Allt fler bostäder byggs i Sverige och städerna växer ständigt, klimatet förändras med ett väder som utsätter samhällsfunktioner för prövning. Allt större fokus läggs på hållbarhet och klimatet. Agenda2030 har hållbar stadsutveckling som ett av världens viktigaste hållbarhetsmål. Sveriges befolkning växer och allt fler människor bosätter sig i städer, detta bidrar till att allt färre grönytor och grönområden bevaras i framförallt tätbefolkade storstäder. Incitamenten för bostäder är stort framförallt i städer däremot finns det en utmaning för bevarande av grönytor i stadsmiljö. Detta examensarbete belyser grönområdens viktiga funktioner samt genom en rad verktyg tittar på rörelsemönster i grönområdet och bostadsprisutveckling av bostadsrätter beroende på avstånd och antal grönområden. Denna studie undersöker tolv grönområden i Sundbybergs stad och genom en fältstudie identifierar intressanta funktioner som dessa grönområden erbjuder. Funktionerna delas in i tre olika kategorier:klimat, aktivitet och social. Funktioner definieras utifrån befintliga faciliteter i grönområdet och tidigare forskning. Studiens syfte är att identifiera skillnader mellan grönområden. Vidare undersöka eventuell relation mellan bostadspriser och avstånd till grönområden. Studien tittar även på verktyget Datscha Footfall och dess möjligheter till vidare analyser av stadsstruktur och grönområden. Framställt resultat i studien har inte hittat tydliga relationer mellan bostadspriser och avstånd till grönområden. Studien kan däremot påstå att storlek på grönområden kan bidra till att grönområdet erbjuder fler funktioner och kan anses mer attraktiv. Verktyget Datscha footfall har visat stor potential i utvärdering av befintlig stadsstruktur och framtida utveckling av nya stadsdelar. Detta verktyg saknar idag data på rörelse utanför gatusystem vilken gör att verktyget är svårt att tillämpa på grönområden där det inte finns något vägnät. / Demand on housing in Sweden is growing together with the population. Many people are settling inand close to large cities, which means that cities are densifying and expanding. That is leading to many new construction projects to fulfill the demand. Climate is changing with extreme weather that exposes societies functions and flooding and temperature highs are not unusual. Agenda 2030 has set sustainable development as one of the world's most important goals. The incentives for housing a relarge, especially in cities, however, there is a challenge for the conservation of green spaces in urban environments. This thesis highlights the important functions of the green areas and through a series oftools looks at the movement patterns in the green area and housing prices depending on the distance and number of green areas close by. This study examines twelve green areas in Sundbyberg city and through a field of studies, identifies interesting features that these green areas offer. The functions are divided into three different categories: climate, activity and social. Functions are defined based on existing facilities in the green area and previous research. The purpose of the study is to identify differences between green areas.Further investigate any relationship between housing prices and distance to green areas. The study also examines the tool datscha footfall and its possibilities for further analyzes of urban structure and greenareas. Results obtained in the study have not found clear relationships between housing prices and distances to green areas. The study, on the other hand, can claim that the size of green areas can contribute to the green area amount of functions and can be considered more attractive. The datscha footfall tool has shown great potential in evaluating existing urban structure and future development of new neighborhoods. This tool currently lacks data on movement outside street systems, which makes itdifficult to apply to green areas where there is no large street system.

No description available.

I stadens förändringsprocess, ständigt präglad av nya ideal, ska många intressen förenas och beaktas vid utformningen av skolgårdar. Med utgångspunkt i naturens betydelse för barns hälsa och utveckling undersöker denna studie två skolgårdar i Malmö utifrån tre perspektiv: skolgårdarnas utformning, högstadieelevers användning av och preferenser på skolgården samt planerarens prioriteringar och tillvägagångssätt vid utformningen av skolgårdsmiljöer. Syftet är, genom förståelse för hur dessa tre perspektiv kan förenas, öka kunskapen kring hur skolgårdarna kan planeras mer socialt och ekologiskt hållbart i den föränderliga staden. Detta undersöks med en mixad metod genom platsobservationer, enkätundersökningar och intervjuer. Empirin påvisar en relativt passiv inställning till skolgården bland eleverna, oberoende av skolgårdens storlek och mängd grönska samt att de överlag prioriterar social interaktion och mobilanvändande på rasterna. Tolkningen av det empiriska materialet utifrån teorin tyder på att det är grönskans kvalitet som påverkar elevernas intresse för att ta del av miljön. Genom intervjuerna framkom det att utformningen av ett grönt ramverk som erbjuder olika rumsligheter kan bidra till en mer jämlik, inkluderande och hållbar skolgårdsmiljö. Den ideala skolgårdsmiljön, som kan anses vara en där naturen företräds, speglar dock inte nödvändigtvis elevernas uppfattning av den ideala skolgården. Elevernas preferenser kan däremot få ta plats inom det hållbara ramverket, genom aktiv gestaltning. / Within the city's transformative process, constantly tinged by new ideals, different interests must be united and considered in the planning and design of school grounds. Based on the importance of nature for children's health and development, this study examines two school grounds in Malmö from three perspectives: the school grounds design and shape, the use and preferences of the students on the school grounds, and the planner´s priorities and proceedings in planning school ground environments. The purpose is, through an understanding of how these three perspectives can unite, to increase knowledge on how school grounds can be planned more socially and ecologically sustainable in the transformative city. This is investigated with a mixed method through site observations, surveys and interviews. The empirical evidence shows a relatively passive relation to the school ground among the students, regardless of the school grounds size and amount of greenery, and generally they prioritize social interaction and mobile phone use during breaks. The interpretation of the empirical material, based on the theory, indicates that it is the quality of the greenery that affects the student’s interest in using the environment. Through the interviews, it emerged that the design of a green framework that offers different spatialities can contribute to a more equal, inclusive and sustainable school ground. The ideal environment of the school ground, which can be considered one that is characterized by natural environments, does not necessarily reflect the student's ideal of it. The students' preferences can however be accommodated within the sustainable framework through continuous design.