigare industriområdet lyfts som en betydelsefull del av stadens historia. Av studien framgår att totalt fyra av områdets byggnader beslutats att bevaras, vilka är tegelbyggnaderna belägna närmast ån i form av tegelsilon med tillhörande skeppselevator, industrikvarnen och jästfabriken. Dessa beslut grundar sig i byggnadernas kulturhistoriska värden, men även estetiska och monumentala aspekter har visat sig vara betydande faktorer för de bevarandebeslut som tagits. Utmaningar som kan uppkomma med att bevara ett områdes kulturella arv samtidigt som det ska utvecklas för nya ändamål handlar enligt aktörerna till största del om tekniska utmaningar, men även ekonomiska utmaningar har identifierats i studien.

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla.   Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv.

I denna uppsats undersöks hur järnvägen har musealiserats utifrån tre svenska museijärnvägar; Föreningen Gotandstågets Gotlands Hesselby Jernväg, Tjustbygdens Järnvägsförenings Hultsfred Västerviks Järnväg samt Skånska Järnvägars bana Brösarp-Sankt Olof. Musealiseringsprocessen och den nuvarande verksamheten undersöks och analyseras med fokus på hur identitet och autenticitet/ auktoritet hanteras och värderas. Actor Network Theory och Assemblageteori används som metodologiska verktyg för att studera de komponenter, aktanter, som nätverket museijärnväg består av. Identitet är viktigt för museiföreningarna på olika sätt. Det är dels lokal/regional identitet som föreningarnas verksamhet och museala anknytning ansluter sig till, vilket poängteras på en rad olika sätt, till exempel genom märkning på fordon eller med användandet av speciella emblem. Autenticitet är ett viktigt värde för museijärnvägarna men det behandlas på olika sätt. I de fall museijärnvägen är byggnadsminnesförklarad tolkas miljön som autentisk av en auktoritet på området. Själva museikonceptet skapades av museiföreningarna själva och därigenom kunde och kan de också själva sätta agendan för vad som är autentiskt. Tidvis samstämmer det med övriga auktoriteters bild, ibland inte till exempel vad det gäller tidsepoksbedömning. Det kan också uppstå värdekonflikter i vad föreningarna vill visa som när den kommersiella eller accessoriska verksamheten i form av souvenirförsäljning och kaféverksamhet marknadsförs på samma yta som den historiska miljön. I flera av dessa fall försöker föreningarna att anpassa att förändringarna till den befintliga miljön genom att de utförs i historiserande stil. På så sätt kan de i bästa fall uppfattas som något autentiskt.

En av de viktigaste uppgifterna för samtida stadsplanering är omvandlingen av 1900-talets industri- och hamnområden. När hamnområden omvandlas från platser för produktion till moderna bostadsområden förändras platsens karaktär och struktur drastiskt. Vad innebär det för hamnområdets kulturarv? Studier har visat att många hamnområden utvecklas efter samma generiska mall oavsett områdets unika geografiska förutsättningar och kvalitéer. Det innebär samtidigt att det finns stora risker att iallafall delar av det kulturella arvet i hamnområden går förlorat. Det här arbetet tar sin utgångspunkt i den postindustriella utveckling i Malmös äldsta hamnområde; Nyhamnen. I slutet av 2019 antog Malmö Stad en fördjupad översiktsplan för Nyhamnen. Det är en ambitiös plan som syftar till att utveckla och utvidga Malmös stadskärna mot vattnet. Genom en dokumentstudie som granskar både kulturhistorisk utredning och den nyligen antagna fördjupade översiktsplanen, undersöker arbetet hur kulturarvet har kartlagts och beaktats i planeringsprocessen. Arbetet inkluderar även en kulturmiljöanalys som syftat till att undersöka hur Nyhamnen kan omvandlas och återskapas med hänsyn till befintlig bebyggelse, identitet och kulturarv. Arbetet grundas på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kulturarv som en process som ständigt omformas och reproduceras genom kulturella och sociala processer och diskursiva praktiker. Utifrån det teoretiska ramverket syftar arbetet till att formulera ett alternativt narrativ till planeringens kulturarvsdiskurs genom att hävda att konstruktionen av kulturarv spelar en avgörande roll för hur historiska spår behandlas i den byggda miljön. Arbetet visar att trots att det i den fördjupade översiktsplanen uttrycks en tydlig ambition att bevara hamnens unika karaktär och identitet finns en risk att iallafall delar av det kulturella arvet i Nyhamnen går förlorat. Den primära slutsatsen för arbetet är att planeringen i Nyhamnen i större utsträckning bör arbeta med dialogprocesser för att identifiera kulturarv och lokala värden samt i högre grad se på kulturarv som någonting föränderligt över tid. Arbetet visar även på betydelsen av att se kulturarv som en del av en stadsstruktur som behöver hanteras i sin helhet samt att en objektorienterad kulturarvsdiskurs som i första hand ser till enskilda objekt, utpekade av experter i offentliga institutioner, riskerar att leda till att en del av kulturarvet planeras bort.

How can the public sector eff ectively intervene in and govern urban regenerationin historic environments? Th is report examines three cases of historic industrialstructures recently renewed and (partially) preserved in Norrköping, Baltimoreand Milano. In all cases the public sector in the form of national/federal state,county/state/region and municipal level approached regeneration with a spectrumof policies. Th e report studies how public policy has infl uenced generationeff ects in these formerly industrial districts. In Norrköping a redundant papermill was turned into a conference and symphony hall, in Baltimore an old foundryand machine shop was redeveloped into a mixed cooperative hub for arts andcrafts and housing, and lastly, in Milano a former state owned tobacco manufacturingplant is to be reused as a national center for fi lm making. In all threecases the new uses are defi ned as cultural and creative, in one way or the otherusing the industrial heritage of the place. Historic preservation policy clearly hasa role to play in urban regeneration. Th e selection of policy tools depends on thestructure of the public sector, the possibilities of partnerships and local politicaltraditions. Surprisingly, the Swedish case proved to be much more effi cient whenconsidering partnership, showing that the forms of cooperation in the U.S. casewas more instrumental and poorly adapted to local circumstances. Finally, theauthor ponders over the possibility of historic preservation policies to intervenemore actively in order to contribute to urban regeneration. / Hur kan det off entliga gripa in i och styra förnyelsen av historiska stadsdelar ien önskvärd riktning? Den här rapporten studerar hur tre aktuella fall med äldreindustribebyggelse nyligen förnyats i Norrköping, Baltimore respektive Milano.I samtliga fall har den off entliga sektorn i form av stat, län/delstat/region ochkommunnivå närmat sig förnyelsen med hjälp av olika strategier. Med hjälp avnordamerikansk forskning om off entlig förvaltning studerar rapporten hur dessastrategier, s.k. policyverktyg, påverkat förnyelsen och vilka deras respektive förtjänsterär. Gemensamt är också att de tre områdena har getts kulturella funktionerdär platsens historia utnyttjas. De fyra verktyg som studeras här är reglering,anslag, skattesubventioner och off entlig–privat samverkan. Vilka strategier somväljs beror på den nationella förvaltningsstrukturen, vilka möjligheter till samverkanmed andra sektorer som föreligger och på lokala och regionala politiska traditioner.En förvånande slutsats är att det svenska fallet visade sig vara betydligt mereff ektivt i sin samverkan mellan off entlig och privat sektor än det amerikanska,där samarbetsformerna visade sig vara mycket mer instrumentella och svåranpassade.I slutet av rapporter jämför och refl ekterar författaren över kulturmiljövårdensmöjligheter att mer aktivt bidra till ekonomisk och social förnyelse i städer.

My essay aims to illustrate how an industrial memory is created based on Sandvik AB's premises. Industrial heritage and industrial memory are interrelated, but have different characteristics and conditions. I examine what conditions are required to create an industrial memory in the form of a museum. I describe the problems that exist in the various industrial concepts and contribute with an analysis of the different concepts. I am using Sandvik AB as a case study and by using the identified criteria for an industry memory my essay show the process in which an industrial memory can be created. I further investigate whether Sandvik AB can create a museum based on there industrial heritage. My research proves this fact and I finish the essay by proposing how a Sandvik museum in Sandviken can be designed. My research shows that Sandvik AB fulfills the criteria for being able to create an industrial memory from there industrial heritage. My research contribute with interpretations of the concepts of industrial heritage, industrial memory, living industrial memory and industrial history landscape. My essay shows that an industrial memory can represent a living company which shows against the usual view of an industrial memory as a representative of a discontinued production. My essay also examines two consulting firms which give proposals in creating a museum, a market that can be find outside Sweden. The research also contribute with supplementary proposals for the consulting firms different steps in the process of creating a museum. From a Swedish perspective, this study therefore contributes with a first proposal for the Swedish market in creating a museum.