Global ETD Search

1	Framtagande av principritningar för tillgänglighetsanpassade gång- och cykelkorsningar i Luleå Kommun Rifalk, Christian January 2020 (has links) Enligt plan- och bygglagen ska allmänna platser kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Anpassningar måste därför byggas in i trafikmiljöerna. I Luleå Kommun har anpassningar gjorts under årens lopp för att uppfylla dessa krav, problemet är bara att utformningarna av dessa anpassningar inte följer ett enhetligt mönster. Dessa anpassningar kan bli ett drift- och underhållsproblem om inte genomtänka lösningar byggs. I detta arbete har teori och praktiska erfarenheter legat till grund för upprättandet av förslag till principritningar. En undersökning skickades ut till intresseorganisationer där medlemmar är i behov av dessa anpassningar för att kunna färdas i de allmänna trafikmiljöerna. Fokus har legat på att utforma kanstenslinjen vid gång- och cykelkorsningar, höjdsättning och taktila ytor. Målet med detta arbete var att resultatet skulle kunna nyttjas av Luleå Kommun som stöd vid planering och projektering av trafikmiljöer för att få en enhetlig utformning. Ritningarna presenterade i detta arbete ska ligga till grund för ett fortsatt arbete med principritningar som senare kan införlivas i Luleå Kommuns projekteringsanvisningar. Tillgänglighetsanpassning övergångställe gång- och cykelvägar rörelsehindrad synskadad trafikmiljöer ramp taktila ytor Infrastructure Engineering Infrastrukturteknik
2	Solcellsdriven belysning för gång- och cykelvägar på landsbygden / Solar street lighting in countryside walk and cycle paths Martinez Peña, Adolfo January 2019 (has links) I detta examensarbete utreds förutsättningarna för solcellsdriven belysning som belysningsalternativ för gång- och cykelvägar på landsbygden. Det finns gång- och cykelvägar i landsbygden som sällan trafikeras, detta gör att kommuner och vägföreningar lämnar dem utan belysning. Därför är det önskvärt att kunna erbjuda en belysningsteknik som har noll elkostnader och ingen kabeldragning. Studiens hypotes var att solcellsdriven belysningsanläggningar kan rekommenderas som gatubelysning för gång- och cykelvägar på landsbygden. Resultaten visar att Sveriges låga solinstrålning är den största utmaningen för att öka investeringsviljan hos kommuner och vägföreningar. För att öka energibesparing hos solcellsdriven belysning behövs därför avancerad närvarostyrd teknik. Tidigare installerad solcellsbelysning har visat positiv resultat. Resultaten visar också att belysningsanläggning med närvarostyrd solcellsbelysning kan ge en ekonomisk besparing på upptill 58 % jämfört med en nätansluten LED-belysning. Besparingen varierar beroende typ av solcellsbelysning som används i belysningsanläggningen. Solcellsdriven belysningsteknik minskar också koldioxidutsläpp. / In this thesis the solar-powered lightning are investigated as lightning options forwalk and cycle paths in countryside. Rarely used walk and bicycle paths in thecountryside are left without lighting by municipalities and roads associations.Therefore, it is desirable to offer a lightning technology that has zero electricitycosts and no cable routing. The study’s hypothesis was that solar-powered lightning installations can be recommendedas street lightning for walk and cycle paths in the countryside. resultsshow that solar radiation in Sweden is low which makes it difficult for Sweden’smunicipalities and associations willing to invest. To increase energy savings insolar lighting system, advanced presence-controlled technology is needed. The results show that presence-controlled solar lightning can provide an economicalsaving of 58 % compared to a LED network connected lightning. The savingvary depending on the type of solar lightning used. Solar LED street lighting technologyalso reduces carbon dioxide emissions. Solar lighting walk and cycle paths in the countryside presence-control dimmer life cycle costs solcellsdriven belysning gång- och cykelvägar i landsbygden närvarostyrning dimmer livscykelkostnader solar lighting walk and cycle paths in the countryside presence-control dimmer life cycle costs Annan elektroteknik och elektronik
3	Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet Naucler, Agneta January 2015 (has links) Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits. Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag! fysisk planering stadsplanering samhällsplanering fysisk aktivitet främja fysisk aktivitet urban design urban planering allmänintresse rationell planering förhandlingsplanering fysiska strukturers påverkan aktiv transport passiv transport cykling cykel gång gå promenad motion stråk cykelvägar gångvägar gång- och cykelvägar stödjande infrastruktur sociala aspekter trygghet säkerhet upplevd trygghet hälsa jämställdhet integration delaktighet sociala möten social gemenskap grönområden grönytor natur naturområden aktivitetsytor lekplats lekplatser utegym aktiva mötesplatser allmän plats offentliga platser offentliga ytor fysisk aktivitet utomhus tillgänglighet beteendeförändringar förtätning tät stad funktionsblanda funktionsblandning prioritering trafikslag prioritering aktiv transport planeringsideal hållbart hållbar planering boverket malmö stad umeå kommun

1

Page generated in 0.0961 seconds