No description available.

Bakgrund: Blodsmittor är ett problem inom sjukvården och stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rädda att bli smittade av, trots detta var användandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två teman, sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta och faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt vid blodsmitta. Resultat: Många sjuksköterskor är rädda att själv bli smittad i vården av patienter med blodsmitta men majoriteten hade dock positiva attityder till denna patientgrupp. Sjuksköterskor ansåg att de fått för lite utbildning om blodsmitta och det visade sig att de även var dåliga på att använda skyddsutrustning. Diskussion: Kunskap, erfarenhet och hur patienterna blivit smittade visade sig ha betydelse för hur sjuksköterskorna upplevde mötet med blodsmittade patienter. Slutsatser: Mer utbildning krävs för att minska stigmatiseringen av blodsmittade patienter. Med striktare riktlinjer kan användandet av skyddsutrustning öka och minska sjuksköterskors oro att själv bli smittade.

Ofantliga informationsmängder och den ideligen växande utvecklingen inom IT ställerallt högre krav på organisationers arbete gällande IT-säkerhetsåtgärder. I takt med atthotet ökar utifrån måste de egna resurserna skyddas och negativa konsekvenserförebyggas. Genom en väldefinierad och existerande IT-säkerhetspolicy som anställdainom organisationer är införstådda med kan vardagen underlättas och risker minimeras.Ett verkningsfullt informationssäkerhetsarbete är en förutsättning och god försäkran somger långsiktig avkastning. Inom organisationer kan informationen ofta vara bristfälligoch säkerhetspolicys är inte ett undantag för den regeln. I studien redovisas tre intervjuersom är genomförda på tre olika verksamheter och där organisationsmedlemmarna ärverksamma inom helt skilda branscher. Det framgår tydligt att IT-säkerhetspolicy intealltid är ett dokument som finns tillgänglig för anställda. Undersökningen visar att detinom enskilda verksamheter inte ställs krav på anställda att ta del av IT-säkerhetspolicy.Utbildning kring IT - och informationssäkerhet bland anställda är inte ett förkommandefaktum och någon ny och uppdaterad information kring ändrade riktlinjer gällande ITsäkerhetförekommer inte. / Uppsatsnivå: C

<p>Fysisk säkerhet är idag en av hörnpelarna när det gäller säkerhetsarbete. Denna säkerhet bör tillämpas hos alla företag som vill ha sina tillgångar och viktiga data skyddad. Organisatorisk säkerhet och logisk säkerhet är andra säkerhetsaspekter som bör</p><p>kompletteras med den fysiska säkerheten. I detta arbete kommer fysiska säkerhetsåtgärder att tas upp och användas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlägga de fysiska säkerhetsåtgärderna hos företagen, samt att ta reda på om dessa säkerhetsåtgärder skiljer sig mellan stora och små företag. Angreppssättet till arbetet har varit användande av en intervjuundersökning. Arbetets resultat visar att skillnader</p><p>förekom i olika avseenden men att det även fanns likheter. Största anledningarna till användning av en säkerhetsåtgärd berodde på kostnader, relevans och hot.</p>

Fysisk säkerhet är idag en av hörnpelarna när det gäller säkerhetsarbete. Denna säkerhet bör tillämpas hos alla företag som vill ha sina tillgångar och viktiga data skyddad. Organisatorisk säkerhet och logisk säkerhet är andra säkerhetsaspekter som bör kompletteras med den fysiska säkerheten. I detta arbete kommer fysiska säkerhetsåtgärder att tas upp och användas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlägga de fysiska säkerhetsåtgärderna hos företagen, samt att ta reda på om dessa säkerhetsåtgärder skiljer sig mellan stora och små företag. Angreppssättet till arbetet har varit användande av en intervjuundersökning. Arbetets resultat visar att skillnader förekom i olika avseenden men att det även fanns likheter. Största anledningarna till användning av en säkerhetsåtgärd berodde på kostnader, relevans och hot.

Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden. I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet. Enligt LSF, den svenska lagen om skiljeförfarande, kan en part antingen vända sig till skiljenämnd eller till domstol med en ansökan om en säkerhetsåtgärd. Dock är det enbart domstols beslut som kan verkställas exekutivt. Skiljemännens beslut om en säkerhetsåtgärd blir däremot en ”osanktionerad uppmaning” till en part att företa åtgärden. Uppsatsens syfte är att utreda om LSF bör tillåta att skiljenämnds beslut om säkerhetsåtgärder ska kunna verkställas. I uppsatsen presenteras därför hur en part kan ansöka om en säkerhetsåtgärd enligt svensk rätt, om Sveriges position överensstämmer med den internationella synen och utvecklingen på skiljemannarättens område och om Sverige bör anta kapitel IV A i UNCITRAL:s modellag. Uppsatsen diskuterar också olika överväganden som bör göras i lagstiftningsarbetet och om LSF bör ändras. För att besvara syftet har den svenska inställningen till säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden utretts. Olika alternativ att reglera förhållandet mellan domstol och skiljenämnd gällande beslutsrätt om verkställbara säkerhetsåtgärder diskuteras också. Eftersom internationella förhållanden påverkar även den svenska lagstiftningen presenteras och kommenteras relevanta bestämmelser i modellagen. Även lagstiftning från England, Hong Kong, Schweiz och Tyskland har använts för att belysa hur vissa utländska rättsordningar behandlar säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden. Resultatet av utredningen visar att en part i ett skiljeförfarande i Sverige inte kan begära verkställbara säkerhetsåtgärder från en skiljenämnd. Den internationella synen och utvecklingen pekar dock i riktning mot att skiljenämnden bör ha denna möjlighet. LSF bör därför enligt denna författares åsikt ändras och tillåta verkställighet av skiljenämndens beslut om säkerhetsåtgärder. Alla modellagens bestämmelser gällande säkerhetsåtgärder bör dock inte införas i svensk lagstiftning. Att Sverige tar intryck av både modellagen och utländska rättsordningar har ansetts vara mest gynnsamt för LSF.

<p>Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.</p><p>I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet. Enligt LSF, den svenska lagen om skiljeförfarande, kan en part antingen vända sig till skiljenämnd eller till domstol med en ansökan om en säkerhetsåtgärd. Dock är det enbart domstols beslut som kan verkställas exekutivt. Skiljemännens beslut om en säkerhetsåtgärd blir däremot en ”osanktionerad uppmaning” till en part att företa åtgärden.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda om LSF bör tillåta att skiljenämnds beslut om säkerhetsåtgärder ska kunna verkställas. I uppsatsen presenteras därför hur en part kan ansöka om en säkerhetsåtgärd enligt svensk rätt, om Sveriges position överensstämmer med den internationella synen och utvecklingen på skiljemannarättens område och om Sverige bör anta kapitel IV A i UNCITRAL:s modellag. Uppsatsen diskuterar också olika överväganden som bör göras i lagstiftningsarbetet och om LSF bör ändras.</p><p>För att besvara syftet har den svenska inställningen till säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden utretts. Olika alternativ att reglera förhållandet mellan domstol och skiljenämnd gällande beslutsrätt om verkställbara säkerhetsåtgärder diskuteras också. Eftersom internationella förhållanden påverkar även den svenska lagstiftningen presenteras och kommenteras relevanta bestämmelser i modellagen. Även lagstiftning från England, Hong Kong, Schweiz och Tyskland har använts för att belysa hur vissa utländska rättsordningar behandlar säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden.</p><p>Resultatet av utredningen visar att en part i ett skiljeförfarande i Sverige inte kan begära verkställbara säkerhetsåtgärder från en skiljenämnd. Den internationella synen och utvecklingen pekar dock i riktning mot att skiljenämnden bör ha denna möjlighet. LSF bör därför enligt denna författares åsikt ändras och tillåta verkställighet av skiljenämndens beslut om säkerhetsåtgärder. Alla modellagens bestämmelser gällande säkerhetsåtgärder bör dock inte införas i svensk lagstiftning. Att Sverige tar intryck av både modellagen och utländska rättsordningar har ansetts vara mest gynnsamt för LSF.</p>

During an arbitration, a party may need to request the arbitral tribunal to order interim measures to secure a meaningful award. However, the parties may face issues relating to enforceability and hence the effectiveness of the arbitral tribunal’s interim decision. If the arbitral tribunal is seated in Sweden, under the current Swedish Arbitration Act (SAA), a decision on interim measures is not enforceable in the form of an order. This raises the issue whether such a decision could be made enforceable if issued in the form of an arbitral award. The SAA is currently undergoing a revision with the aim to increase the attractiveness of Swedish arbitration, for both Swedish and foreign parties. The Government Commission (Commission) proposed in its report in 2015 that an express legislative provision be introduced specifically empowering an arbitral tribunal to order an interim measure in the form of an order or an award. This would be consistent with relevant Arbitral Rules. A decision in form of an award would potentially be enforceable. The Government decided not to follow the Commission’s proposal in the proposed legislation referred to the Law Council on Legislation. The Commission implied that interim measures may be enforceable in Sweden, if made in the form of an award. Through the use of a legal dogmatic and legal analytical method this thesis concludes that there is an uncertainty as to whether interim measures, in the form of an award, can be enforced in Sweden. Parties can probably give the arbitral tribunal such authority to grant interim measures that are final and binding in character, if this is provided for in their arbitration agreement. For example, parties could vest the arbitral tribunal with such power by referring to arbitration rules that provide for such interim relief, as is provided in SCC and ICC Arbitral Rules. It is also concluded that the enforceability depends on whether the award was rendered by a tribunal sitting in/outside of Sweden. The Swedish Supreme Court has stated that “award” within the meaning of the New York Convention (NYC) should, as a rule, be construed according to the law of the seat of the arbitration. This may allow for enforcement of interim measures in the form of an award. However, due to the general, but not conclusive, view that the NYC does not apply to interim measures, no certain conclusions can be made. Furthermore, it is argued, because of this ambiguity, that Sweden fails to offer parties and arbitrators a modern and effective arbitral regime, which may hamper Sweden’s ambitions in attracting foreign parties to arbitrate in Sweden. Therefore, Sweden should introduce a possibility for the arbitral tribunal to grant enforceable interim measures.

I detta arbete har det undersökts om vilka åtgärder som är möjliga och rimliga för en privatperson att vidta för att säkra de onlinetjänster som de använder sig av i vardagen. Fortsättningsvis undersökt hur säkerhetsmedvetna individer faktiskt är, när det kommer till dessa onlinetjänster. En litteraturstudie kom fram till att enklare åtgärder likt lösenordshanterare och tvåfaktorsautentisering är enkla och effektiva åtgärder för en privatperson i syfte att skydda deras onlinetjänster. Via en enkätstudie kunde slutsatsen dras att mindre än hälften av svaren visar på ett säkerhetsmedvetet beteende vilket skulle kunna innebära en öppning för olika typer av IT-incidenter. Samtidigt går det att se ett positivt samband mellan säkerhetsmedvetna val och den respondentens upplevda säkerhetsmedvetenhet och IT-kompetens, vilket indikerar på att utbildning och information har en positiv inverkan på säkerhetsmedvetenheten kring onlinetjänster och de åtgärder som kan vidtas för att skydda dessa.

Syfte: Runt om i landet finns det flera socialt utsatta områden där utanförskap är ett stort problem. Syftet med detta arbete är att föreslå hur man kan minska utanförskapet genom renoveringar och nybyggnation. Arbetet är avgränsat till Hässletorg som ligger i utkanten av Borås då det där har varit en del skjutningar och boende undviker torget för att man känner sig otrygg. Målet med arbetet är att undersöka hur olika byggnadstekniska lösningar kan öka tryggheten. Arbetet har ett stort fokus på social hållbarhet då det påverkar mycket hur boende upplever problemet. Metod: Olika metoder har använts i detta arbete. Platsstudier har genomförts genom att besöka andra torg som också ligger i utsatta områden varav flera områden har genomgått en renovering i syfte att minska utanförskap. Utöver detta har en litteraturstudie genomförts för att få en bättre förståelse för detta problem ur ett socialt hållbart perspektiv. Resultat: Genom detta arbete har man kommit fram till flera åtgärder som anses bidra till minskad brottslighet. Åtgärderna är av varierad omfattning och även små saker kan göra stor skillnad. Ökad belysning och upprustning av fasader är en viktig del då mycket sitter i hur man ser på torget. Upplever man att torget är fint och att någon tar hand om det ökar känslan av trygghet. Den största åtgärd man har kommit fram till är att stänga torget samt bygga ytterligare en våning på Orienta Plus. En våning till skapar möjlighet för fler restauranger vilket leder till ett ökat flöde. Att stänga torget var det flera boende som önskade och något man kommit fram till är en bra lösning då man skapar en annan känsla av trygghet. Man har tagit stor inspiration från de platsanalyser som gjordes. Slutsats: Genom denna studie har man kommit fram till att det som skapar störst skillnad på trygghet är utseendet på torget. Belysning, planteringar, entréer med mera är något som är extra viktigt. Det som ökar personflödet på ett torg är fler saker man gemensamt kan göra. Man har kommit fram till att en food court är bästa lösningen för detta torg, En food court, är en plats i ett köpcentrum där olika restauranger delar en gemensam sittplats. Det är en spännande och socialt engagerande plats där människor kan njuta av olika typer av mat och umgås tillsammans. De byggnadstekniska lösningar man kommit fram till är att stänga torget samt bygga till env åning på Orienta Plus. På våningen över Orienta Plus är planen att bygga en food court för att öka personflödet till torget. / Purpose: Around the country there are several socially vulnerable areas, where exclusion is a major problem. The purpose of this work is to suggest how to reduce exclusion through renovations and new construction. The work is limited to a town square in Borås City which is called Hässletorg as there have been some shootings there and residents therefore avoid the square because they feel unsafe. The goal of the work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work has a large focus on social sustainability as it greatly affects how residents experience the problem. Method: Different methods have been used in this work. Site studies have been carried out by visiting other squares that are also located in vulnerable areas, several of which have undergone renovation in order to reduce exclusion. In addition to this, a literature study was carried out to gain a better understanding of this problem from a socially sustainable perspective. Result: In this work, various measures have been identified to contribute to the reduction of crime in the area. These measures encompass a range of scopes, including small changes that can have a significant impact. Enhancing lighting and renovating facades have been identified as important steps, as the perception of the square plays a significant role in creating a sense of security. One major measure that has been implemented is the closure of the square and the construction of an additional floor on Orienta Plus. This allows for the establishment of more restaurants, resulting in increased foot traffic. The decision to close the square was based on feedback from several residents, and it is considered a viable solution as it creates a different sense of security. The site analyses conducted have served as a valuable source of inspirationin formulating these measures. Conclusion: Through this study, it has been concluded that the appearance of the square plays a crucial role in enhancing security. Factors such as lighting, plantings, and entrances are of particular importance. Moreover, increasing the availability of activities that can be done collectively has been identified to boost the flow of people in the square. To address this, the study suggests that a food court would be the most suitable solution for Hässletorg. Structural recommendations include closing the square and constructing an additional floor above Orienta Plus, where the proposed food court would be built to attract more foot traffic to the area.