Global ETD Search

11	Trygga rum för ombyten : En studie om hur omklädningsrum kan gestaltas för att öka upplevelsen av trygghet bland skolungdomar Gustavsson, Jenni January 2022 (has links) Det här är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har berört högstadieelevers upplevda otrygghet utifrån omklädningsrummets fysiska utformning. Syftet har varit att undersöka hur rumsliga formelement kan bidra till ökad upplevelse av trygghet hos målgruppen samt underlätta användningen av omklädningsrummets funktioner genom rumslig information. Arbetet har utgått från en befintlig lokal. För att öka förståelsen för människans rumsupplevelser har teorier inom miljöpsykologi, perceptionsforskning och färg- och formlära använts. Genom att kombinera metoderna platsanalys, workshop, fokusgrupp och intervju har undersökningen kunnat ge en samlad bild av vad som upplevs otryggt utifrån studiens kontext. Med stöd från den insamlade empirin och litteratur har ett designförslag tagits fram för att möta användarnas behov av trygghet. Ökad upplevelse av trygghet kan åstadkommas genom att organisera rumsliga formelement så att exponerade ytor minskar och mer avskildhet uppnås. Ett konceptuellt formspråk kan öka trivseln och bidra till tydlighet som underlättar för rummets aktiviteter. Utifrån omklädningsrummets fysiska förutsättningar har hänsyn tagits till ökad tillgänglighet. / This is a bachelor's thesis in information design with a focus on spatial design. The study concerns high school students' perceived exposure in relation to the physical design of the school gym's changing room. The purpose of the study has been to examine how spatial design elements can contribute to an increased sense of security for the target group and simplify the use of the changing room's functions through spatial information. The design has been based on an existing changing room. To increase the understanding of people’s experience of physical space, theories in environmental psychology, research in perception as well as shape and color theory have been applied. By combining the methods of spatial analysis, workshop, focus group and interview, the survey has been able to provide an overall picture of what is perceived as contributing factors to the feeling of insecurity based on the context of the study. Using the collected empirical data and literature, a design proposal has been developed to meet the users' need of perceived safety. An increased sense of integrity can be achieved by organizing spatial elements so that it creates fewer exposed areas and consequently more privacy can be achieved. Conceptual design elements can increase well-being and provide clarity to the room's intended activities. Based on the changing room's physical preconditions, an ambition to increase overall accessibility has been taken into account. information design spatial design spatial experience changing room perceived safety perceived insecurity informationsdesign rumslig gestaltning rumsupplevelse omklädningsrum upplevd trygghet upplevd otrygghet Design Design
12	Besökarnas upplevda trygghet i Karlstads Stadsträdgård : En fallstudie av faktorer som påverkar användningen och upplevelsen i Stadsträdgården / Visitors' perceived safety in Karlstad City Garden : A case study of factors that affect usage and experience in the City Park Hama Saeed, Ajar, Larsson, Karl-Alvin January 2023 (has links) This study investigates how people's perceived sense of safety affects their use of and feeling of safety when they are in a park. The chosen location for the case study research is Karlstad City Garden. Currently, Karlstad City Garden is underutilized and was described as unsafe in a survey conducted by the municipality of Karlstad in 2018 (Karlstad kommun 2019). The purpose of this study is to examine visitors' perceived feelings of safety when they are in Karlstad City Garden. The study will focus on four factors; lighting, lack of people, maintenance, and visibility to provide what effect they have on people when they visit a public place. Previous research, including the municipality's safety survey, identified these four factors as significant contributors to visitors' feelings of safety. This study aims to gain a better understanding of why visitors perceive themselves as safe or unsafe in the park and how these four factors influence their perceived sense of safety. To investigate visitors' experiences of the park, a questionnaire was distributed through social media, and QR codes were distributed in the park to reach a diverse range of respondents. Additionally, observations were conducted as part of the study, primarily to complement the questionnaire and strengthen the findings. The study findings revealed that the time of day and the four factors mentioned above influenced visitors' perceived sense of safety in the park. During the day, more people were present, which made visitors feel safer. In the evening, the park was largely empty, and there were few visitors. The feelings of safety during this time could be attributed to the low population in the park, inadequate lighting in most areas, and reduced visibility during the evening. The poor visibility and lighting could be a result of insufficient maintenance, particularly in the densely vegetated southern part of the park. As a result, many people may have avoided visiting the park in the evening due to feeling unsafe. Perceived safety actual safety public spaces parks lighting visibility crowd density maintenance and time geography Upplevd trygghet faktisk trygghet offentliga rum parker belysning överblickbarhet folkmängd underhåll och tidsgeografi Human Geography Kulturgeografi
13	Är upplevelsen av kunskap en förutsättning för upplevd trygghet i yrkesutövning? : En kvantitativ enkätstudie om socialsekreterares upplevelse av kunskap och trygghet i arbete med hedersrelaterat våld och förtryck / Is Knowledge the Main Foundation for Being Confident in Professional Practice? : A Quantitative Survey Study on Social Workers' Experience of Knowledge and Comfortability on Working with Honour-Related Violence and Oppression Appleton, Molly, Borssén, Molly January 2024 (has links) Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevda kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck samt deras upplevda trygghet i arbetet av sådana ärenden. Dessutom hade studien som mål att analysera eventuella samband mellan upplevd kunskap och arbetslivserfarenhet samt mellan upplevd kunskap och trygghet. Inspirationen hämtades från SVT:s Uppdrag Granskning "Bortförd" (2023), där socialtjänstens hantering av hedersärenden kritiserades. Fokus i vår studie låg på bristen på kunskap och kopplingen mellan upplevd kunskap, trygghet och arbetslivserfarenhet. Genom att genomföra en enkät med 45 svar från socialsekreterare från 17 svenska kommuner och analysera svaren med statistikprogrammet SPSS, avsåg studien att belysa dessa aspekter. Resultatet indikerade att socialsekreterarnas upplevda kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck låg på en medelnivå, medan känslan av trygghet i arbetet var relativt hög. Arbetslivserfarenhet visade en svag men signifikant koppling till upplevd kunskap. Dessutom observerades en stark positiv korrelation mellan upplevd kunskap och trygghet. Sammanfattningsvis bekräftar studien behovet av ökad kunskap om hedersrelaterat våld, då många upplever att de behöver mer kunskap i ämnet. Trots utmaningarna känner sig socialsekreterare relativt trygga när de arbetar med hedersrelaterade frågor. / The purpose of the study was to investigate social workers' knowledge of honour-related violence and oppression, as well as being comfortable working on such cases. Additionally, the aim of the study was to analyze possible connections between perceived knowledge and work experience, as well as between perceived knowledge and being comfortable dealing with such cases. The inspiration was drawn from a Swedish television program "Uppdrag Granskning" ("Mission: Investigation") episode named "Bortförd" ("Abducted") (SVT 2023), where the social services dealing of honour cases were criticized. The focus of our study was on the lack of knowledge and the connection between knowledge, being comfortable dealing with such cases and work experience. By conducting a survey with 45 responses from social workers from 17 Swedish municipalities and analyzing the responses with the statistical program SPSS, the study intended to shed light on these aspects. The results indicated that social workers' perceived knowledge of honour-related violence and oppression was on average, while their sense of comfortability dealing with such cases was higher. Work experience showed a weak but significant connection to perceived knowledge. In addition, a strong positive correlation was observed between perceived knowledge and the feeling of being comfortable dealing with honour-related cases. In summary, the study confirms the need for increased knowledge about honour-related violence, as many believe they need more knowledge on the subject. Despite the challenges, social workers feel relatively confident when working with honor-related issues. Honour-related violence and oppression social worker perceived knowledge comfortable work experience Kolb's experience learning theory Hedersrelaterat våld och förtryck socialsekreterare upplevd kunskap upplevd trygghet arbetslivserfarenhet Kolbs inlärningscykel Social Sciences Samhällsvetenskap Social Work Socialt arbete
14	Upplevd trygghet i det offentliga rummet Karlborg, Emil, Oskarsson, Hjalmar January 2018 (has links) No description available. trygghet otrygghet upplevd trygghet offentligt rum offentliga rum offentlighet privat struktur social illustration gestaltning gestaltningsprinciper trygghetsåtgärder trygghetsvandring detaljplan miljonprogram Kungsmarken mångfald Jane Jacobs Carina Listerborn Lina Berglund Snodgrass Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik Architecture Arkitektur Social Anthropology Socialantropologi Design Design Ethnology Etnologi Law and Society Juridik och samhälle
15	Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet Naucler, Agneta January 2015 (has links) Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits. Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag! fysisk planering stadsplanering samhällsplanering fysisk aktivitet främja fysisk aktivitet urban design urban planering allmänintresse rationell planering förhandlingsplanering fysiska strukturers påverkan aktiv transport passiv transport cykling cykel gång gå promenad motion stråk cykelvägar gångvägar gång- och cykelvägar stödjande infrastruktur sociala aspekter trygghet säkerhet upplevd trygghet hälsa jämställdhet integration delaktighet sociala möten social gemenskap grönområden grönytor natur naturområden aktivitetsytor lekplats lekplatser utegym aktiva mötesplatser allmän plats offentliga platser offentliga ytor fysisk aktivitet utomhus tillgänglighet beteendeförändringar förtätning tät stad funktionsblanda funktionsblandning prioritering trafikslag prioritering aktiv transport planeringsideal hållbart hållbar planering boverket malmö stad umeå kommun

Page generated in 0.0575 seconds