Syfte: Den kraftiga urbaniseringen medför att mentala sjukdomarna och depressioner ökar hos befolkningen då den naturliga miljön försvinner från de tätbebyggda städerna. Vilket även minskar möjligheten för de boende i staden att kunna se och höra djur och växter. Grönytefaktorn är ett verktyg kommunerna kan använda för att bygga täta städer men ändå utforma staden så att ekosystemtjänsterna får en bra plats i samhället. Målet med den här studien är att undersöka hur den vertikala växtligheten kan användas i grönytefaktorn, samt dess möjligheter att öka rekreationsvärdet i stadsdelar med lite grönska. Detta för att skapa en attraktivare stadsmiljö och på så sätt bidra till en bättre hälsa hos invånarna. Hur arbetar Jönköpings kommun kring vertikal växtlighet? Hur uppfattas den vertikala växtligheten ur ett rekreationsperspektiv? Hur kan vertikal växtlighet användas i grönytefaktorn för att öka rekreationsvärdet? Metod: Arbetet har utförts med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Dokumentanalys har utförts för att undersöka hur kommunerna kan använda sig av grönytefaktorn och hur de använder sig av vertikal växtlighet. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sakkunniga i Malmö stad och Jönköpings. Även en upplevelsestudie utfördes i form av en inventering om hur besökare skulle kunna uppleva vertikal växtlighet utfördes på Hoppes torg i Jönköpings. Där en illustration av en vertikal växtlighet visades för besökande i området och de bedömde sedan illustrationen efter 10 miljökvaliteter. Resultat: Resultatet utifrån studien visar att Jönköpings kommun inte använder sig av den vertikala växtligheten så mycket. Från upplevelsestudien visar det sig att en vertikal växtvägg uppfattas som positiv med en återhämtande effekt och kan ge ett högre rekreationsvärde där den placeras. Inventeringen på Hoppets torg visade en betydande positiv effekt för 6 av de 10 miljökvaliteterna för den vertikala växtligheten. Konsekvenser: Studiens slutsats är att den vertikala växtligheten kan bidra till ett rekreativt värde. Vid användandet av den vertikal växtlighet så bör det beaktas om växtligheten är grön under en längre period av året, samt hur lång tid det tar för växtligheten att breda ut sig över det tänkta området. Begränsningar: Resultatetförarbetetvisarendastderekreativavärdetavenväxtvägg. Studien har begränsats till Jönköpings och Malmös kommun trots detta är studien allmänt giltig för alla platser där en vertikal växtvägg kan implementeras. I undersökningsstudien användes endast en bild för att visa en växtvägg på platsen vilket minskar reliabiliteten för studien och ett annat resultat hade kanske visat sig om de besökande hade kunnat bedöma en miljö med en växtvägg.

Till följd av urbanisering och klimatförändringar ställs världens städer inför stora utmaningar. För att arbeta mot en resilient stadsplanering där staden utvecklas i en hållbar riktning pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera viktiga aspekter att ta hänsyn till. Urbana ekosystemtjänster definieras som de förmåner naturen ger människan, vilka samspelar med varandra och bidrar till vårt fysiska och psykiska välmående. Trots ekosystemtjänsternas betydelse för en hållbar stadsplanering tenderar grönytor i städer att minska. Den bakomliggande anledningen till denna problematik är att allt fler människor flyttar till urbana miljöer, vilket skapar ett ökat bostadsbehov som i sin tur leder till förtätning.  Genom ett kombinerat vetenskapligt och gestaltande arbete har denna studie syftat till att belysa urbana ekosystemtjänsters värde vid förtätning av städer. Hur konflikten mellan förtätning och hantering av urbana ekosystemtjänster ser ut i den svenska fysiska planeringen har undersökts genom en fallstudie på Norra Djurgårdsstaden och Albano. Studiens teoretiska del har vidare använts som ett kunskapsunderlag för arbetets gestaltande del, där olika strategier har definierats och legat till grund för ett gestaltningsförslag. Planområdet för gestaltningsförslaget har utgjorts av den södra delen av Saltö i Karlskrona. Gestaltningsförslaget har syftat till att undersöka hur detta område skulle kunna förtätas och gestaltas med avseende på urbana ekosystemtjänster. Genom att översätta studiens teoretiska del och applicera detta i ett eget projekt gavs möjligheten att se och hantera problemet ur ett holistiskt perspektiv. Studien har grundats i ett teoretiskt ramverk som utgjorts av begreppen social-ekologisk urbanism och stadsodling. Med hjälp av det teoretiska ramverket och metoderna kvalitativ textanalys, intervju och urbanmorfologisk analys har Norra Djurgårdsstaden och Albanos hantering av urbana ekosystemtjänster kunnat synliggöras. Resultatet visade att projekten haft en tydlig intention att bevara, utveckla och integrera nya ekosystemtjänster, både inom de aktuella planområdena och rörande den omgivande miljön. Vidare visade resultatet att den ekonomiska faktorn spelat en stor roll, samt att tvärsektoriella samarbeten har bidragit med värdefull kunskap. Dessa samarbeten har dock främst förekommit i början av planprocessen. Vad gäller den översättande designdelen har platsanalys använts som metod, vilken tillsammans med tidigare metoder utgjort ett kunskapsunderlag för studiens gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget har formats mot bakgrund av de strategier som påvisats i studiens teoretiska ramverk, forsknings- och kunskapsöversikt samt resultat- och analysdel. De identifierade strategierna är: samspel med naturen, multifunktionella lösningar, stärkta gröna samband och offentliga mellanrum performativa byggnader.

Som en motreaktion till 1990-talets planeringsideal urban sprawl uppkom dagens ideal förtätning, vilket syftar till att sammankoppla städer och möjliggöra för en hållbar stadsutveckling. Vid exploatering som möjliggör för sammankopplingar av stadsdelar tas ofta friytor såsom äldre industriområden och grönytor i anspråk. För att utveckla, kompensera och bevara grönstrukturen inom planområden finns planeringsverktyget grönytefaktorn (GYF), vilket några kommuner i Sverige har tagit an för att öka ekosystemtjänsterna i staden. Detta kandidatarbete syftar till att övergripande undersöka möjligheten att använda GYF vid förtätningsprojekt för att säkerställa grönytornas kvalitet utifrån hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt samt hur verktyget används inom fysisk planering. GYF är ännu ingen definierad metod enligt Boverket och de kommuner som tagit an verktyget fokuserar främst på bevarande och kompensering av de ekologiska värdena. Inom Stockholm stads GYF-modell fokuserar de på både ekologiska och sociala värden. Det är utifrån Stockholm stads GYF-modell som detta kandidatarbete utgår ifrån i gestaltningsförslagen och därmed behandlas även hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt som teoretiska utgångspunkter i arbetet. För att förstå de ekologiska och sociala aspekternas värden inom fysisk planering, innebörden av ekosystemtjänster, definitionen av förtätning och dess påverkan på människor och miljön samt användningen av GYF görs en studie över dessa i kunskap- och forskningsöversikten. Även två referensprojekt studeras där GYF har varit ett viktigt verktyg. De referensprojekt som studeras utifrån frågeställningen är Norra Djurgårdsstaden och Västra Hamnen. Denna översikt utgörs sedan som kunskap i de två gestaltningsförslagen. Stockholm stads GYF-modell används som gestaltningsprinciper där ena förslaget fokuserar på hur man kan säkerställa de sociala värdena med GYF och det andra hur de ekologiska värdena kan säkerställas med GYF. Förslagen prövar möjligheten hur planerare kan använda GYF.

I samband med förtätning av städer minskar andelen grönska per invånare, vilket ställer krav på att städer planerar för miljöer med grönska som främjar mental återhämtning och andra ekosystemtjänster. Med underlag av att Malmö stad är en av de städer i Sverige som har minst grönska per invånare, och att torg är potentiella offentliga rum för att öka grönska, innehåller följande studie en analys av Nobeltorget och Masttorget med inriktning på grönska och mental återhämtning. Syftet med studien har varit att analysera hur två torg som nyligen byggts eller byggts om är utformade utifrån målet att uppnå ökad grönska i staden.Studien består av två separata undersökningar, där resultatet har använts för analys av de mål som formulerats i Malmö stads Grönplan och Översiktsplan. Planeringsinstrumentet grönytefaktorn har använts som verktyg för att skapa kvalitativa värden genom att kvantitativt beräkna andelen grönska på torgen. En enkätstudie har utformats med Perceived Restoration Scale, för att undersöka upplevelsen av Nobeltorget och Masttorget genom en värdering utifrån fotografier av torgen. Resultatet av fältstudien visar att andelen grönska skiljer sig betydligt mellan torgen, där Nobeltorget har mer grönska i förhållande till den totala ytan, jämfört med Masttorget. Resultatet av enkätstudien visade på mindre skillnader i upplevelsen av torgen, där Nobeltorget värderas något högre enligt kategorierna fascination, att vara borta, sannolikhet för återhämtning och preferens. / In conjunction with urban densification, the proportion of greenery per inhabitant decreases, requiring cities to plan for environments with greenery promoting mental recovery and other ecosystem services. Based on the fact that Malmö is one of the cities in Sweden with the least greenery per inhabitant, and that squares are potential public spaces to increase greenery, the following study contains an analysis of Nobeltorget and Masttorget with focus on greenery and mental recovery. The purpose of the study has been to analyze how two squares, recently built or rebuilt, are designed based on the goal of achieving increased greenness in the city.The study consists of two separate studies, where the results have been used for analyzing the goals formulated in the Malmö City Green Plan (Grönplan) and General Plan (Översiktsplan). The planning tool Biotope Area Factor has been used as a tool for creating qualitative values ​​by quantitatively calculating the proportion of greenery on the squares. A survey has been designed with Perceived Restoration Scale, to investigate the experience of Nobeltorget and Masttorget by valuation based on photographs of the squares. The result of the field study shows that the proportion of greenery differs significantly between the squares, where Nobeltorget has more greenery in relation to the total area, compared to Masttorget. The results of the survey showed minor differences in the experience of the squares, where Nobeltorget was evaluated slightly higher according to fascination, being away, restoration likelihood and preference.

In a time characterized by climate change, we globally face significant challenges that require new approaches in urban planning. Increased temperatures and more frequent heatwaves will negatively impact our cities, people, and the climate, which increases complexity for professionals while residents suffer. Huddinge Municipality is located in the southern part of the Stockholm region in Sweden and faces future challenges with climate adaptation to increased temperatures and heatwaves. To identify existing obstacles and goal conflicts, focus group interviews and document studies have been conducted in Huddinge Municipality. This work aims to contribute to the broader understanding of climate adaptation to heat issues in a Swedish context. Through interviews with municipal officials and document studies, ongoing strategies and approaches have been identified in four Swedish municipalities. Three planning tools have been utilized: the Public Health Agency of Sweden’s four measures to reduce heat stress in the existing environment, the green space factor, and the 3-30-300 rule. The results show that the case studies have clear strategic guidelines on how to work with climate adaptation to increased temperatures but see difficulties in implementing these strategic guidelines in urban planning. Challenges and improvement suggestions identified by the case studies include a need for clearer guidelines from the national level in terms of changed policies and legislation, as well as suggestions for nature-based solutions that are adapted to a Swedish climate. The study concluded that Huddinge Municipality should implement the green space factor in block areas where heat-regulating ecosystem services are included for multifunctional spaces, guidelines for canopy coverage need to be developed and evaluated, and the perspective of vulnerable groups needs to be more clearly integrated into the planning process. The conclusion shows a need for organizational changes and clearer responsibilities in Huddinge Municipality, which means collaboration both internally and externally between administrations, developers, organizations, universities, and research institutes. / I en tid som präglas av klimatförändringar står vi globalt inför stora utmaningar som kräver nya tillvägagångssätt inom samhällsplaneringen. Ökade temperaturer och fler värmeböljor kommer att påverka våra städer, människor och klimatet negativt, detta ökar komplexiteten för yrkesverksamma samtidigt som invånare far illa. Huddinge kommun är beläget i södra delen av Stockholmsregionen i Sverige och står inför framtida utmaningar med klimatanpassning till ökade temperaturer och värmeböljor. För att identifiera rådande hinder och målkonflikter har fokusgruppsintervjuer och dokumentstudier genomförts i Huddinge kommun. Detta arbete syftar till att bidra till den stora bilden av klimatanpassning till värmeproblematik i en svensk kontext. Genom intervjuer med tjänstepersoner och dokumentstudier har pågående strategier och tillvägagångssätt identifierats i fyra svenska kommuner. Som utgångspunkt har tre planeringsverktyg tillämpats: Folkhälsomyndighetens fyra åtgärder för att minska värmestress i den befintliga miljön, grönytefaktorn samt 3-30-300. Resultatet visar att fallstudierna har tydliga strategiska riktlinjer kring hur de ska arbeta med klimatanpassning till ökade temperaturer, men ser svårigheter i att implementera dessa strategiska riktlinjer i samhällsplaneringen. Några av de utmaningar och förbättringsförslag som fallstudierna identifierade var behovet av tydligare riktlinjer från nationell nivå genom förändrad politik och lagstiftning samt effektiva naturbaserade lösningar anpassade till ett svenskt klimat. Studien har kommit fram till att Huddinge kommun bör implementera grönytefaktorn på kvartersmark där värmereglerande ekosystemtjänster inkluderas för multifunktionella ytor, riktlinjer för krontäckningsgrad behöver tas fram och utvärderas samt perspektivet kring sårbara grupper behöver tydligare integreras i planeringsprocessen. Slutsatsen visar ett behov av organisatoriska förändringar och tydligare ansvarsfördelning i Huddinge kommun, vilket innebär samverkan internt och externt, mellan förvaltningar, byggaktörer, organisationer, universitet och forskningsinstitut.