Genom en fallstudie av planeringsverktyget grönytefaktorn undersöks i denna masteruppsats offentliga och privata aktörers samverkan och strategier i arbetet för mer miljövänliga städer. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med olika aktörer som arbetat med grönytefaktorn samt analys av styrdokument. De teorier som används för att förstå samverkan runt planeringsverktyget är Bulkeley och Kerns teori om styrning, Hrelja et al samt Youngs perspektiv på samverkan och de Certeaus begreppspar strategi och taktik. Resultatet visar att planeringsverktyget kräver en genomgående samverkan i hela planprocessen och att offentliga aktörer behöver hitta nya sätt att kombinera styrande genom auktoritet med dialog och förhandlade överenskommelser. Genom att studera planeringsverktygets implementeringsprocess uppstår nya kunskaper om dess operationella svårigheter och insikter om att det i ett planeringslandskap med en mängd olika privata och offentliga aktörer krävs kontinuerliga kombinationer av styrning och samverkan, exempelvis möjliggörande, tillhandahållande och stegvist förtroendebyggande. Det krävs även en delad förståelse hos de inblandade aktörerna om hur och varför planeringsverktyget ska användas.

Syftet med detta examensarbete är att analysera och värdera hur befintlig vägledning och metoder för värdering av ekosystemtjänster kan nyttjas för att synliggöra och öka hänsynstagandet till ekosystemtjänster inom byggbranschen vid planering av byggprojekt. I projektet har Riksbyggens arbete med värdering av ekosystemtjänster använts som fallstudie. Som grund för arbetet har en litteraturstudie genomförts som innefattar ett urval vägledningar och metoder för värdering av ekosystemtjänster. Riksbyggens eget ekosystemtjänstverktyg och grönytefaktor har utretts genom intervjuer, framtagning av en användarprofil och observation av användning av ekosystemtjänstverktyg. Utifrån det materialet har viktiga aspekter för värdering av ekosystemtjänster i byggbranschen och individuella byggprojekt identifierats. Riksbyggens verktyg har sedan utvärderats utifrån dessa aspekter. Vid intervjuer och observationer kartlades även problemområden och utvecklingsmöjligheter för Riksbyggens verktyg. Utifrån den insamlade informationen togs förbättringsförslag fram. Riksbyggens egen grönytefaktor utvärderades med hjälp av tidigare utvärderingar av liknande faktorer och jämförelse med ekosystemtjänstverktygets funktion. Resultatet visar att gemensamt för de flesta metoder för värdering av ekosystemtjänster i urbana områden är kravet på tydliga mål och avgränsningar, något som Riksbyggens verktyg uppfyller. Att anpassa metodval efter målet med analysen och att anpassa kvaliteten på indata efter mål, metodval och avgränsningar återkommer som ett krav. I detta fall har Riksbyggen en metod som är väl anpassad efter deras mål med analysen och de avgränsningar de har satt för arbetet med ekosystemtjänster. Kraven på underlaget som används vid analyserna är dock oklara och detta står i kontrast till precisionen på resultatet av analysen. Intressenters åsikter tas ofta upp i vägledningar som en viktig aspekt för analysen, vilket inte finns med i någon större utsträckning i Riksbyggens arbete. Det är också viktigt att titta på olika tidsperspektiv vad gäller tjänsters förekomst och påverkan. Tidsperspektivet i Riksbyggens verktyg är i vissa fall otydliga, något som försvårar analysen. I slutskedet är genomförandet av åtgärder en stor del av arbetet, vilket ställer krav på att uppföljning och utvärdering av arbetet genomförs kontinuerligt. Riksbyggen har i dagsläget stora brister i implementeringen av verktygets resultat. Det finns inga rutiner för uppföljning under arbetets gång eller planer för utvärdering av arbetet med verktyget. Resultaten visar även att grönytefaktorn inte ger nämnvärd inverkan på bevarandet av biologisk mångfald. Vidare finns få kopplingar mellan grönytefaktorn och de ekosystemtjänster som pekats ut som viktiga i urbana områden. Grönytefaktorn innehåller heller ingen reglering för diversitet mellan funktioner och ytor. Detta medför att grönytefaktorn inte kan antas ge någon större inverkan på bevarandet av ekosystemtjänster vid byggprojekt. / The purpose of this study was to analyze and evaluate how existing guidance and investigations on ecosystem services can be used to highlight and increase awareness of ecosystem services in the construction industry, during the planning and execution of construction projects. In the project Riksbyggen’s process for evaluating ecosystem services was used as a case study. A literature study was carried out that included a selection of guides and methodologies for evaluating ecosystem services. Riksbyggen’s tool and biotope area factor were described using interviews, a user profile and by observing the use of the ecosystem service tool. Based on this, important aspects connected to the evaluation of ecosystem services in the construction industry and individual construction projects were identified. These aspects were used to evaluate Riksbyggen’s tool. During the interviews and observations areas of concern and possibilities for development of the tool where identified and improvements were suggested for Riksbyggen’s tool. The biotope area factor was evaluated with the help of previous evaluations and comparison with the ecosystem service tool's function. One aspect that is common to most methods for valuing ecosystem services in urban areas is the need for clear goals and limitations - a need which Riksbyggen has met. The importance of adapting the method and quality of the input data after the goals and limitations is apparent. In this case Riksbyggen’s method is well adapted to their goals and limitations, but a clear demand for specific input data does not exist. The opinion of stakeholders is often pointed out as an important aspect, an aspect that Riksbyggen does not include to any large extent. The importance of looking at ecosystem services in different time frames is repeatedly pointed out. The time frame in Riksbyggen’s tool is in some cases unclear, which complicates the analysis. The final important stage is the implementation of measures to protect or recreate ecosystem services. This also requires continuous feedback and evaluation of the work. Riksbyggen has no routines for implementation of the results of their analysis, and there are no procedures for feedback during the process or evaluation after the conclusion of a project. The results also show that the biotope area factor does not give significant impact on the preservation of biodiversity. There are very few connections between the biotope area factor and ecosystem services that are said to be important in urban areas. Furthermore, the biotope area factor does not contain mechanisms for regulating diversity between functions and surfaces. This means that the biotope area factor cannot be said to have any real impact on the preservation of ecosystem services in construction projects.

I samband med en tätare stad riskerar människors tillvaro försämras i anknytning till en brist på tillgång till naturen och dess ekosystemtjänster. Grönytor har en positiv effekt på människors hälsa och kan reglera olika aspekter av miljön, t.ex. temperatur och vattenavrinning. Det krävs därför att hänsyn tas till grönska vid exploatering vilket kan göras med hjälp av grönytefaktor. Grönytefaktor är ett verktyg som används inom planering för att säkerställa att grönska implementeras i ny- och ombyggnadsprojekt. Med hjälp av grönytefaktor kategoriseras olika typer av gröna element vilka får ett värde som speglar hur mycket de bidrar till ekosystemtjänster samt livsmiljön för människor, djur och växter i området. Den slutgiltiga faktorn representerar förhållandet mellan vad som kallas eko-effektiv yta och områdets totala area. När verktyget implementeras vid exploatering bestäms ett målvärde, d.v.s. en minsta tillåtna grönytefaktor, som området måste uppnå. Grönytefaktorn skapades i Berlin men det är ett relativt nytt planeringsverktyg i Sverige och endast Sammanfattning en bråkdel av landets kommuner har använt det. Både Malmö och Stockholm har skapat unika grönytefaktormodeller vilka har en tydlig tendens att bli mer komplicerade än modellen de tagit inspiration från. Att grönytefaktormodellerna blir alltmer komplexa medför risker för att verktyget tar lång tid att använda och kräver mer resurser än nödvändigt. Detta arbete har därför som mål att undersöka möjligheterna att skapa en förenklad grönytefaktormodell som inte kräver mycket resurser i varken tid eller pengar. Utöver detta bör modellen vara dels generellt utformad, så att den kan användas i alla kommuner, dels ska den även vara lättanvänd för att locka nya kommuner till att pröva på verktyget. Berlin, Malmö och Stockholms grönytefaktormodeller samt dess tillhörande kalkyler analyseras och jämförs i detta arbete dels genom en fallstudie på fem områden i Karlskrona, där områdenas olika grönytor mäts samt räknas på, och dels genom en analys av deras textdokument. Baserat på analyser av mätningarna och dokumenten tas ett antal riktlinjer fram för att i framtiden bidra till en lättanvänd och mer generell grönytefaktormodell.

Idag sker ett samspel mellan alla levande organismer, växter och djur som gör det möjligt att våra levnadsbehov kan tillgodoses. Vid nybyggnation av hus är det många som inte tänker på att man kan anpassa villatomten så att den bidrar till en mindre klimatpåverkan. En villaträdgård där hänsyn tagits till ekosystemtjänster kan t.ex. bestå av växtlighet som hjälper bin att pollinera grödor, växter som ger syre samt träd och buskar som reglerar temperaturen. Det är därför intressant hur ekosystemtjänster fungerar i en mindre skala och vad småhusföretag kan göra för att bidra till en klimatsmart villaträdgård och därav öka den biologiska mångfalden.  Naturvårdsverket vill öka medvetenheten om hur beroende vi människor är av biologisk mångfald, naturen och fungerande ekosystem för växter, djur och människor. Med en ökad kunskap om de ekosystemtjänster som finns idag växer förståelsen som hjälper till att bevara biologisk mångfald samt skapa ett större engagemang för ett hållbart sätt att leva.  Syftet är att undersöka hur en villatomt kan anpassas för att bidra till en mer klimatsmart trädgård med hjälp av ekosystemtjänster. Syftet är inte undersöka VillaZero utan hela tomten där flera perspektiv vägs in för att en familj ska kunna göra skillnad för ekosystemtjänster jämfört mot ett mer traditionellt sätt. Målsättningen med arbetet är att komma fram till ett förslag hur man kan utforma en villatomt som gynnar de ekosystemtjänster som finns i dagsläget. Skillnaden blir påverkbar om flera i ett villaområde eller samhälle väljer denna lösning, där det finns en genomtänkt tanke över helheten.  Studien visade att att det finns goda möjligheter att utforma sin trädgård för att gynna de ekosystemtjänster som finns. Med hjälp av t.ex växthus, pallkragar, en damm och grönska ökar de stödjande, kulturella, reglerande och försörjande ekosystemtjänsterna. Tomten har med hjälp av en mall från Stockholm Stad lyckas uppnå en högre grönytefaktor efter utformning av tomt än innan vilket gör att tomten blir mer ekoeffektiv. / Today, there is an interplay between all living organisms, plants and animals that makes it possible for our living needs to be met. When building a new house, many people do not think that it is possible to adapt the residential plot so that it contributes to a smaller climate impact. A villa garden where ecosystem services have been taken into account can e.g. consist of vegetation that helps bees pollinate crops, plants that provide oxygen as well as trees and shrubs that regulate temperature. It is therefore interesting how ecosystem services work on a smaller scale and what single-family homes can do to contribute to a climate-smart home garden and thereby increase biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency wants to increase awareness of how dependent we humans are on biodiversity, nature and functioning ecosystems for plants, animals and humans. With an increased knowledge of the ecosystem services that exist today, the understanding that helps to preserve biological diversity and create a greater commitment to a sustainable way of life grows. The purpose is to investigate how a residential plot can be adapted to contribute to a more climate-smart garden with the help of ecosystem services. The purpose is not to investigate VillaZero but the whole plot where several perspectives are weighed in so that a family can make a difference for ecosystem services compared to a more traditional way. The aim of the work is to come up with a proposal on how to design a residential plot that benefits the ecosystem services that currently exist. The difference will be noticeable if several people in a residential area or community choose this solution, where there is a well-thought-out idea of ​​the whole. The study showed that there are good opportunities to design their garden to benefit the ecosystem services that exist. With the help of, for example, greenhouses, pallet collars, a pond and greenery, the supportive, cultural, regulatory and livelihood ecosystem services are increasing. With the help of a template from the City of Stockholm, the site has succeeded in achieving a higher green area factor after the design of the site than before, which makes the site more eco-efficient.

Detta kandidatarbete behandlar ekologisk hållbarhet i stadsmiljöer. Flera projekt i Sverige har använt certifieringssystemet, citylab för att uppnå ekologisk hållbarhet. I studien behandlas två projekt, Masthuggskajen och Barkarbystaden tre. Flera likheter och skillnader i arbetet med ekologisk hållbarhet synliggörs. Det handlar exempelvis om hur projekten hanterar målkonflikter och synergier.  I undersökningen behandlas biologisk mångfald, ekosystemtjänster och grönytefaktorn, genom en avgränsning av ekologisk hållbarhet. Detta är begrepp som också används i citylab. Det finns därmed möjlighet att jämföra hur projekten hanterar de ekologiska aspekterna i förhållande till citylab.  Studien utgår ifrån modellerna The Doughnut och Planetary boundaries research, som utgör det teoretiska perspektivet. Modellerna synliggör jordens ekologiska gränser, som tillsammans bildar ett ekologiskt tak.

Det råder idag en stor brist på information angående utvecklingen för gröna tak i Stockholms stad. Eftersom gröna tak har en stor potential att stödja stadens dagvattensystem, bidra till en ökad biologisk mångfald, minska buller samt förbättra luftkvalitet innebär att gröna tak stark kan kopplas till två av Sveriges miljömål nämligen god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. På grund av denna potential vore det ofördelaktigt om gröna tak inte används fullt ut.  En inventering av gröna tak med hjälp av flygfoton har gjorts på en del av södra Stockholms stad för att avgöra hur mycket gröna tak som byggts de senaste nio åren jämfört med tidigare år. Området valdes på grund av stor åldersvariation i bebyggelsen för att kunna representera Stockholms stad som helhet bättre. Det har också genomförts 3 intervjuer, dels med representanter för Stockholms stad och dels från byggsektorn. Syftet med intervjuerna var att undersöka om det skett en ökning i byggandet samt orsaker till detta. Resultaten av inventeringen visar att det byggts lika många gröna tak de senaste nio åren som de byggts alla tidigare år i området. Intervjuerna visar på att det har skett en ökning av mängden byggda tak och att en av orsakerna till denna ökning har varit introduktionen av grönytefaktorn. Detta kan dock inte styrkas med någon befintligdata då sådan saknas för Stockholms stad som helhet. Utvecklingen för gröna tak utifrån denna studie framgår vara positiv dock för att helt kunna säkerställa gröna taks utveckling i Stockholm rekommenderas det att en mer utförlig inventering av hela Stockholms stads bestånd av gröna tak görs. / There is currently a great lack of information regarding the development of green roofs in Stockholm. Since green roofs have big potential to support the city's storm water system, contribute to increased biodiversity, reduce noise and improve air quality, green roofs can be strongly linked to two of Sweden's environmental goals, namely a good built environment and a rich plant and animal life. Because of this potential, it would be disadvantageous if green roofs were not fully used. An inventory of green roofs using aerial photos have been taken on a part of southern Stockholm to determine how much green roofs have been built over the past nine years compared to previous years. The area was chosen because of the large age variation in the buildings in order to better represent the city of Stockholm as a whole. There have also been 3 interviews conducted with representatives of the City of Stockholm and representatives from the construction sector. The purpose of the interviews was to investigate whether there has been an increase in construction and reasons for this. The results of the inventory show that as many green roofs have been built in the last nine years as has been built in the area all the previous years. The interviews show that there has been an increase in the amount of built roofs and that one of the reasons for this increase has been the introduction of the green area factor. However, this cannot be substantiated by any existing data, as such is missing for the City of Stockholm as a whole. The development for green roofs based on this study appears to be positive, however, in order to fully ensure the development of green roofs in Stockholm, it is recommended that a more detailed inventory of the entire Stockholm city stock of green roofs be made.

Världen möter klimatförändringar i allt snabbare takt och Sverige är inget undantag. Detta leder till ökade temperaturer, kraftigare skyfall och mer luftföroreningar, samtidigt som urbaniseringen ökar med allt större befolkning i städerna. Den stora befolkningsökningen i staden leder till att grönskan minskar vilket kan vara förödande för mänskligheten. Grönska påverkar människan positivt genom att sänka blodtrycket, förbättra den psykiska och fysiska hälsan men även till att motverka demens. Författarna har uppmärksammat en ökning av vertikala skogar som en möjlig lösning på denna fråga, men att de inte har nått Sverige. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vad som motiverar den svenska byggindustrin till att uppföra byggnadskonstruktioner med vertikala skogar. Datainsamling har gjorts med en kvalitativ metod där intervjuer har utförts med sju förvaltare inom byggbranschen. Studien konstaterade att begreppet vertikal skog inte är etablerat i Sverige och därmed kan ses som ett outforskat ämne. För att begreppet ska bli känt och konstruktionslösningarna ska komma till Sverige behöver förvaltarna mer information som, enligt studien, kunde brytas ner i tre teman. De tre teman som var utmärkande bland samtliga respondenterna var att mer kunskap behövs inom området, en efterfrågan hos konsumenten och kommunalt engagemang. I diskussionen presenteras sambandet mellan vertikala skogar och de tre dimensionerna av hållbarhet, den ekologiska, ekonomiska och sociala. Slutsatsen var att marknaden hade gynnats av ett pilotprojekt som visar möjliga konstruktionslösningar och den positiva klimatpåverkan. / The world is facing climate change at an accelerating pace and Sweden is no exception. This leads to increased temperatures, heavy rainfalls, and higher levels of air pollution. At the same time urbanization is increasing with a greater population in cities. The increasing population in cities leads to a reduction of greenery, which could be devastating for humanity. Greenery has a positive impact on people by lowering blood pressure, improving mental and physical health, but also to prevent dementia. The authors of this paper have recognized an increase in vertical forests as a possible solution to this issue. However, there has been little or no interest within Sweden. Therefore, the aim of the study is to investigate what motivates the Swedish constructing industry to build vertical forests. Data collection has been done using a qualitative method where interviews have been conducted with seven property managers. The study concluded that the concept vertical forest is not established in Sweden and can therefore be seen as an unexplored topic. For the concept and construction to establish in Sweden, the building management companies need more information that could be summarized into three themes. The three themes that where distinctive among the respondents were that more knowledge is needed in the field, costumer demand and involvement of the state. The discussion presents the link between the vertical forests and the three dimensions of sustainability, the environmental, economic, and social. The paper concludes that the market would benefit from a pilot project to show possible design solutions and the positive climate effect.

Detta examensarbete i samhällsbyggnadsteknik undersöker och jämför planeringsprocesser vid markanvisning, för att utforska hur kommuner arbetar vid utvecklingen av hållbara stadsdelar. Vidare syftar arbetat till att undersöka hur grönstruktur främjar en hållbar stadsutveckling vid exploatering av kommunal ägd mark. Studien utforskar även arbetet med grönytefaktorn som planeringsverktyg för att uppnå grönare städer. Studien är av fallstudiedesign där fallet är Malmö stad och två utvalda hållbara stadsdelar utgör två analysenheter. Stadsdelarna är Norra Sorgenfri och Sege park i Malmö stad. En litteraturgenomgång har genomförts för att få en större inblick i det aktuella forskningsområdet. Därefter har en fallstudie av Malmö stad och de två fallstudieenheterna utförts. Innehållsanalys har använts som metod för att granska och analysera planer och dokument som rör planeringen av hållbara stadsdelar i Malmö stad. Studiens resultat visar på att en strategisk planering och en bra samverkan av stadens alla planer och dokument underlättar i planeringsprocessen likväl som en tyngdvikt vid dialogform, både vad gäller dialog över olika kommunala enheter, olika aktörer inom samhällsbyggnad samt medborgardialog och byggherredialog. Det framgår även att planera för grönstruktur kan vara utmanande, framför allt i den täta staden, där grönytefaktorn är ett effektivt planeringsverktyg. / This study is a bachelor thesis in construction and urban planning that investigate and compares planning processes in land allocation to explore how municipalities working with development of sustainable urban planning. Furthermore, this study aims to investigate how green infrastructures supports sustainable urban development when explode land owned by municipality. The study also explores the use of the green area index tool as a planning tool to achieve greener sustainable cities. The study is a case study design, the case is the city of Malmö and two case study units consisting of the Norra Sorgenfri and Sege Park districts. To gain a greater insight into the current research area the rapport begins with a literature study. The rapport continues with the case study of Malmö city and the two case study units. A content analysis has been used as a method to review and analyze plans and documents relating to the sustainable urban planning in the city of Malmö. The study's results show that strategic planning and a good collaboration of all the city's plans and documents smooth the planning process as well as the impact of dialogue. Both in terms of dialogue across different municipal units, people working in the field of sustainable urban development as well as citizen dialogue and developer dialogue. It also appears that planning for green infrastructure can be challenging. Especially in dense cities, where the green area index tool can be an effective planning tool.

Ett mycket högexploaterat förslag utformas där en egen identitet skapas åt Arenastaden i Växjö. Solens gång, bullerkällor, brandrisker, kulturhistoriska värden och många mål i kommunens visionsbild för Arenastaden väger in vid utformning av förslaget. Förslagets nya upplevelsevärden och andra kvalitéer analyseras med hjälp av en solstudie, bullerkällsundersökning och analysmetod av Kevin Lynch. Projektuppgiften är baserad på att en mycket hög exploatering drar ner på områdets upplevelsevärden. Då analysens resultat föll annorlunda erhölls ett annat resultat – metoden; att bygga på höjden besparar grönytor och de värden som mäts vid en Lynchanalys.

Denna rapport tar avstamp i forskning om resiliens och ekosystemtjänster. Vidare syftar studien till att framställa en grundläggande grönytefaktor-modell för att främja resiliens genom att undersöka vilka grönytefaktorer som ska finnas med. För att besvara frågeställningen: Vilka grönytefaktorer ska finnas med i den grundläggande modellen för att främja högre resiliens i staden?tillämpas de kvalitativa metoderna innehållsanalys och fokusgrupp. Innehållsanalysen innefattar en tematisk analys över Stockholm, Göteborg och Malmös befintliga grönytefaktor-modeller och fokusgruppen består av tjänstemän från Norrköpings kommun. Det empiriska materialet kopplas till det teoretiska ramverket om resiliens och mynnar ut i en framställd grundläggande grönytefaktor-modell som utgår från de tre perspektiven: sociala värden, biologisk mångfald och klimatanpassning. De grönytefaktorer som resultatet av rapporten visat bidrar till högre resiliens och som integrerats i den framtagna grundläggande modellen är: genomsläppliga ytor, gröna markytor, träd, nya träd, bevarade träd, buskar, gröna tak, gröna väggar, dammar, vattendrag och diversitet i grönska. / This report aims to examine what a fundamental biotope area factor (BAF) should contain to support resilience in urban areas based on scientifical studies on resilience and ecosystem services. To be able to address this issue the qualitative methods content analysis and focus group have been used. The content analysis consists of three existing municipal BAF-models from Stockholm, Gothenburg and Malmö. The result of the focus group is based on the experience and knowledge of five officials at the municipality of Norrköping planning office. This study’s empirical material is linked to the theoretical framework of resilience and is the foundation for the BAF-model in the report which is based on the three perspectives: social values, biodiversity and climatization. The factors that this report has found increase resilience in urban areas are: permeable areas, green ground areas, trees, new trees, preserved trees, shrubbery, green roofs and walls, ponds, water courses and diversity in greenery.