För att möta de klimatförändringar som uppkommer i och med en snabbt ökande urbanisering behöver vi vara proaktiva när vi planerar våra städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är viktiga att bevara i en snabbt växande stad då de har en stor gynnsam effekt på naturen. Genom att värdera, kvantifiera och identifiera en stads ekologiska gröna och blå värden, det vill säga växter och vatten, samt dess ekosystemtjänster, kan den hållbara staden konkretiseras vilket bidrar till att den blir lättare att förstå för yrkesutövare, beslutsfattare och allmänheten. Ett sätt att kvantifiera stadens grön-blå ytor är att räkna ut ett områdes grönytefaktor (GYF) genom att sätta olika värden på de ekosystemtjänster som finns i ett område. Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur ekosystemtjänster kan inkluderas i planprocessen för att skapa en hållbar stads- och boendemiljö. Målet med studien är att undersöka hur behovet av GYF-verktyget ser ut i planprocessen. Detta är viktigt för att säkerställa och bevara ekosystemtjänster i urbana områden. Studien är en jämförande fallstudie som inkluderar en GYF-beräkning med hjälp av GIS samt en platsanalys i Hammarby Sjöstad. Resultatet jämförs sedan med tre kvarter i Norra Djurgårdsstaden. Intervjuer genomförs även med sakkunniga inom området för att ge studien legitimitet. Resultatet visade att GYF-värdet inte skiljer sig avsevärt mycket mellan de valda kvarteren. Däremot är balanseringen väldigt låg i Hammarby Sjöstad till skillnad mot kvarteren i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet visade även att ett godkänt GYF-värde inte motsvarar upplevelsen av gården enligt platsanalysen samt att verktyget har utvecklingspotential. Grönytefaktor är ett initialt bra verktyg för att lyfta upp frågor kring ekosystemtjänster men på sikt handlar det om att bygga och planera annorlunda än vad vi gör idag. Denna studie har resulterat i tio kriterier som bör beaktas i planeringen av kvarter i täta områden för att stärka ekosystemtjänsterna i staden. / We need to be proactive when it comes to planning our cities to meet the challenges that arrive with rapid and increasing urbanization. It’s important to preserve biodiversity and ecosystem services in a rapidly growing city since they have a great positive effect on our environment. The sustainable city can be defined through a valuation, quantification and identification of the ecological values and ecosystems in the urban area. One approach to quantify important socio-ecological ecosystem services is to calculate an areas eco-effective surfaces by using the Biotope Area Factor (BAF) tool.This study aim to increase the knowledge of how ecosystem services can be included in the planning process to create a sustainable city- and living environment. The goal of this study is to explore the requirements of BAF in the planning process since it’s important to assure and preserve ecosystem services in urban areas. The study is a comparative case study that includes a BAF-calculation with GIS and an analysis of the courtyards in three blocks in the suburb Hammarby Sjöstad, Stockholm. The result is then compared with three cityblocks in Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Interviews with experts are also included to give the study legitimacy. The result shows that the BAF-value does not differ between the chosen blocks in the districts, although the balancing was very low in Hammarby Sjöstad compared to Norra Djurgårdsstaden. The result also showed that the experince of the courtyard does not correspond to the achieved BAF-value and that the BAF-tool used in this study has developing potential. The BAF-tool is initially a good tool too enhance issues about ecosystem services but in the longterm we need to build and plan differently compared to how we build and plan today. This study has therefor resulted in ten criterias that should be considered when planning in space limited urban areas to enhance ecosystem services in the city.

Som en motreaktion till 1990-talets planeringsideal urban sprawl uppkom dagens ideal förtätning, vilket syftar till att sammankoppla städer och möjliggöra för en hållbar stadsutveckling. Vid exploatering som möjliggör för sammankopplingar av stadsdelar tas ofta friytor såsom äldre industriområden och grönytor i anspråk. För att utveckla, kompensera och bevara grönstrukturen inom planområden finns planeringsverktyget grönytefaktorn (GYF), vilket några kommuner i Sverige har tagit an för att öka ekosystemtjänsterna i staden. Detta kandidatarbete syftar till att övergripande undersöka möjligheten att använda GYF vid förtätningsprojekt för att säkerställa grönytornas kvalitet utifrån hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt samt hur verktyget används inom fysisk planering. GYF är ännu ingen definierad metod enligt Boverket och de kommuner som tagit an verktyget fokuserar främst på bevarande och kompensering av de ekologiska värdena. Inom Stockholm stads GYF-modell fokuserar de på både ekologiska och sociala värden. Det är utifrån Stockholm stads GYF-modell som detta kandidatarbete utgår ifrån i gestaltningsförslagen och därmed behandlas även hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt som teoretiska utgångspunkter i arbetet. För att förstå de ekologiska och sociala aspekternas värden inom fysisk planering, innebörden av ekosystemtjänster, definitionen av förtätning och dess påverkan på människor och miljön samt användningen av GYF görs en studie över dessa i kunskap- och forskningsöversikten. Även två referensprojekt studeras där GYF har varit ett viktigt verktyg. De referensprojekt som studeras utifrån frågeställningen är Norra Djurgårdsstaden och Västra Hamnen. Denna översikt utgörs sedan som kunskap i de två gestaltningsförslagen. Stockholm stads GYF-modell används som gestaltningsprinciper där ena förslaget fokuserar på hur man kan säkerställa de sociala värdena med GYF och det andra hur de ekologiska värdena kan säkerställas med GYF. Förslagen prövar möjligheten hur planerare kan använda GYF.

<p>Intracellular membrane trafficking is regulated by a large number of protein complexes and lipids. Blocking of trafficking disrupts normal membrane dynamics and causes membrane stress. Two similar proteins from <i>Saccharomyces cerevisiae</i>, Myr1 and Smy2, each containing a polyproline-binding GYF domain, were discovered in separate screens for dosage suppressors of trafficking mutations. The functions of GYF domain proteins are poorly described despite its determined structure and a number of known polyproline peptide ligands. We predicted, using computational analysis, associations between mRNA decay factors and both Myr1 and Smy2, and further demonstrated that they localize to sites of mRNA degradation upon stress, in a GYF domain dependent manner.</p><p>Ypt6 is a small GTPase that regulates vesicle docking at the late Golgi in budding yeast. Myr1 was found as a novel suppressor during the screening of a genomic library in a null ypt6 mutant. Myr1 additionally was capable of rescuing the temperature sensitive growth of a Ric1 deficient strain. Importantly, Ric1 is an activator of Ypt6 and is synthetic lethal with Myr1. Biochemical characterization of the Myr1 protein revealed a limited solubility and an ability to bind cellular membranes, likely relevant to the rescue of trafficking mutants.</p><p>We further assayed the affinity of Myr1 domains to liposomes of distinct composition. Preference for negatively charged lipids suggested possible electrostatic interactions with polybasic clusters within C-terminal regions of Myr1. In contrast, the N-terminus with the GYF domain was found to be capable of self-association. Membrane stress caused by a lipid-bilayer perturbing drug resulted in induced formation of mRNA processing bodies. Cumulatively, these studies suggest that Myr1 functions in the regulation of mRNA stability via its GYF domain, and can sense membrane stress by binding to the lipid bilayer.</p>

Intracellular membrane trafficking is regulated by a large number of protein complexes and lipids. Blocking of trafficking disrupts normal membrane dynamics and causes membrane stress. Two similar proteins from Saccharomyces cerevisiae, Myr1 and Smy2, each containing a polyproline-binding GYF domain, were discovered in separate screens for dosage suppressors of trafficking mutations. The functions of GYF domain proteins are poorly described despite its determined structure and a number of known polyproline peptide ligands. We predicted, using computational analysis, associations between mRNA decay factors and both Myr1 and Smy2, and further demonstrated that they localize to sites of mRNA degradation upon stress, in a GYF domain dependent manner. Ypt6 is a small GTPase that regulates vesicle docking at the late Golgi in budding yeast. Myr1 was found as a novel suppressor during the screening of a genomic library in a null ypt6 mutant. Myr1 additionally was capable of rescuing the temperature sensitive growth of a Ric1 deficient strain. Importantly, Ric1 is an activator of Ypt6 and is synthetic lethal with Myr1. Biochemical characterization of the Myr1 protein revealed a limited solubility and an ability to bind cellular membranes, likely relevant to the rescue of trafficking mutants. We further assayed the affinity of Myr1 domains to liposomes of distinct composition. Preference for negatively charged lipids suggested possible electrostatic interactions with polybasic clusters within C-terminal regions of Myr1. In contrast, the N-terminus with the GYF domain was found to be capable of self-association. Membrane stress caused by a lipid-bilayer perturbing drug resulted in induced formation of mRNA processing bodies. Cumulatively, these studies suggest that Myr1 functions in the regulation of mRNA stability via its GYF domain, and can sense membrane stress by binding to the lipid bilayer.