Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Männen på fältet: en georeferentiell analys av den offentliga konsten i Huddinge kommun fokuserar på den offentliga konsten i Huddinge kommun. Vem har skapat den offentliga konsten och för vem är den skapad? Studiens syfte är att ta reda på om den offentliga konsten i Huddinge reflekterar de socioekonomiska skillnaderna som finns i kommunen. Studien behandlar frågorna ”Av vem och för vem har den offentliga konsten i Huddinge kommun skapats?” och ”Är kommunens invånare representerade inom den offentliga konsten?”. En stor del av uppsatsen behandlar konstverkens geografiska utplacering i relation till invånarna i kommunen samt konstnärernas genus och etniska bakgrund. Genom Pierre Bourdieus fält-, kapital- och habitus-begrepp kartläggs av olika aktörers positioner i Huddinge kommun, vilket förklarar resultaten av min undersökning. Studien visar att olika delar av befolkningen i Huddinge har olika stort tillträde till och påverkan av konsten det offentliga rummet. Det offentliga rummet i Huddinge styrs av olika ekonomiska, politiska och konstnärliga praktiker, vars struktur inte alla invånare är medvetna om eller vet hur man påverkar. / The men on the field: a georeferential analysis of the public art in the municipality of Huddinge focuses on the public art in the municipality of Huddinge. Who has created the public artworks and for whom were they created? The purpose of the study is to find out if the public art in Huddinge reflects the socioeconomic variations in the municipality. The main part of the essay focuses on the geographical placement of the artworks in relation to the inhabitants of Huddinge. The questions on which I base my analysis are ”By whom and for whom has the public art in the municipality of Huddinge been created?” and ”Are the inhabitants of the municipality represented within the public art?”. The analysis focuses on the geographical placement of the artworks in relation to the inhabitants of Huddinge as well as gender and ethnical backgrounds of the artists. Through Pierre Bourdieus field-, capital- and habitus-concepts i construe the artfield in Huddinge and put forward an explanation of the results of my research. My study shows that different groups of the population in Huddinge have a different levels of access to and impact on the public art in the public space, which is being run by different economical, political and artistic practices, of which structures not all inhabitants are aware of or know how to affect. / Staden, konsten och invånarna

<p>The overall aim of this study was to examine if there were any difference between two different upper secondary schools with regard to the schools' work with the basic values.</p><p> Our supposition was that if there were differences between the schools basic values work then it could be observed that the school that works more with the basic values has also more students expressed as a percentage who leave the school with final grades within four years.</p><p> We have chosen to work with the qualitative method and made group interviews as well as individual interviews with six persons.</p><p> We came to the conclusion that one of the schools worked with the basic values continuously while the other school had the intention to do it but according to our interpretation the school didn't do it. It also appeared that one of the schools had more students who finished school with final grades.</p><p> The result that we have got showed that there is a difference between these two schools in the basic values work and that the school that worked with this continuously has also bigger amount of students with final grades.</p><p> During work on this study we discovered other issues that we hope someone else can answer in the future.</p>

The overall aim of this study was to examine if there were any difference between two different upper secondary schools with regard to the schools' work with the basic values.  Our supposition was that if there were differences between the schools basic values work then it could be observed that the school that works more with the basic values has also more students expressed as a percentage who leave the school with final grades within four years.  We have chosen to work with the qualitative method and made group interviews as well as individual interviews with six persons.  We came to the conclusion that one of the schools worked with the basic values continuously while the other school had the intention to do it but according to our interpretation the school didn't do it. It also appeared that one of the schools had more students who finished school with final grades.  The result that we have got showed that there is a difference between these two schools in the basic values work and that the school that worked with this continuously has also bigger amount of students with final grades.  During work on this study we discovered other issues that we hope someone else can answer in the future.

Huddinge kommun införde under våren 2018 ett nytt IT-system. Att införa ett IT-system i en kommun berör många inom organisationen, det innebär att den interna kommunikationen blir en viktigt del av införandet. Sex olika respondenter har deltagit i kvalitativa intervjuer för att besvara hur den interna kommunikationen ser ut vid införande av IT-system. En dokumentstudie har även genomförts där Huddinge kommuns kommunikationspolicy har studerats. Slutsatserna för studien visar att Huddinge kommun framförallt använder mail och intranätet för att kommunicera internt vid införande av IT-system, men också möten används för informationsspridning. Respektive projekgrupp upprättar en kommunikationsplan själva eller med hjälp av en kommunikatör. Att kunna säkerställa att medarbetare får rätt information vid införande av IT-system ansågs dock svårt. Respondenterna i studien hade även olika uppfattningar kring tydligheten i den information som användarna av ett nytt IT-system får vid införande av IT-system. Respondenterna ansåg att de kommunikationskanaler som används idag för den interna kommunikationen är nödvändiga.

It is imperative to provide more information regarding changed conditions resulting landslide events in a future climate. The aim of this thesis is to assess landslide susceptibility in Huddinge Municipality in middle Sweden. The main purpose is to produce a map, to visualize landslide susceptible areas, and to integrate the result with changes in physical factors such as climate change. Also, the thesis aims to analyze anthropogenic factors such as changes in land use and an increasing population in Huddinge Municipality. Methods used are GIS-analyses, interviews with staff of Huddinge Municipality, and field observations. The GIS-analysis solely aims to provide areas which are landslide susceptible in changed conditions in the future. Interviews with municipality employees provided data about population growth and future land use of Huddinge. In addition to the GIS analysis and the interviews, field observations and photo documentations were carried out to validate the GIS-results and to investigate if slopes in Huddinge are geomorphic active. It can be concluded that there are slopes in Huddinge Municipality which are landslide susceptible today and in a future climate. It can not be excluded that the landslide frequency will increase due to climate change because of increasing days with intense rainfall and fluctuations in the groundwater table. Most vulnerable areas are the ones located in areas which are both landslide susceptible, and where a growing population is predicted. In order to minimize the risk and vulnerability, Huddinge Municipality either cooperates with external companies or scientific institutions, or uses technical solutions to stabilize clay soils. Finally, the GIS-analysis used in this thesis in Huddinge Municipality is applicable to any other geographical areas in Sweden or elsewhere. / Enligt Hearn och Hart (2011) utgör geomorfologiska processer en allt större risk för våra samhällen globalt. Risken ökar när människan expanderar och utvecklar bebyggelse och infrastruktur i redan sårbara områden. Förändringar i markanvändning och avrinningsområden innebär förutsättningar för att till exempel skred kan utlösas. Med en ökad befolkning och investering i dyrbar infrastruktur samt bebyggelse, ökar sårbarheten och därmed risken för att påverkas. I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (2007:60) rapporteras det att de förväntande effekterna på grund av klimatförändringarna kan skapa stora påfrestningar för samhället och leda till betydande effekter på naturmiljön. Idag utgör skred den sjunde mest dödliga naturliga extremhändelsen globalt sett och har årligen krävt 800 till 1000 människoliv under de senaste 20 åren (Borgatti &amp; Soldati, 2010). För att reducera antal dödsfall och förstörd egendom samt infrastruktur har GIS fått en viktig roll inom fysisk planering, kartering av riskområden och inom markutveckling (Huabin et al., 2005). Med hjälp av olika metoder och tillämpningar baserat på naturgeografiska variabler som förutsätter att skred kan utlösas så kan GIS användas som ett stöd vid förebyggande arbete.  Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007:60) är det grundläggande med en ökad kunskap om förändrade förutsättningar för erosion, ras och skred i ett framtida klimat. Därför är syftet med arbetet att framställa en karta med hjälp av GIS över områden där det finns förutsättningar för att skred kan utlösas, och att problematisera samt analysera resultatet med förändrade naturgeografiska faktorer som klimatförändringarnas förväntade inverkan. Den här metodiken anses även vara tillämpar på andra platser globalt. Slutligen syftar arbetet även till att undersöka antropogena faktorer som utbyggnadsplanering, förändrad markanvändning och ökat befolkningstryck i Huddinge kommun. GIS-analysen i uppsatsen syftar till att belysa områden med förutsättningar för skred. Enligt Huabin et al. (2005) finns det två faktorgrupper som studeras vid GIS-analyser för skred: inre faktorer som geologiska förhållanden och sluttningsstrukturer, och yttre faktorer, som antropogen verksamhet eller nederbörd. Vid kartering av skredrisk finns det två tillvägagångssätt: undersöka sluttningars känslighet och fastställa sannolikheten för utlösande faktorer. Det här arbetet kommer att fokusera på den första metoden, nämligen att undersöka var och vilka sluttningar som är känsliga för yttre faktorer som kan påverka deras stabilitet och utlösa skred. För att införskaffa primärdata om Huddinge kommuns planer för utveckling och framtida markanvändning används intervjuer med anställda personer på kommunen. Som komplement till GIS-analysen och intervjuer utförs även fältobservationer för att undersöka ifall det finns områden som visar att lerjordarna i Huddinge är geomorfologiskt aktiva. Det finns förutsättningar för skred i Huddinge kommun idag och i ett framtida klimat. Den främsta anledningen är de djupa och plastiska lerorna samt Huddinges varierade topografi. Vare sig skred kommer att utlösas eller ej beror på utlösande faktorer som ökat antal skyfall, bebyggelse eller deponi av material. Det är troligt att skredfrekvensen kommer att öka i ett framtida klimat på grund av ökat antal utlösande faktorer. De områden som anses vara sårbara idag och i ett framtida klimat är de kommundelar där det finns förutsättningar för skred och där det förutspås en ökad befolkning. Sjödalen-Fullersta är den kommundel som anses vara mest sårbar för skred i ett framtida klimat. För att minska sårbarheten bedriver Huddinge kommun ett förebyggande arbete dels med hjälp av konsulter som ger förslag om vilka områden som ska bebyggas eller inte, och dels med hjälp av tekniska lösningar som kalkcementering.

My thesis project zooms in on Masmo to the southwest of Stockholm. Specifically a subway exit, built on Masmo Mountain during the 1960s, but never finished. The site features a very unique location on the border between the quite urban Million Programme era architecture of central Masmo, and the completely untouched forest in the nature reserve right next to it, Gömmaren. For 60 years, the Masmo Mountain has been discussed in Huddinge municipality as a potential site for future construction, yet nothing has ever been constructed. I think this might be because of the challenges the location poses regarding how to merge an urban site with one that is completely undeveloped. These topics are examples of what this thesis project seeks to explore: What qualities are there that are worthy of preserving when dealing with architecture in precious environments? Is it possible to improve certain qualities of a natural site that are neglected in its current state, such as accessibility, or do all additions aggravate the essence of nature and make the site less exquisite? What sacrifices are necessary to make in order to provide high quality environments for the inhabitants, and do they conflict with the interests of visitors, or could they possibly coincide?

My thesis project zooms in on Masmo to the southwest of Stockholm. Specifically a subway exit, built on Masmo Mountain during the 1960s, but never finished. The site features a very unique location on the border between the quite urban Million Programme era architecture of central Masmo, and the completely untouched forest in the nature reserve right next to it, Gömmaren. For 60 years, the Masmo Mountain has been discussed in Huddinge municipality as a potential site for future construction, yet nothing has ever been constructed. I think this might be because of the challenges the location poses regarding how to merge an urban site with one that is completely undeveloped. These topics are examples of what this thesis project seeks to explore: What qualities are there that are worthy of preserving when dealing with architecture in precious environments? Is it possible to improve certain qualities of a natural site that are neglected in its current state, such as accessibility, or do all additions aggravate the essence of nature and make the site less exquisite? What sacrifices are necessary to make in order to provide high quality environments for the inhabitants, and do they conflict with the interests of visitors, or could they possibly coincide?

During the autumn of last year, Huddinge municipality made the decision to build a new town hall and leave their current premises in a couple of years. The current town hall consists of three parts and together they add historical annual rings and high architectural quality to this area, which has been an administrative center in Huddinge since the 13th century. However, as of today the future of these buildings is uncertain and the office building may now face the risk of demolition. This diploma project is therefore investigating how the office building can be repurposed to prolong its life and prevent 7500 tons of load-bearing concrete to go to waste. The new program is housing and 40 new apartments have been created. The existing courtyards have been opened up and the removed concrete, bricks, and windows are reused to add a new floor. In the new proposal, 84% of the load-bearing structure is original, 9% is reused and 7% is new. There is a large variety of apartments, ranging from 28 m2 to 129 m2 to enable diversity

Inom ramen för empirisk ecklesiologi är det den här studiens syfte att är undersöka vilken ecklesiologi som kommer till uttryck genom diakonin i Huddinge församling, genom att använda ”Teologins fyra röster” som arbetsmodell och tolkningsverktyg. Hur kyrkan framträder för människor undersöks genom att studera vad den gör och ställs i relation till kyrkan som social kropp. Genom en ecklesiologisk fältstudie där Teologins fyra röster får styra vilket material som samlas in avtäcks och analyseras den ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är att den ecklesiologi som framträder genom Huddinge församlings diakoni är starkt relationellt betonad. Resultaten pekar också mot att människors kristna självförståelse inte formas som ett resultat av en kognitiv process utan genom att kristen tro praktiseras och förkroppsligas genom handling.