<p>Att släktforska idag handlar inte bara om att leta runt i gamla arkiv eller kyrkoböcker. Idag erbjuds en rad olika möjligheter för dem som släktforskar. Idag behöver inte en intresserad person vara någon expert på släktforskning utan även personer utan erfarenhet av släktforskning kan prova på detta. Detta görs möjligt tack vare den nya teknik som finns då främst de webbsidor som erbjuder möjligheten att söka i flera stora arkiv på ett enkelt sätt, och direkt framför sin egen dator hemma. Även för dem som fortfarande föredrar att leta på det gamla sättet finns idag program till datorer som underlättar arbetet betydligt. Dock är det inte många som har något stöd för nätverk vilket ger problem då större föreningar som har flera användare som jobbar med t.ex. släktträd samtidigt. Det skulle därför underlätta betydligt om ett sådant program fanns där användarna kunde koppla upp sig mot en gemensam databas och arbeta samtidigt med samma släktträd utan att behöva vänta på någon annan skall bli klar med sitt arbete.</p><p>Denna rapport beskriver det arbete som utförts på Emigrantregistret i Karlstad under våren 2008, där uppgiften var att skapa en prototyp för ett webbaserat system för konstruktion av släktträd. Syftet med applikationen är att effektivisera det arbete som utförs på Emigrantregistret, och även i framtiden kunna ge möjligheten att lansera materialet för allmänheten via Internet i någon form av betalningstjänst.</p> / <p>Today’s genealogy research reaches beyond the old archives and church records. There are several convenient methods available to those keen on investigating their ancestry. You need not be a genealogy expert with years of experience to start tracing your roots. Modern and often web-based technology lets you search through multiple voluminous archives at once, in your own home. Those who still prefer the old-fashioned method of research will be also be aided by computer software that helps lighten their workload. Unfortunately, many of these programs were intended for a single user, and come without network support, which can be troublesome if you wish to share your tree with others, as in the case with many companies where several people are working on the same family tree. A network-based family tree would allow the users to connect to a database and work in the same application without having to wait for someone else to finish.</p><p>This report describes the work done at Emigrantregistret / Kinship Center in Karlstad during the spring of 2008, where we were assigned to create a prototype for web-based family tree construction. The application aims to make Emigrantregistret / Kinship Center’s work more efficient and provide a method for introducing the material to the public via the Internet as a subscription service.</p>

<p>The county council of Värmland is taking part in a larger project which in general consists of surveying malign melanoma within different families. Counties in Sweden are following-up on patients suffering from malign melanoma, which is likely to have inheritable causes. When a suspected heritable malign melanoma is found an investigation is started. A pedigree is drawn, describing the propositus’ family.</p><p>Every individual in the pedigree is represented by a symbol. The appearance of this symbol is determined by: unhealthy/healthy, diseased/alive, man/woman. When the individuals have been identified and the according symbols drawn, the symbols are connected by lines representing kinship.</p><p>Today the pedigrees are drawn by hand using pen and paper. This is a time consuming task and the appearance differ depending on who is drawing the pedigree.</p><p>The result of our problem-analysis is a graphical software tool. On a drawing area the user may draw the symbols on predefined locations. The tool also allows for symbols to be connected with lines. Symbols are connected through selecting a start-symbol and an end-symbol.</p>

The county council of Värmland is taking part in a larger project which in general consists of surveying malign melanoma within different families. Counties in Sweden are following-up on patients suffering from malign melanoma, which is likely to have inheritable causes. When a suspected heritable malign melanoma is found an investigation is started. A pedigree is drawn, describing the propositus’ family. Every individual in the pedigree is represented by a symbol. The appearance of this symbol is determined by: unhealthy/healthy, diseased/alive, man/woman. When the individuals have been identified and the according symbols drawn, the symbols are connected by lines representing kinship. Today the pedigrees are drawn by hand using pen and paper. This is a time consuming task and the appearance differ depending on who is drawing the pedigree. The result of our problem-analysis is a graphical software tool. On a drawing area the user may draw the symbols on predefined locations. The tool also allows for symbols to be connected with lines. Symbols are connected through selecting a start-symbol and an end-symbol.

Att släktforska idag handlar inte bara om att leta runt i gamla arkiv eller kyrkoböcker. Idag erbjuds en rad olika möjligheter för dem som släktforskar. Idag behöver inte en intresserad person vara någon expert på släktforskning utan även personer utan erfarenhet av släktforskning kan prova på detta. Detta görs möjligt tack vare den nya teknik som finns då främst de webbsidor som erbjuder möjligheten att söka i flera stora arkiv på ett enkelt sätt, och direkt framför sin egen dator hemma. Även för dem som fortfarande föredrar att leta på det gamla sättet finns idag program till datorer som underlättar arbetet betydligt. Dock är det inte många som har något stöd för nätverk vilket ger problem då större föreningar som har flera användare som jobbar med t.ex. släktträd samtidigt. Det skulle därför underlätta betydligt om ett sådant program fanns där användarna kunde koppla upp sig mot en gemensam databas och arbeta samtidigt med samma släktträd utan att behöva vänta på någon annan skall bli klar med sitt arbete. Denna rapport beskriver det arbete som utförts på Emigrantregistret i Karlstad under våren 2008, där uppgiften var att skapa en prototyp för ett webbaserat system för konstruktion av släktträd. Syftet med applikationen är att effektivisera det arbete som utförs på Emigrantregistret, och även i framtiden kunna ge möjligheten att lansera materialet för allmänheten via Internet i någon form av betalningstjänst. / Today’s genealogy research reaches beyond the old archives and church records. There are several convenient methods available to those keen on investigating their ancestry. You need not be a genealogy expert with years of experience to start tracing your roots. Modern and often web-based technology lets you search through multiple voluminous archives at once, in your own home. Those who still prefer the old-fashioned method of research will be also be aided by computer software that helps lighten their workload. Unfortunately, many of these programs were intended for a single user, and come without network support, which can be troublesome if you wish to share your tree with others, as in the case with many companies where several people are working on the same family tree. A network-based family tree would allow the users to connect to a database and work in the same application without having to wait for someone else to finish. This report describes the work done at Emigrantregistret / Kinship Center in Karlstad during the spring of 2008, where we were assigned to create a prototype for web-based family tree construction. The application aims to make Emigrantregistret / Kinship Center’s work more efficient and provide a method for introducing the material to the public via the Internet as a subscription service.

<p>Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser.</p><p>Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur.</p><p>Nedanstående frågor har ställts:</p><p>• Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram?</p><p>• Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner?</p><p>• Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats?</p><p>• Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur?</p><p>I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess.</p><p>Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv.</p><p>En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.</p>

Arbetet utgår från Värmland men med fokus på länets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att Värmland inte givet är ett enhetligt och homogent Värmland. Det består istället av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande näringsliv, ett Regionernas Värmland. – En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ”arv och miljö” har utgjort och utgör tungt vägande faktorer för möjligheterna att utvecklas. I denna tanke ligger bl.a. att näringslivsstrukturen formats under lång tid, i samklang med områdets traditioner och kultur samt de naturgivna förutsättningarna, som läge och naturresurser. Arbetets syfte är dels att ge en bakgrund till hur de nu sexton kommunerna i Värmland vuxit fram, dels att visa deras utveckling av folkmängd och näringsliv, samt att utröna om de kan grupperas i regioner efter olikheter i befolkningsutveckling och näringslivsstruktur. Nedanstående frågor har ställts: • Hur har de nuvarande sexton värmländska kommunerna vuxit fram? • Hur har befolkningsutvecklingen sett ut för dessa sexton kommuner? • Hur har de sexton kommunernas näringslivsstruktur förändrats? • Hur kan en regionindelning av Värmland se ut utifrån befolkningsutveckling och näringslivsstruktur? I arbetet har de nuvarande kommunernas territoriella yta ”konstanthållits” tillbaka till 1860-talet, då begreppet kommun först dök upp som officiellt administrativt begrepp. Därigenom påverkas inte svaren på frågorna av att en mängd administrativa territoriella förändringar skett sedan dess. Svaret på den första frågan har getts genom ett ”släktträd”, medan befolkningsutveckling samt näringslivets struktur och förändring har beskrivits i såväl diagram som tabeller, baserade på befolkningsstatistik respektive yrkes- eller sysselsättningsstatistik. Tidsperioden sträcker sig tillbaka till 1860-talet vad gäller kommunernas framväxt och folkmängdsuppgifter, och till 1930-talet för näringslivsuppgifterna. Anknytningar till tidigare forskning har också gjorts för att få en viss uppfattning om hur näringslivet tidigare sett ut i skilda delar av länet. – Ur annan forskning har även lyfts fram faktorer som påverkar kommuners befolkningsutveckling och näringsliv. – Svaret på den fjärde frågan har getts dels genom att visa regionala indelningar av Värmland ur andras arbeten, dels genom egna regionala indelningar, huvudsakligen baserade på en enkel kvantitativt inriktad analys av statistiskt material över folkmängd och näringsliv. En slutsats har blivit att Värmland mycket väl kan delas in i olika regioner vad gäller såväl befolkningsutveckling som näringslivsstruktur. – Därmed menar jag att man utifrån vad som framkommit i föreliggande arbete mycket väl kan tala om skilda regioner i länet, alltså ett antal Regioner i Värmland.