Detta examensarbete har handlat om att designa en kulturell ekosystemtjänst för urban miljö. Kulturella ekosystemtjänster kan beskrivas som de tjänster naturen ger oss som har en positiv inverkan på vår hälsa (Naturskyddsföreningen, 2021). Exempelvis så mår vi människor bra av att vistas i naturen då det minskar stress och ger oss ro. I och med att Sverige är ett land som fortsätter att urbaniseras så behöver dessa ekosystemtjänster implementeras även i städerna. Stadsgrönska har länge haft en bevisad betydelse för stadsbornas hälsa (Stigsdotter, 2005). Det kan vara allt från parker och skolgårdar till trädgårdar som tillhör hus.Trots att det finns mycket forskning som pekar på att grönska i stadsområden påverkar människors hälsa positivt så finns det fortfarande en viss problematik kring hur grönytor ska planeras och utformas för att attrahera stadsborna. Genom litteraturstudier, intervjuer, enkäter och observationer har jag försökt komma fram till ett svar på just denna fråga - Hur skapar man en grönyta som attraherar stadsborna? Något som jag upptäckte genom min process var att många endast besöker grönytor på våren och sommaren för att de upplever utomhusmiljön på vintern som kall, grå och tråkig. Därför såg jag att det fanns ett behov av att skapa en utemiljö som är trivsam under alla årstider. En viktig del i mitt koncept blev därför de vintergröna växterna som möjliggör just detta. Både genom sitt estetiska värde och sitt rekreationsvärde, samt genom alla andra ekosystemtjänster som växterna ger oss. En annan viktig del av detta koncept är de uppvärmda bänkarna som gör platsen trivsam och tillgänglig under alla årstider. Konceptet i sin helhet skapar liv i en annars bortglömd men mycket vacker och betydelsefull plats för hamnstaden Gävle.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur mikroparker i Örebro används kontra hur platserna framställs och beskrivs av Örebro kommun. För att genomföra detta observerade vi två mikroparker i Örebro och läste kommunala dokument som berör mikroparkerna. Underlaget analyserades utifrån begreppet territorialitet för att identifiera hur mikroparkerna planeras, definieras och används. Uppsatsens resultat indikerar att mikroparkerna i Örebro inte används till fullo på det sätt som kommunen beskriver. Enligt Örebro kommun är mikroparkerna platser för naturupplevelser, återhämtning och lek i stadsmiljö. Detta är beskrivningar som kopplas till rekreation och sociala funktioner. Observationer visade att platserna främst passerades av fotgängare och cyklister samt i ett fåtal fall användes för att vänta på skjuts eller på en person. Därmed kan mikroparkerna närmast betraktas som passager med estetiska funktioner. En förklaringsmodell till det observerade handlings- och rörelsemönstret kan vara att Örebro kommuns framställning av mikroparkernas betydelse och användningsområde är territoriellt underordnat omkringliggande platser och funktioner, exempelvis intilliggande stråk.

Detta examensarbete undersöker hur grönytor kan integreras på torg och gator inom den bebyggda miljön för att effektivt hantera dagvatten på ett ekologiskt hållbart sätt samtidigt som de bidrar till en grönare stad. Syftet är att besvara frågeställningarna kring hur grönytor kan placeras på torg och gator för att främja en plats där människor ständigt befinner sig samt öka trivseln, samt hur befintlig bebyggelse, stadsrum och rörelse kan samverka för att skapa grönområden som effektivt hanterar samhällsutmaningar som dagvattenhantering. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har olika källor som studier, rapporter, böcker och kommunala dokument analyserats, detta skapar kunskapsöversikten. Dessutom har en platsanalys utförts i projektområdet som är beläget i centrala Malmö, Stortorget och Södergatan, för att undersöka förutsättningarna och användningen av platsen. Resultatet av kunskapsöversikten och platsanalysen leder fram till en sammanställning av bakgrund samt flera strategier. Dessa strategier har applicerats på ett gestaltningsförslag som syftar till att svara på forskningsfrågorna. Slutsatsen av arbetet visar på en brist på grönytor för dagvattenhantering som med hjälp av små åtgärder kan förbättras betydligt.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen kring hur grön infrastruktur används som verktyg i planeringen av grönytor i urbana miljöer för att bidra till hållbar utveckling utifrån konflikter och synergier som identifieras. Grön infrastruktur beskrivs både i form av multifunktionella grönytor och hur de sammankopplas genom att beakta helheten av grönstrukturen. Metoden för uppsatsen är en tematisk analys utifrån insamlat material som utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunalt yrkesverksamma i planeringen av grönytor och kompletterande analys av ledande dokument för grönplaneringen. Resultatet visade på att multifunktionell grön infrastruktur integreras inom strategisk planering i form av rumsliga analyser genom kartläggningar av ekosystemtjänster och funktioner för grönytor. Identifiering av konflikter inom hållbar utveckling kan synliggöra lösningar i integreringen av den multifunktionella gröna infrastrukturen. I implementeringen av multifunktionella grönytor beskrivs ekonomisk tillväxt i form av förtätning som en konflikt, men befintliga multifunktionella grönytor kan verka bevarande av sociala och ekologiska värden mot att exploatera grönytor. Synergier mellan social och ekologisk hållbarhet kopplas tydligt till integreringen av multifunktionella grönytor. Däremot är synergier för ekonomiska hållbarheten vagt formulerade i integreringen av multifunktionella grönytor och behöver vidare utvecklas för hur ekonomiska synergier kan kartläggas i rumsliga analyser.

Denna studie gjordes för att undersöka hur man arbetat med grönytor och biologisk mångfald i byggprojekt på Bryggeribacken i Gällivare. Då arbetet med biologisk mångfald utifrån de globala målen inte går i den takt som behövs för att nå de mål som sattes upp genom Agenda 2030 så finns ett behov av att titta på vad som görs idag och diskutera vad som kan göras eller behöver utvecklas för att vända trenden åt rätt håll. Genom innehållsanalys av dokument har studien identifierat hur arbetet med grönytor och biologisk mångfald gått till i två byggprojekt. Resultaten visar på att det görs lite grann men ofta inte mer än vad som krävs i detaljplanen. Det var också svårt att avgöra vad som gjorts för att aktivt främja den biologiska mångfalden och vad som gjorts för att skapa en trivsam miljö. En slutsats som kan dras är att nivån på arbetet med den biologiska mångfalden beror på två saker, dels är det en fråga om kostnad för beställaren, dels en brist på styrmedel och riktlinjer. Oavsett så främjas den biologiska mångfalden i någon mening alltid av grönytor och växtlighet, vare sig det planterats för den sakens skull eller inte. Det finns en enorm potential till att göra det ännu bättre med rätt styrning och verktyg. / This study was conducted to examine how green spaces and biodiversity have been addressed in construction projects at Bryggeribacken in Gällivare. Since progress on biodiversity, based on global goals, is not happening at the required pace to reach the goal of Agenda 2030, there is a need to review current practices and discuss what can be done or developed to reverse the trend. Through document analysis, I have identified how the work on green spaces and biodiversity has been carried out in two construction projects. The results indicate that some efforts are made, but often no more than what is required by the detailed plans. It was also difficult to determine what was done to actively promote biodiversity and what was done to create a pleasant environment. One conclusion that can be drawn is that the level of work with biodiversity depends on two factors: the cost for the client and a lack of policies and guidelines. Regardless, biodiversity is to some extent always promoted by green spaces and vegetation, whether intentionally planted for that purpose or not. There is significant potential to enhance it further.

Allt fler bostäder byggs i Sverige och städerna växer ständigt, klimatet förändras med ett väder som utsätter samhällsfunktioner för prövning. Allt större fokus läggs på hållbarhet och klimatet. Agenda2030 har hållbar stadsutveckling som ett av världens viktigaste hållbarhetsmål. Sveriges befolkning växer och allt fler människor bosätter sig i städer, detta bidrar till att allt färre grönytor och grönområden bevaras i framförallt tätbefolkade storstäder. Incitamenten för bostäder är stort framförallt i städer däremot finns det en utmaning för bevarande av grönytor i stadsmiljö. Detta examensarbete belyser grönområdens viktiga funktioner samt genom en rad verktyg tittar på rörelsemönster i grönområdet och bostadsprisutveckling av bostadsrätter beroende på avstånd och antal grönområden. Denna studie undersöker tolv grönområden i Sundbybergs stad och genom en fältstudie identifierar intressanta funktioner som dessa grönområden erbjuder. Funktionerna delas in i tre olika kategorier:klimat, aktivitet och social. Funktioner definieras utifrån befintliga faciliteter i grönområdet och tidigare forskning. Studiens syfte är att identifiera skillnader mellan grönområden. Vidare undersöka eventuell relation mellan bostadspriser och avstånd till grönområden. Studien tittar även på verktyget Datscha Footfall och dess möjligheter till vidare analyser av stadsstruktur och grönområden. Framställt resultat i studien har inte hittat tydliga relationer mellan bostadspriser och avstånd till grönområden. Studien kan däremot påstå att storlek på grönområden kan bidra till att grönområdet erbjuder fler funktioner och kan anses mer attraktiv. Verktyget Datscha footfall har visat stor potential i utvärdering av befintlig stadsstruktur och framtida utveckling av nya stadsdelar. Detta verktyg saknar idag data på rörelse utanför gatusystem vilken gör att verktyget är svårt att tillämpa på grönområden där det inte finns något vägnät. / Demand on housing in Sweden is growing together with the population. Many people are settling inand close to large cities, which means that cities are densifying and expanding. That is leading to many new construction projects to fulfill the demand. Climate is changing with extreme weather that exposes societies functions and flooding and temperature highs are not unusual. Agenda 2030 has set sustainable development as one of the world's most important goals. The incentives for housing a relarge, especially in cities, however, there is a challenge for the conservation of green spaces in urban environments. This thesis highlights the important functions of the green areas and through a series oftools looks at the movement patterns in the green area and housing prices depending on the distance and number of green areas close by. This study examines twelve green areas in Sundbyberg city and through a field of studies, identifies interesting features that these green areas offer. The functions are divided into three different categories: climate, activity and social. Functions are defined based on existing facilities in the green area and previous research. The purpose of the study is to identify differences between green areas.Further investigate any relationship between housing prices and distance to green areas. The study also examines the tool datscha footfall and its possibilities for further analyzes of urban structure and greenareas. Results obtained in the study have not found clear relationships between housing prices and distances to green areas. The study, on the other hand, can claim that the size of green areas can contribute to the green area amount of functions and can be considered more attractive. The datscha footfall tool has shown great potential in evaluating existing urban structure and future development of new neighborhoods. This tool currently lacks data on movement outside street systems, which makes itdifficult to apply to green areas where there is no large street system.

Idag planerar och exploaterar vi allt mer i städer och samhällen. Vi har behov av bostäder eftersom Sveriges befolkning ökar och kommunens planering sker därför därefter. Men vi har också ett behov av grönytor, ur flera hälsoperspektiv behövs natur och grönska för vårt välmående. Både grönytor och bostäder är ett allmänt intresse som behöver tillgodoses vid planering och utveckling av områden, men hur planerar man för dessa viktiga intressen och behov? Syftet med denna uppsats är att analysera turistkommuners planering av bostäder och grönytor och jämföra två turiststarka kommuners planering av dessa. Kommunerna som jämfördes var kustkommunen Tanum och fjällkommunen Malung-Sälen. För att svara på uppsatsens frågeställningar genomfördes granskning av översiktsplaner, detaljplaner samt offentliga tryck som är relevanta i ämnet. Utöver det genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med planchef eller motsvarande i respektive kommun för att samla så mycket kunskap som möjligt. I arbetet spelar också miljökvalitetsmålen en betydande roll då målet god bebyggd miljö har motsvarande fundament som de som undersöks i uppsatsen. I slutsatsen kan man se att de turiststarka kommuner som granskats inte har samma problem i planeringen. De har båda olika förutsättningar vilket kan bidra till det skiftande resultatet. Då båda kommuner redan har stora grönområden utanför planeringsytorna anses inte frågan om att grönytor försvinner i tätorterna som ett problem. Att bostäder blir fritidshus istället för permanenta är ett problem som är närmast obefintligt i Malung-Sälen till skillnad från Tanum. Miljökvalitetsmålet bearbetas inte heller medvetet i planerna på den lokala nivå som behövs för att bromsa upp dagens förlust av biologisk mångfald, dock finns metoder i planeringen som är till miljöns fördel men som inte benämns som just miljökvalitetsmål. Om kommunernas olikheter beror på de olika förutsättningarna och kommunernas uppbyggnad eller om turistkommuner generellt har olika planeringsmetoder kan inte med säkerhet avgöras utifrån endast två kommuner. Men fastställas kan att förevarandes planeringsmetoder skiljer sig åt. / Today we are planning and developing a lot in cities and villages. Due to Sweden's increasing population our needs for housings is increasing and the counties planning befall thereafter. But we do have a need of green areas as well, both seen to health in several perspectives but also for our well-wellbeing. Both green areas and housings are common interest that needs to accommodate in every planning, but how do you plan for those? The purpose for this thesis is to analyse and compare two counties with a lot of tourists in their planning of green areas and housings. The comparing counties are west coastal Tanum and the mountain filled Malung-Sälen. To answer the questions in the thesis the counties overview plans, detailed plans and public prints that was relevant to the subject was studied. Also interviews in a semi structured qualitative method was held with the plan managers in both counties. These was held to gather knowledge and understanding. In the thesis the environmental quality goals is also up-to-date specially the goal good built environment since it has similar grounds as the thesis has focused on. The conclusion is that the counties that has been reviewed have different issues in planning. They both have different prerequisites which could contribute to the varied results. Since both counties already have bigger green areas outside the planning side, they do not believe that the question regarding green spaces disappearing in the conurbation is a problem. The fact that housings is utilized as secondary residences instead of permanent is nearby nonexistent in Malung-Sälen while it is a challenge in Tanum. The environmental quality goal is not intentional processed on local level which is necessary in order to slow the loss of biodiversity that we have today, however they have both methods that works in environmental advantage but is not mentioned as environmental quality goal in specific. If the differences in the counties planning are due to their different prerequisites and their structure or if the counties in general have different planning methods cannot with absolute certainty be determined from without only two counties. But it can be determined that these do differ.

Det här examensarbetet har fokuserat på betydelsen av gröna miljöer för stressade människor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna är positiva för människors hälsa och kan fungera stressreducerande. Det finns även indikationer på att gröna miljöer sänker vår stressnivå mer än bebyggda miljöer. Studierna visar också att utformningen och innehållet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön är.    När man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tänka på såväl besökarens stressnivå, ytans form, storlek som innehåll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer. Här finns också rekommendationer om val av växtbäddar och växter i en varm stadsmiljö.   Inom ramen för arbetet har jag gestaltat en grön miljö mitt i Stockholm, vid centralstationen. Den gröna miljön har fler stressreducerande funktioner. Här finns t ex möjlighet att slå sig ned i ombonad, varierad grönska och få sinnesstimulering från naturen istället från den omgivande ”stadspulsen”, vilket enligt litteraturen kan ge en avstressande effekt för den målgrupp jag har valt. Det kan dock vara svårt att uppleva att man helt kommer bort från vardagen, att känna rymd och riktig ro. Det behövs t ex större insatser för att sänka ljudnivån från omgivande trafik. För den som är mer påverkad av stress är möjligtvis den befintliga vilda naturen en bit bort från centrum den miljö som ger mest stressreducering.

I världen idag pågår en urbanisering, vilket innebär att fler människor flyttar in till städerna. Det innebär att fler bostäder måste byggas för att uppfylla de nya behoven, och detta görs ofta genom förtätning av redan exploaterade områden. Vid förtätning av bostadsområden ökar ofta andelen hårdgjorda ytor. En hårdgjord yta är en icke permeabel yta där dagvatten inte kan infiltrera ner i marken utan istället bildar ytavrinning. Vattnet som avrinner färdas mot lågpunkter i terrängen vilka riskerar att översvämmas. Klimatförändringar väntas leda till häftigare väder, bland annat i form av skyfall. Kraftigare regn i kombination med större andel hårdgjorda ytor väntas öka risken för pluviala översvämningar. För att undvika pluviala översvämningar krävs strategier för att hantera städers dagvatten. Det existerande ledningsnätet är högt belastat och kombineras med hållbara dagvattenlösningar för att minska avrinningen. Grönytor ses ofta som goda infiltrationsytor, men en osäkerhet råder kring hur effektiva olika typer av grönytor är. Det är därför av intresse att undersöka hur goda infiltrationsytor urbana grönområden är och hur stor betydelse de har vid skyfall för att minimera pluviala översvämningar. Syftet med examensarbetet är att undersöka infiltrationskapaciteten för grönytor på ett antal olika platser i Stockholm. Syftet är vidare att undersöka hur resultaten från fältförsöken kan användas i det hydrauliska modelleringsprogrammet MIKE 21 för att återspegla det verkliga infiltrationsförloppet och därmed få en god bild av hur stora översvämningsriskerna är för olika områden. Totalt utfördes 13 separata mätningar i två grönområden i Stockholm. Vid 11 av mätningarna användes en dubbelringsinfiltrometer och vid två av mätningarna användes en enkelringsinfiltrometer. Mätningarna utfördes under 0,5-2 timmar beroende på vattentillgång. Infiltrationsförsöken visade att det finns en stor variation i infiltrationskapacitet, även inom mycket små områden. De visade också att det finns en tendens till högre infiltrationskapacitet för mindre kompakterade grönytor. Kornstorleksfördelningen och vattenhalten skiljde sig inte nämnvärt mellan de två områdena och dessa två parametrar kunde inte kopplas till någon skillnad i infiltrationskapacitet för de två undersökta områdena. Resultaten från simuleringarna i MIKE 21 visade att vilka värden som anges för infiltrationskapaciteten är av större betydelse än på vilket sätt dessa anges. Resultaten visade också att parametrar såsom vattenhalt och porositet hade en inverkan på infiltrationsförloppet men infiltrationszonens mäktighet hade liten inverkan på resultaten. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en stor variation i infiltrationskapacitet för grönytor och den osäkerheten påverkar resultaten vid modellering av översvämningsrisker i MIKE 21. / The ongoing urbanization in the world today means that more people are moving into the cities and therefore more housing is required. When building in cities there is a tendency for an increase in impermeable surfaces. An impermeable surface is defined as a surface where no water can infiltrate into the subsurface soil and instead there is an increase in surface runoff. The water flows through the terrain towards low-lying areas, which are at risk for flooding. Climate changes are expected to result in more extreme weather such as extreme rain. An increase in extreme rain in combination with more impermeable surfaces will increase the risk for pluvial flooding. To avoid pluvial flooding different strategies is required to cope with the urban stormwater. The traditional stormwater systems are usually put under high stress and sustainable stormwater management needs to be implemented to decrease the surface runoff in urban areas. Green areas are often thought to be good infiltration surfaces but there is a big uncertainty in regards to exactly how effective different green areas is for infiltration purposes. There is an interest to investigate how good the infiltration capacity is for urban green areas to map and to mitigate pluvial flooding. The aim for this master thesis is to investigate the infiltration capacity through field measurements for two different green areas in the city of Stockholm, Sweden. Furthermore, the aim is to investigate how the results from the field measurements can be implemented in the hydraulic modelling software MIKE 21 to represent the real infiltration pattern in order to map the risk for pluvial flooding for different areas. A total of 13 measurements were conducted in two green areas around Stockholm, using a double ring infiltrometer. For two of the measurements a single ring infiltrometer was used. The measurements were conducted during 0.5-2 h depending on the water accessibility. The field measurements showed that there is a large variability in infiltration capacity, even within very small areas. The measurement showed that there was a tendency for higher infiltration rates for less compacted soil. The grain size distribution showed little impact on the infiltration rate, and so did the water content. The simulations in MIKE 21 showed that the magnitude of the infiltration rate is of greater importance than the way it is implemented in MIKE 21. The results also showed that parameters such as water content and porosity had an effect on the infiltrated volume, but the depth of the infiltration zone had little impact on the results. In conclusion, there is a large variability in infiltration capacity for green areas and this uncertainty does affect the results when modelling the risk for pluvial flooding in MIKE 21.

Framtiden kommer att sätta städer på prov i och med att världens befolkning och urbanisering ökar. Detta utsätter livsviktiga förutsättningar som ekosystemtjänster och pollinering för stora hot, då en ökande urbanisering gör att grönytor i städer minskar. Samtidigt som att de som finns oftast är av en karaktär som inte är speciellt gynnsam för den biologiska mångfalden. Det har påvisats att det kan finnas ett positivt samband mellan biologisk mångfald och människans välmående. Samtidigt poängterar flertalet studier de hälsofrämjande effekter naturen har på människor, sett till både det fysiska och det mentala. Om rätt förutsättningar ges för städer kan det skapa möjligheter som bidrar med positiva effekter för en hållbar stadsutveckling. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter småskalig odling i urban miljö kan ha för att öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i staden, samt boendes relation till naturmiljöer. Studien fokuserade på miniträdgårdar/blomurnor som placerats ut i ett bostadsområde i Gävle, Sverige. Dessa delades ut till hushåll som ville ta hand om dem under 2019. Resultatet av både en enkätundersökning och en litteraturundersökning visar på att miniträdgårdar kan ses som en förbättringsåtgärd/ett verktyg för att främja hållbarheten i städer gällande både de ekologiska och sociala aspekterna. En analys av en inventeringsstudie som skedde mellan år 2018 och 2019 gällande pollinerande insekter för området i Gävle, visade på att förekomsten av pollinatörer hade ökat. Enkätstudien av 39 svaranden visade på att de som tyckte att det skett en förändring i och med tillkomsten av miniträdgårdar/blomurnor, tyckte att det varit i en positiv mening. Det visade sig även att i jämförelse mellan år 2019 och 2020 hade de boendes inställning till olika inslag i naturen ökat i en positiv mening. Detta skulle kunna förklaras som att exponeringen av miniträdgårdar/blomurnor har lett till mer pro-ekologiska attityder. Slutligen konstateras att vidare studier inom ämnet behöver genomföras för att kunna ge ett tydligare svar av vad för slags mini-odlingar som är bäst lämpade och i vilken utsträckning dessa är nödvändiga för att uppnå positiva resultat. / The future will put cities to test as the world's population and urbanization increases. This may lead to threats to vital conditions for ecosystem services and pollination as such. As a result of increasing urbanization, green spaces in cities are declining and those of existence are usually of a character that is not particularly favorable for biodiversity. It has been shown that there can be a positive relationship between biodiversity and human well-being. At the same time, several studies point out the health-beneficial effects that nature has on humans, regarding both physical and mental health. As well as providing right conditions for cities, it can create opportunities that contribute with positive effects for sustainable urban development. The aim of this study is to investigate what effects small-scale cultivation in an urban environment has on biodiversity and ecosystem services in the city, as well as the resident’s relationship to natural environments. The study has focused on arrangements of miniature gardens/flower urns placed in a residential area in Gävle, Sweden. These were distributed to households who wanted to take care of them in 2019. The result of both a questionnaire survey and a literature study show that such an arrangement can be seen as an improvement action/tool to promote sustainability in cities regarding both the ecological and social aspects. An analysis of an inventory study which occurred between the years 2018 and 2019 that looked at pollinators in the resident area in Gävle, showed that the abundance of pollinators had risen. The questionnaire survey of 39 answers showed that of those who felt that a change had occurred with the presence of the miniature gardens/flower urns thought that it had been in a positive way. Compared to 2019, the residents' attitudes towards natural elements had been increasingly positive in 2020. This could be explained by the fact that the presence of the miniature gardens/flower urns has affected their values in a pro-ecological manner. Finally, it is concluded that to give a clearer answer of what kinds of small-scale cultivations that are best suited and to what extent these are necessary to achieve positive results, further studies in the subject are needed.