Äldre som tar hand om sina närstående kan få avlastning genom anhörigstöd. Syftet med denna studie är att undersöka äldres erfarenhet av anhörigstöd i Umeå kommun. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sex intervjuer. Äldre tar ett stort ansvar för sina närstående och deras röst måste höras. Analysen har utgått ifrån ålderism, livsloppsperspektivet, tillbakadragningsteorin och aktivitetsteorin. Resultatet visar på att intervjupersonerna till största delen är nöjda med anhörigstöd. Individualiteten och flexibiliteteten i anhörigstöd är viktigt eftersom situationer, behov och önskemål är olika. Äldre ser bemötandet som väsentligt, personlig lämplighet, kontinuitet, uppföljning och tillmötesgående personal uppskattas. Utveckling kan behövas gällande information, samarbete, stöttning och annat boende. Dessa komponenter är avgörande för att motverka utmattning hos äldre anhöriga.

A lot of houses built during the Million Homes Programme are in need of major renovation. Today’s technology and materials are better than in the 60’s and 70’s. Both Swedish government and the European Union have set climate goals regarding energy consumption by 2020 and 2050. Achieving these goals would require better standards in buildings than the Building regulations demands, such as Umeå municipality’s construction requirements for new buildings. The report aims to investigate if a renovation of apartment buildings from the Million Homes Programme can reach Umeå municipality’s construction requirements. The goal is to create detail solutions which meet the energy demands. Three important components to reach the demands are U-values, thermal bridges and air tightness. Different constructions have been tested in these three areas by calculations with Isolerguiden Bygg 06, Isover Energi 3 and literature studies. The results of the calculations show that a lot of energy would be saved with a renovation of the building envelope, from 139 kWh/m2 to 42 kWh/m2. It’s possible to achieve sufficient U-values and reduce thermal bridges in all areas except the foundation. It should be possible to refurbish the foundation but it’s difficult to measure with the methods and tools available. With a major renovation it should be possible to make an old building as energy efficient and air tight as new constructions according to studies and experiments.

Det sociala arbetet med hemmasittande ungdomar är något som blivit mer aktuellt på agendan i samhället under de senaste åren. Det har satts upp mål i både på lokal och nationell nivå i Sverige, samt på EU-nivå. De verksamheter som finns i Umeå kommun har visat på goda resultat gällande stöd för unga att ta sig tillbaka till samhället och ett mer självständigt liv. Syftet med studien är att undersöka arbetet kring hemmasittande ungdomar i Umeå kommun med fokus på framgångsfaktorer. Under arbetet med kunskapsbakgrunden framkom det att hemmasittare är en grupp som det inte finns alltför utbredd kunskap om. Sveriges kommuner och de enskilda skolorna sköter själv arbetet med gruppen utifrån nationella riktlinjer som de upplever bristfälliga. Det finns även en skev bild av vilka bakomliggande orsaker fenomenet har. För att få reda på de framgångsfaktorer som finns i arbetet med målgruppen så har intervjuer med professionella gjorts. De intervjupersonerna är anställda på ”Våga Växa” och ”Hikikomori”, vilka är två dagliga verksamheter för hemmasittande ungdomar, samt ”Social lots” vilket är en resurs som finns till stöd för målgruppen på deras väg mot utveckling. Resultatet visar att, för att en insats ska få ett positivt utfall hos ungdomen så krävs det ett bra engagemang från den professionella. Det är viktigt att ha ett tålamod och att inte ge upp på ungdomen i första taget. Om ungdomen slutar komma till verksamheten så bör man som professionell ta kontakt och vara tillmötesgående inför ungdomens behov.

No description available.

No description available.

The purpose of this thesis is to present and analyze population developments within Umeå municipality during the period 1992 to 2012. The study also aims to discuss growth trends presented in previous papers to seek common factors and get a deeper understanding. Data for 1992, 2002 and 2012 on a sub area level supplied by Umeå municipality was used. The study shows a continued positive development across almost all sub areas, but a differing growth rate from centre to periphery, and also a diversified medium age among the inhabitants. While the city center continues to have the highest growth of population during the studied years, a recent trend seems to point to a growing popularity to settle in the outskirts of the municipality, primarily near the coast. / Syftet med denna uppsats är att presentera och analysera befolkningsutvecklingen inom Umeå kommun för tidsperioden 1992 till 2012. Studien syftar även på att diskutera befolkningstrender presenterade i tidigare studier för att hitta gemensamma faktorer och få en djupare uppfattning. Undersökningen bygger på kvantitativ data för nyckelkodsområden under åren 1992, 2002 och 2012 som erhölls från Umeå kommun. Undersökningen visar en fortsatt positiv utveckling över nästan alla nyckelkodsområden i kommunen, men en skiftande trend i tillväxttakt mellan kommunens center och periferi, samt en diversifierad medelålder bland befolkningen. Medan Umeå stad har den fortsatt högsta tillväxten under de studerade åren verkar en ny trend peka mot en ökad efterfrågan att bosätta sig vid utkanten av kommunen, primärt i närheten av kusten.

Uppsatsen belyser den aktuella emotionella arbetssituationen avseende yrkesverksamma socialsekreterare. Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet påverkar socialsekreterare som arbetar i Umeå Kommun. Vidare är syftet att undersöka om detta påverkar dem utanför arbetslivet. För att besvara syftet har studien utgått från följande forskningsfrågeställningarna:  Hur påverkas socialsekreterare emotionellt av sitt yrke, hur hanterar socialsekreterare emotionell börda på jobbet samt hur märker socialsekreteraren av sin yrkesroll utanför arbetslivet? Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där det empiriska materialet inhämtats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Urvalet består av yrkesverksamma socialsekreterare från Vuxenenheten samt Barn - och Ungdomsenheten, ett målinriktat urval som resulterade i snöbollsurval. Avgränsningen i urvalet avser socialsekreterare i Umeå Kommun. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera det empiriska materialet. Vidare för analys användes teori bestående av Affektteori och Emotionellt Arbete som teoretiska begrepp. Studiens resultat visar på olika faktorer som påverkar socialsekreteraren emotionellt. Resultatet visar att det emotionella arbetet synliggörs i klientrelationer, arbetsmiljön, individuella och kollektiva strategier samt effekter på socialsekreterarens privatliv. Betydelsen av professionalitet och gränssättning var väsentlig för hantering av det emotionella arbetet. Således påverkar det emotionella arbetet socialsekreteraren både psykiskt och fysiskt på arbetstid som utanför arbetstid. Resultatet visar således på att de är individuellt hur mottaglig man är för emotionell påverkan. Vidare framkom att det är oundvikligt att vara i kontakt med det emotionella inom verksamhetsfältet.  Den emotionella påverkan upplevdes som negativ men resultatet visar även på att det emotionella arbetet kan ha en positiv inverkan på arbetsuppgifter. Detta som ett redskap för socialsekreteraren att använda sig utav. Studiens slutsats visar på en tydlig parallell mellan emotionell påverkan och socialsekreterarens arbete som likväl styrks av presenterad forskning.

I denna uppsats i Ekonomisk Historia undersöks vad som var drivkrafterna och motiven bakom Umeå kommuns IT-satsningar som genomfördes på 1990-talet. Datorer och automatiserade lösningar etablerades och förändrade arbetsmarknaden redan på mitten av 1900-talet. Teknikutvecklingen gick framåt och på 1990-talet var tekniken tydligt integrerad i de kommunala verksamheterna bland annat i form av administrativa dataprogram. För att hantera behovet av data- och IT så fastslog Umeå kommun en ny ADB-policy 1990. Umeå kommun var tidiga med att sälja egenutvecklade datasystem och lösningar till andra kommuner och företag. ADBkontoret blev senare UKF-data och efter det ostrukturerades ännu en gång till Umeå kommuns IT-kontor . Fokus var från mitten på 1990-talet på att utveckla användningen av IT i kommunala verksamheterna. Anledningen till de kraftiga investeringarna i IT inom Umeå kommun var dels på grund av en hög tilltro till tekniken, men det fanns en uttrycklig målsättning att data- och IT skulle medföra effektivisering och ekonomiska fördelar. Stundtals fanns det även en viss övertro för data- och IT, något som vissa ansåg som vanligt för tidsperioden. Samtidigt blev det tydligt att tekniksatsningarna gav positiva effekter för Umeå kommun.

A Sustainable growth of Umeå city : with regards to the housing market All municipalities in Sweden have their own planning sector and are in charge of controlling and deciding how they want to develop the city. A crucial part of the municipality planning is involving ecologic, social and economic sustainable components to it. In the best of both worlds, all of them would balance each other and a sustainable municipality would be reached. This is extremely hard to reach in real life though, the planners must take in accountability the guidelines from the laws and political documents that is above their own opinions. One common factor a lot of scientist and planners have in common when it comes to achieving a sustainable city is through urban densification. The aim of this study is to examine Umeå municipality’s vision of sustainable growth of the Umeå city in comparison to the housing supply and the current housing market. How Umeå municipality is working against segregation in their urban planning will also be examined. The study will be answered through literature studying of scientific articles, government- and Umeå municipality documents. Statistics from SCB, Boverket and Umeå municipality will complement the data and show patterns in the urban structure of Umeå, which some of it will be compared to statistics about Sweden in general. The study shows differences between some districts in the municipality regarding socioeconomic and sociodemographic factors. The statistic shows that Umeå municipality has some work to do when it comes to segregation and cramped accommodation. But their vision of the city in regards of sustainable growth is showing through the statistics, for example in which districts they are building the most to achieve an urban densification and the mixed supply of tenure. The result implies that Umeå municipality is working and doing a good job achieving a sustainable growth of the city and are at the same time aware of some problems they want and need to fix.

There is a change in the perception of stormwater management. The purpose is to work towards Sustainable stormwater management that prevents flooding and ensure good water quality. The shift complies with the EU water framework directive that has influenced the Swedish way of working and planning. The aim of this thesis is to compare Umeå, and Uppsala municipalises development of stormwater management with a focus on how the shifts from traditional stormwater management system to sustainable stormwater management is progressing. The study is based upon a review of information from reports and websites of worth to compare the shift in stormwater management to see where the different obstacles lie. The complex nature of the urban stormwater management has affected how the guidelines for planning has developed. Therefore, the thesis looks at the shift in stormwater management but also the constraints of the development.