• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Regioner i Värmland : En studie av de värmländska kommunernas befokningsutveckling och näringslivsstruktur

Kåpe, Leif January 2005 (has links)
<p>Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser.</p><p>Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur.</p><p>Nedanstående frågor har ställts:</p><p>• Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram?</p><p>• Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner?</p><p>• Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats?</p><p>• Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur?</p><p>I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess.</p><p>Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv.</p><p>En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.</p>
2

Regioner i Värmland : En studie av de värmländska kommunernas befokningsutveckling och näringslivsstruktur

Kåpe, Leif January 2005 (has links)
Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser. Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur. Nedanstående frågor har ställts: • Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram? • Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner? • Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats? • Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur? I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess. Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv. En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.
3

Besökarnas upplevda trygghet i Karlstads Stadsträdgård : En fallstudie av faktorer som påverkar användningen och upplevelsen i Stadsträdgården / Visitors' perceived safety in Karlstad City Garden : A case study of factors that affect usage and experience in the City Park

Hama Saeed, Ajar, Larsson, Karl-Alvin January 2023 (has links)
This study investigates how people's perceived sense of safety affects their use of and feeling of safety when they are in a park. The chosen location for the case study research is Karlstad City Garden. Currently, Karlstad City Garden is underutilized and was described as unsafe in a survey conducted by the municipality of Karlstad in 2018 (Karlstad kommun 2019). The purpose of this study is to examine visitors' perceived feelings of safety when they are in Karlstad City Garden. The study will focus on four factors; lighting, lack of people, maintenance, and visibility to provide what effect they have on people when they visit a public place. Previous research, including the municipality's safety survey, identified these four factors as significant contributors to visitors' feelings of safety. This study aims to gain a better understanding of why visitors perceive themselves as safe or unsafe in the park and how these four factors influence their perceived sense of safety. To investigate visitors' experiences of the park, a questionnaire was distributed through social media, and QR codes were distributed in the park to reach a diverse range of respondents. Additionally, observations were conducted as part of the study, primarily to complement the questionnaire and strengthen the findings. The study findings revealed that the time of day and the four factors mentioned above influenced visitors' perceived sense of safety in the park. During the day, more people were present, which made visitors feel safer. In the evening, the park was largely empty, and there were few visitors. The feelings of safety during this time could be attributed to the low population in the park, inadequate lighting in most areas, and reduced visibility during the evening. The poor visibility and lighting could be a result of insufficient maintenance, particularly in the densely vegetated southern part of the park. As a result, many people may have avoided visiting the park in the evening due to feeling unsafe.
4

En mobilapplikation som presenterar hur fullt det är på Uppsalas studentnationer

Bergman, Ida, Bevemyr, Lisa, Kadir, Avin, Lorentzen, Beatrice January 2020 (has links)
Uppsala's student life largely consists of the student nations. The student nations are required to count the number of guests due to fire safety and to meet the regulations from the Public Health Agency of Sweden concerning the current pandemic. This report presents how a mobile application that shows if the student nations are calm, active, crowded, or full was created. The students in Uppsala can use the application to aid the decision of where they want to go, and the nations can use it to count the number of guests. By using this application, the nations are encouraged to keep track of the number of guests continuously and therefore contribute to a more safe environment in the student life of Uppsala. The vision for the application is to be reliable, user friendly, and have a quick response time. This was evaluated through several user experience metrics. During the performed user tests it came to our attention that the application was overall easy to use, had good functionality and that the user interface was minimalistic as well as appealing. However, some of the initial specifications of requirements were not fulfilled, and it appeared that some aspects of the application called for improvements to fulfill these requirements. / Uppsalas studentliv består till stor del av studentnationer. Nationer är skyldiga att veta hur många gäster som befinner sig i deras lokaler på grund av brandsäkerhet och för att följa Folkhälsomyndighetens föreskrifter angående den nuvarande pandemin. Den här rapporten presenterar hur en mobilapplikation skapades som visar om det är lugnt, aktivt, trångt eller fullt på studentnationerna. Uppsalas studenter kan använda applikationen för att underlätta i beslutet om var de vill gå, och nationerna kan använda den för att räkna antalet gäster. När nationerna använder applikationen uppmanas de att hålla koll på antalet besökare kontinuerligt och på så sätt bidra till en säkrare tillvaro för studenter i Uppsala. Visionen är att applikationen ska upplevas som pålitlig, användarvänlig och ha snabb responstid. Detta utvärderades genom användbarhetstester. Under dessa uppmärksammades det att applikationen totalt sett var enkel att använda, hade god funktionalitet och att användargränssnittet var minimalistiskt samt tilltalande. En del av de ursprungliga krav som sattes upp uppfylldes däremot inte, och vissa aspekter av applikationen kräver förbättringar för att uppfylla dessa krav.

Page generated in 0.2848 seconds