Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

No description available.

Urban green spaces are put under high pressure due to increasing population density in cities. This problem will potentially accelerate where the densification in the cities continues. Consequently, this sets high requirements on the management, if the green spaces are to generate the benefits and values that are associated with greens spaces as urban parks. One way to increase these benefits and values could be to incorporate ecosystem services and indicators for ecosystem services in a multi-stakeholder management system. Is it possible that ecosystem service indicators could facilitate collaboration between stakeholders and thus improve the value of urban green space? This master thesis aimed to identify ecosystem service indicators for a green space and incorporate them in a multi-stakeholder management system. The study was made to clarify if indicators can facilitate collaboration between stakeholders and thus improve the management of an urban green space. In order to achieve that, the first step was to let the stakeholders express what they desired the green space to generate in terms of benefits and values. These expressed benefits and values were formulated into target variables which were linked with the ecosystem services that the green space was assessed to generate if the target variables are achieved. A literature study was conducted to identify applicable indicators for the chosen ecosystem services. These indicators were quantified and incorporated into an already existing management system. This management system performed as a framework and a fundament which was further developed to incorporate more functions as indicators and ecosystem services. The thesis resulted in two identified indicators for ten ecosystem services and the development of a multi-stakeholder management system. Identified indicators were birds and compliant seating. Birds were identified as an indicator because they indicated many of the same ecosystem services as the ones that are generated in the green space. These ecosystem services are linked with the benefits and values that are associated with the target variables. In addition, the birds were chosen because they were possible to quantify. Compliant seating was the second indicator, and it has the potential to function as a control indicator as it can be seen as a manifestation of the cultural ecosystem services generated at the green space. A multi-stakeholder management system was developed with the incorporation of indicators for ecosystem services. The developed management system aimed to facilitate the collaboration between stakeholders with the use of ecosystem service indicators. Taken together, the findings suggest a role for ecosystem service indicators in multi-stakeholder management plans to improve the value of green spaces. / Grönytor i städer är satt under hög press på grund av ökande befolkningstäthet vilket leder till att fler människor behöver dela på samma mängd urban grönyta. Detta fenomen ökar kraven på förvaltningen av grönytor då de behöver generera fler nyttigheter och mera värde. Ett sätt att öka dessa värden skulle kunna vara att använda sig av indikatorer för ekosystemtjänster inom ett förvaltningssystem där flera förvaltare verkar. Är det möjligt att indikatorer för ekosystemtjänster kan underlätta samarbetet mellan olika förvaltare och därigenom öka värdet av en grönyta?   Den här masteruppsatsen hade målet att identifiera indikatorer för ekosystemtjänster genererade av en grönyta och sedan inkorporera dem i en förvaltningsmetod som ökar samverkan mellan förvaltare. Studien syftade till att tydliggöra om användandet av ekosystemtjänstindikatorer kan underlätta samarbetet av mellan olika förvaltare för att förbättra förvaltningen av en grönyta. Det första steget för att åstadkomma detta var att låta förvaltarna uttrycka vilka värden och nyttigheter de vill att grönytan skulle skapa. Dessa värden och nyttigheter formulerades som målvariabler vilka länkades till de ekosystemtjänster som grönytan bedömdes generera. Genom en litteraturstudie identifierades indikatorer som kunde indikera de ekosystemtjänster som genererades vid grönytan. Indikatorerna kvantifierades och inkorporerades in i ett redan existerande förvaltningssystem.   Studien resulterade i två identifierade indikatorer och i utvecklandet av ett förvaltningssystem som underlättar samverkan genom användandet av indikatorer. Fåglar identifierade som en indikator på grund av att fåglar indikerade samma ekosystemtjänster som genereras på grönytan. Fåglar valdes också för att det var möjligt att kvantifiera fåglarna vid grönytan. Villkorlig sittplats var den andra indikatorn och den har möjligheten att fungera som en kontrollindikator eftersom den kan beskrivas som en manifestation av de ekosystemtjänster som genereras på grönytan. Sedan så utvecklas även ett förvaltningssystem där indikatorerna inkorporerades. Förvaltningssystemet hade målet att underlätta samverkan mellan de olika förvaltarna med hjälp av indikatorerna. Sammanfattningsvis så bedöms det att indikatorer för ekosystemtjänster har potentialen att användas i ett förvaltningssystem och därigenom kunna bidra till att öka värdet av grönytan.

The ongoing trend with urban infill often implicates a conflict with urban green areas, which becomes a problem when green areas in cities are declining and when biodiversity is threatened on a global scale. This case study investigates how green areas and existing biological values are prioritized in an area in Malmö where infill is taking place (Översiktsplan för del av Kirseberg). Specifically, planning process and dialogue, on detailed comprehensive planning level, between the municipality and the landowner is analysed and compared with the policy plan for the area. The methods used are semi-structured interviews combining qualitative and quantitative data.The results show that many of the planning policies regarding green areas are prioritized and considered. However, when it comes to preserving existing vegetation and biological values, these policy goals are prioritized lower than the other policies, which leads to postponed conservation measures. Arguments for planning green areas are about structural concerns and attractivity. Municipal planners are concerned about the low amount of green areas and they find that policies and the planning and building act for green areas give a poor support in the planning process.Vague policy goals for green areas make it difficult for planners to balance between the many policy goals they need to consider. Although the actors have common interests and two-sided compromises are done, profit and a high exploitation level are the priorities of the landowner,which leads to fewer green areas. Landownership therefore limits municipal influence to planfor public interests like green areas. Furthermore, the political focus on high exploitation is another reason for this. Insufficient and outdated policies and planning material are also concerns that affects the planning of green areas.Green areas and biological values are not prioritized enough on the detailed comprehensive planning level neither in the policies of the plan, in the planning process nor in other policies. To change this, both planning laws, policies and political will need to prioritize green areas higher. Many studies state that the planning and building act is insufficient for planning green areas that support ecosystem services on private properties. This seems to apply to this case study as well.

I stadens förändringsprocess, ständigt präglad av nya ideal, ska många intressen förenas och beaktas vid utformningen av skolgårdar. Med utgångspunkt i naturens betydelse för barns hälsa och utveckling undersöker denna studie två skolgårdar i Malmö utifrån tre perspektiv: skolgårdarnas utformning, högstadieelevers användning av och preferenser på skolgården samt planerarens prioriteringar och tillvägagångssätt vid utformningen av skolgårdsmiljöer. Syftet är, genom förståelse för hur dessa tre perspektiv kan förenas, öka kunskapen kring hur skolgårdarna kan planeras mer socialt och ekologiskt hållbart i den föränderliga staden. Detta undersöks med en mixad metod genom platsobservationer, enkätundersökningar och intervjuer. Empirin påvisar en relativt passiv inställning till skolgården bland eleverna, oberoende av skolgårdens storlek och mängd grönska samt att de överlag prioriterar social interaktion och mobilanvändande på rasterna. Tolkningen av det empiriska materialet utifrån teorin tyder på att det är grönskans kvalitet som påverkar elevernas intresse för att ta del av miljön. Genom intervjuerna framkom det att utformningen av ett grönt ramverk som erbjuder olika rumsligheter kan bidra till en mer jämlik, inkluderande och hållbar skolgårdsmiljö. Den ideala skolgårdsmiljön, som kan anses vara en där naturen företräds, speglar dock inte nödvändigtvis elevernas uppfattning av den ideala skolgården. Elevernas preferenser kan däremot få ta plats inom det hållbara ramverket, genom aktiv gestaltning. / Within the city's transformative process, constantly tinged by new ideals, different interests must be united and considered in the planning and design of school grounds. Based on the importance of nature for children's health and development, this study examines two school grounds in Malmö from three perspectives: the school grounds design and shape, the use and preferences of the students on the school grounds, and the planner´s priorities and proceedings in planning school ground environments. The purpose is, through an understanding of how these three perspectives can unite, to increase knowledge on how school grounds can be planned more socially and ecologically sustainable in the transformative city. This is investigated with a mixed method through site observations, surveys and interviews. The empirical evidence shows a relatively passive relation to the school ground among the students, regardless of the school grounds size and amount of greenery, and generally they prioritize social interaction and mobile phone use during breaks. The interpretation of the empirical material, based on the theory, indicates that it is the quality of the greenery that affects the student’s interest in using the environment. Through the interviews, it emerged that the design of a green framework that offers different spatialities can contribute to a more equal, inclusive and sustainable school ground. The ideal environment of the school ground, which can be considered one that is characterized by natural environments, does not necessarily reflect the student's ideal of it. The students' preferences can however be accommodated within the sustainable framework through continuous design.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits.  Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag!